DEN DIGITALA UTVECKLINGEN
Oro präglar svenskarnas digitala liv
Digitalt (TT)
Alla gör det dagligen, men nästan alla gör det också med en gnagande oro i bakhuvudet. En ny rapport belyser svenskarnas dubbla inställning till användningen av internet och det digitala livet.
94 procent av svenskarna använder internet i någon utsträckning, och hela 90 procent gör det dagligen. Men i Internetstiftelsens rapport "Svenskarna och internet 2021" framkommer det också att nio av tio svenskar känner någon form av oro för sin digitala integritet på nätet.
– Det är egentligen logiskt om vi tänker på internets utveckling. Tidigare använde vi internet mest för roliga saker, nu använder vi det för viktiga. Det kan vara vårdjournaler eller barnens personuppgifter, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Störst är oron, 86 procent, över att utländska myndigheter samlar in och använder ens personliga data. Blott en procent mildare är oron för att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder den personliga datan.
– Det har ju också visat sig att det finns gott fog för att vara orolig, med tanke på informationsläckor och hackerattacker, säger Måns Jonasson.
Jobbigt för de äldsta
Enligt Jonasson har samhället i stort ett ansvar för att öka säkerheten online. Inte minst när det kommer till att få de äldsta att vara trygga med och kunna använda en allt mer digitaliserad infrastruktur.
– Annars riskerar vi att skapa ett A- och ett B-lag. Visst, de allra äldsta har svårt med tekniken, men i rapporten ser vi egentligen det tydligaste glappet mellan 50-talisterna och 40-talisterna. Och om de plötsligt inte kan deklarera eller boka tågbiljett så pratar vi om hundratusentals som hamnar utanför samhället.
Jonasson pekar på att en del kommuner redan initierat utbildning för invånarna att kunna hantera ny teknik.
– Men där ser vi ju också att det är skillnad på att någon hjälper dig att installera ett bank-id och att själv kunna ladda ner ett nytt om det skulle behövas. Här är de äldre utan nära anhöriga extra utsatta.
Viktigt med källkritik
Enligt rapporten är det också väldigt olika ställt med svenskarnas kunskap om digital källkritik. Förmågan att kunna värdera om olika källor i digitala kanaler, oavsett om det rör sig om text, bild, video eller ljud, är pålitliga varierar rejält.
Nedbrutet på generationsbasis är det först 80-talisterna som säger sig ha så bra koll på digital källkritik att majoriteten skulle kunna förklara vad det innebär för andra. Bland 40-talisterna har en av fem aldrig hört talas om digital källkritik.
– Om man är äldre och har vuxit upp i en värld där all media hade utbildade journalister och ansvariga utgivare som verkligen faktakollade allt då kan det vara svårt att förstå att vem som helst nu kan skapa en Facebook-grupp och sprida information, säger Måns Jonasson och fortsätter.
– På ett sätt är det här samma förändring som med radion, eller boktryckarkonsten. Vi har uppfunnit något som gör att människor kan kommunicera med varandra och ta del av information på ett helt nytt sätt och det är en stor utmaning för oss alla att anpassa oss till den verkligheten.
Marcus Alexandersson/TT
Fakta
Personlig integritet handlar om rätten till privatliv och rätten till självbestämmande.
"Rätten till privatliv handlar helt enkelt om den grundläggande rätten till sina egna privata tankar, och att kunna ha förtrolig kommunikation med andra människor utan att riskera att kartläggas eller spåras av andra", säger Karin Lönnheden, stabschef på Integritetsskyddsmyndigheten i en intervju med TT i början av 2021.
Rätten till självbestämmande handlar om att få veta vem som har uppgifter om dig.
"När det gäller personuppgifter har man en grundläggande rättighet att känna till vem som behandlar uppgifter om dig, på vilket sätt och varför", säger Karin Lönnheden.
Rätten till privatliv är även viktig för att andra grundläggande demokratiska rättigheter ska fungera.
"Det är svårt att utnyttja andra demokratiska rättigheter som yttrandefrihet och åsiktsfrihet om man inte är säker på att man inte kartläggs", säger Karin Lönnheden.
Rätten till sin personliga integritet är också en säkerhetsfråga.
"Om personuppgifter hamnar i fel orätta händer kan det innebära konkreta säkerhetsrisker för den enskilde", säger Karin Lönnheden.
Fakta
Endast två procent bland 70-, och 90-talisterna anger att de inte använder internet varje dag. Bland 80-, och 00-talisterna anger 100 procent att de använder internet varje dag.
Bland 20/30-talisterna använder endast 40 procent internet varje dag. Siffran för 40-talisterna är 66 procent. En tredjedel av de som är 76 år eller äldre använder inte internet alls.
Mobilen är den mest använda digitala enheten, 9 av 10 använder en smart mobil, medan 8 av 10 använder en dator.
9 av 10 har använt digitala samhällstjänster det senaste året. Men siffran bland 20/30-talister är blott 4 av 10.
1 av 5 undviker att använda e-tjänster för att de känns osäkra.
53 procent säger att de hellre skulle vilja rösta via internet istället för att besöka en vallokal.
Pensionärer (56 procent) och utlandsfödda (55 procent) är mest oroliga för att utländska myndigheter ska samla in data om dem.
En fjärdedel av alla svenskar känner stor oro för att det de läser på nätet inte är sant.
7 av 10 har börjat läsa en artikel eller ett inlägg på sociala medier och sedan upptäckt att det var en annons.
4 av 10 har blivit utsatta för oönskade kontaktförsök online det senaste året.
1 av 10 högstadieelever har fått stötande bilder från okända.
4 av 10 har blivit utsatta för bedrägeriförsök, såsom bluffmejl eller falsk kundsupport, det senaste året.
Hälften av de yrkesverksamma svenskarna har arbetat hemifrån under pandemin och 2 av 10 har arbetat hemifrån all sin arbetstid. 9 av 10 av de som jobbat hemma vill fortsätta göra det när pandemin är över, i genomsnitt lite mer än två dagar i veckan.
Drygt 6 av 10 elever föredrar fysiska klassrumslektioner före digitala lektioner.
95 procent av svenskarna har använt sociala medier under de senaste 12 månaderna, Youtube, Facebook och Instagram är de tre mest populära. Bland mellanstadieelever var de tre mest populära Youtube, Tiktok och Snapchat.
9 av 10 tar del av nyheter på nätet, 7 av 10 via digitala tidningar och 5 av 10 via sociala medier. Bland barn och ungdomar är sociala medier den främsta nyhetskällan.
Var femte svensk i en relation har träffat sin partner via nätet.
3 av 10 internetanvändare har porrsurfat de senaste 12 månaderna, men skillnaden mellan åldrarna och könen är stora. 8 av 10 av männen födda på 90-talet har porrsurfat det senaste året. Endast en procent av kvinnorna födda på 50-talet har porrsurfat de senaste 12 månaderna.
Över hälften av internetanvändarna har spelat nöjesspel på nätet det senaste året. Hälften av de födda på 2010-talet har betalat för virtuella föremål eller valuta i spel.
7 av 10 föräldrar anser att de känner till vad deras barn gör på nätet.
6 av 10 barn anser att deras föräldrar inte känner till allt de gör på nätet.
"Svenskarna och internet" är den svenska delen av World Internet Project (WIP), ett internationellt forskningsprojekt som följer internets spridning och användning runt om i världen. Den svenska studien startade år 2000.
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Internetstiftelsen ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu.
Källa: "Svenskarna och internet", Internetstiftelsen
Fakta
En grundregel är att inte ge ut information du inte vill att andra ska känna till. Fråga dig själv om det okej att folk exempelvis vet var du jobbar, vilket kön du har eller när du är född.
Många sociala medier ber om uppgifter som telefonnummer. Har du hemligt nummer är det värt att tänka ett extra varv.
Ha ett säkert lösenord som du inte lämnar ut.
Källa: ESET, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
