KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Kan bli kriminellt att återanvända eget avfall – ”Obegripligt”

Naturvårdsverkets nya vägledning innebär att företag som har byggt upp ett cirkulärt flöde och återanvänder sitt eget avfall i praktiken gör något olagligt. ”Barockt”, säger Henrik Nerell, hållbarhetschef på McDonalds, som nu måste betala för att få använda restaurangens restavfall.

Förra året anpassades svensk lagstiftning efter EU:s reviderade avfallsdirektiv genom att begreppet ”hushållsavfall” ändrades till ”kommunalt avfall” i svensk lag.

I samband med det fick regeringskansliet frågan om ansvarsfördelningen av avfallet påverkades på något sätt. Företagen var oroliga för att det skulle leda till ett utvidgat kommunalt monopol men de försäkrades om att ändringen av begreppet inte skulle föra med sig några konsekvenser.

”Vi har nu en helt annan situation än vad Regeringskansliet sa förut”

Men i september i år presenterade Naturvårdsverket en vägledning kring hur begreppet ska tolkas. Myndigheten hävdar att det avfall som klassas som kommunalt avfall enligt EU-definitionen ska hanteras av kommunerna, vilket skulle innebära en kraftig utvidgning av det kommunala monopolet. Företagens nuvarande hantering av hushållsavfall baseras på ett antal vägledande domar. Bland annat har Miljööverdomstolen slagit fast att McDonalds äger rätten till sin använda frityrolja.

Nu anser Naturvårdsverket att dessa domar inte gäller längre, och i och med vägledningen kan den praxis som etablerats, och som inneburit att företagen kan skapa cirkulära avfallsflöden, nu ifrågasättas. Det konstaterar Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy på Svenskt Näringsliv.

– I den nya vägledningen anges att det kommunala monopolet har utökats och vi har nu en helt annan situation än vad Regeringskansliet sa förut.

Företag jobbar hårt med att sortera avfallet till rena strömmar som kan återvinnas, och skapa lösningar som är mer effektiva, innovativa och bättre anpassade till den egna verksamheten. Många större företag har sedan länge en väl fungerande logistik kring hanteringen av sitt avfall där de använder restavfall som en resurs för att exempelvis producera nya produkter eller bränsle.

– I praktiken skulle det nu vara olagligt enligt Naturvårdsverkets tolkning, vilket skulle medföra att verksamheter som förädlar och cirkulerar sitt avfall inte kan nyttja sina entreprenörer längre – utan att det är kommunen som äger det här avfallet. Det är en enda röra.

”Det har blivit så tokigt! Nu bryts det cirkulära upp när företagen fråntas äganderätten till sina resurser”

Naturvårdsverkets vägledning får stor betydelse även för dagligvaruhandeln som producerar 300 000 ton matavfall per år. Här tar de stora kedjorna hand om sitt eget avfall, sorterar och förädlar.

– Samhället strävar mot en cirkulär ekonomi där inget är avfall utan allt är en resurs. Det bygger på att näringslivet kan förädla sitt avfall men kan företaget inte äga det så går inte det.

Tvärtemot utvecklingen på miljöområdet

Anna Sandborgh, jurist på Visita, instämmer i att många företag har upparbetade och väl fungerande miljömässiga strukturer för att återvinna avfallet i olika former. Det är särskilt tydligt för företagskedjor att de ofta ligger längre fram kring hållbarhet än kommunerna de verkar i.

Men det är också en ägarfråga, påpekar hon. Det är ekonomiskt hållbart att företag får en viss ersättning för sitt avfall i stället för att det blir en kostnad.

– Hela utvecklingen på miljöområdet går mot att avfall ska ses som en resurs och att utveckla cirkulära lösningar utifrån det. Till exempel kan frityrolja som har köpts in ses som en fortsatt resurs.

I och med Naturvårdsverkets vägledning finns det en risk att kommunens avfallsmonopol breddas vilket gör att utvecklingen i så fall går tvärsemot regeringen mål att öka den cirkulära ekonomin, poängterar hon. Att avfallet skulle övergå till att bli kommunens ansvar var inte regeringens avsikt.

– Det här har blivit så tokigt! Nu bryts i stället det väl fungerande cirkulära upp när företagen fråntas äganderätten till sina resurser. Är företaget längre fram än kommunen är risken såklart att det blir sämre. Det är helt klart ett steg i fel riktning, säger Anna Sandborgh.

”Felaktig tolkning”

Viveke Ihd, vd på Återvinningsindustrierna, är inte säker på att Naturvårdsverkets tolkning i sig är felaktig. Det förödande är att inte konsekvenserna togs upp i propositionen som föregick lagändringen eftersom det ledde till en felaktig implementering, menar hon.

– Det är väldigt tydligt när man ser på våra grannländer som ju har samma EU-lagstiftning men där företagen fortsätter att äga sitt eget avfall. EU-direktivet har inget att göra med vem som ansvarar för avfallet, men där har Sverige inte satt ner foten och sagt att företagen ska få fortsätta att äga det.

”Jag tror inte att någon är nöjd. Ingen tycker att det som nu har blivit fungerar”

Återvinningsindustriernas medlemsföretag hämtar idag mycket avfall från butiker, kontor, restauranger där de utvecklar tekniska och logistiska lösningar för att förenkla och effektivisera. De förser också sina kunder med detaljerad statistik som de sedan använder i sina hållbarhetsplaner.

– När företagen får detaljerad statistik ser de förbättringspotentialen med att öka vissa flöden. Att de äger sitt avfall gör att de blir bättre på att sortera och ju renare flöden desto mer kan återvinnas.

Att det som återvinningsindustrin har byggt upp tillsammans med sina kunder genom ett trollslag ska gå över till kommunerna känns rättsosäkert, anser Viveke Ihd.

– Kommunerna verkade till en början nöjda med den bredare definitionen men nu inser de att de inte klarar av det. De har inte resurser att hämta avfall från alla butikerna. Jag tror inte att någon är nöjd. Ingen tycker att det som nu har blivit fungerar.

Kan till och med vara brottsligt

Naturvårdsverkets vägledning gör att tidigare domar i Miljööverdomstolen, som bland annat har slagit fast att använd frityrolja är företagets egen resurs, inte längre gäller.

– Om våra medlemmar på Återvinningsindustrierna hämtar det här avfallet kan det till och med vara brottsligt.

Henrik Nerell, hållbarhetschef på McDonalds i Sverige, håller med om att Naturvårdsverkets vägledning är ett steg i fel riktning för behovet av fler cirkulära system.

– Genom den här klassificeringen finns det en risk för att cirkularitet omöjliggörs för företag som omfattas av den. Vi har stora förväntningar på oss att minska vår klimatpåverkan. Det är viktigt för alla företag att bli mer hållbara.

En typ av restavfall är frityrolja som samlas in från McDonalds och andra restauranger via ett rikstäckande system. Den förbrukade oljan körs till Norrköping där den renas och bearbetas till biodiesel som McDonalds sedan använder till sina leveranser.

”I stället för att få betalt för oljan skulle vi alltså betala för något som vi redan äger. För de flesta framstår det som barockt”

Idag får McDonalds betalt för den råvara som frityroljan utgör i processen men enligt Naturvårdsverkets vägledning måste företaget i stället betala för den. Först betala för att kommunen ska hämta den förbrukade oljan och sedan köpa tillbaka den för att kunna producera bränsle till sina transporter.

– I stället för att få betalt för oljan skulle vi alltså betala för något som vi redan äger. För de flesta framstår det som barockt men det blir följden av det ändrade regelverket. Och kommuner som inte kan ta hand om avfallet eldar troligen upp det eller komposterar – vilket är mycket sämre för miljön.

Systemet kring återvinning av frityrolja har funnits i Sverige i 70–80 år och Svensk fettåtervinning som McDonalds samarbetar med är inne på tredje eller fjärde generationen, påpekar han.

– För mig är det obegripligt att Naturvårdsverket inte verkar för att bevara system som fungerar och som ger så stor miljö- och klimatnytta.

I Tyskland driver McDonalds ett projekt där alla pappersförpackningar som gästerna får mat i på restaurangerna skickas till Essity som gör nya produkter av dem. Systemet utnyttjar befintliga transporter eftersom de utsorterade förpackningarna går med samma bilar som levererar varor till restaurangerna. En bra resurs- och miljösmart lösning, konstaterar Henrik Nerell.

”Blir olagligt om det är kommunalt monopol på att hantera restresurser från restauranger”

Redan idag har McDonalds flera material som går med befintliga transporter tillbaka till distributionscentralerna där de samlas i större mängd innan de går till en entreprenör som återvinner dem. Svenska McDonalds står dessutom i begrepp att starta ett liknande pilotprojekt som det tyska fast med en annan samarbetspartner.

– I och med Naturvårdsverkets vägledning kommer det inte att gå. Det blir olagligt om det är kommunalt monopol på att hantera restresurser från restauranger.

Slår mot klimatsmarta investeringar

Henrik Nerell är han orolig för att Naturvårdsverkets omsvängning kommer att leda till att viljan att investera i klimatsmarta lösningar minskar dramatiskt.

– Det är bara i Sverige som EU-direktivet får den här konsekvensen. I stället för att vara ett land som ligger i framkant finns det en stor risk för att vi blir akterseglade av många andra länder inom EU som är mer progressiva.

”Det är akut att införa frivalet. Regeringen måste fatta beslutet snarast för nu är vi i ett slags ingenmansland”

Henrik Nerell hoppas nu att förslaget om frival går igenom så att företagen får välja om de vill ta hand om sitt avfall själva eller om de vill överlåta det till kommunen.

– Vår förhoppning är att man från politiskt håll ser värdet av frivalet. Går det igenom kan vi få en cirkulär återvinning i världsklass. I grund och botten vill ändå alla samma sak.

Många röster hörs nu om att lösningen är ett beslut om frival enligt det utredningsförslag som lades fram i våras.

– Det är akut att införa frivalet. Regeringen måste fatta beslutet snarast för nu är vi i ett slags ingenmansland där ingen vet vad som gäller, säger Jenny Svärd.