DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

”Därför tror svensken på privat sektor – även under pandemin”

De nordiska länderna har förändrats på många olika sätt. Inte minst märks skillnaden i synen på trygghet och arbete. Det skriver Janerik Larsson i en krönika där han uppmärksammar hur olika norrmännen och svenskar ser på arbetsmarknaden under pandemin.

Nordiska rådet spelar ingen betydelsefull roll i de politiska diskussioner som massmedierna bevakar. Men rådet finns kvar trots att Danmark var det första nordiska land som gick in i EU den 1 januari 1973. Finland och Sverige följde efter den 1 januari 1995. Island och Norge är inte medlemmar i EU men har bibehållit den anslutningsform som är arvtagare till EFTA, den europeiska gemenskap som samlade en rad länder så länge EU bara bestod av länderna som grundade unionen.

Det har länge funnits politiska ambitioner att knyta de nordiska länderna närmre varandra. Och det är en tanke som fått viss ökad aktualitet efter att Storbritannien lämnade EU. Bilden av Norden som länder med stora likheter har förändrats – i synnerhet sedan den norska oljan och gasen förde upp Norge till plats 4 bland världens rikaste länder om man mäter BNP per capita (OECD 2018). På den listan finns Island på plats 6, Danmark på plats 9, Sverige på plats 12 och Finland på plats 14.

Olika syn på trygghet

Men de nordiska länderna har efterhand förändrats också på andra, mera fundamentala sätt. Hur ser olika nordbor på var man hittar ekonomisk trygghet och välstånd? Den frågan har Svenskt Näringslivs norska systerorganisation Næringslivets Hovedorganisasjon låtit undersöka och resultatet är intressant – och högst oroväckande ur NHO:s perspektiv. Norstat har undersökt hur medborgarna i Norge, Danmark och Sverige ser på arbetsmarknaden.

Norrmännen visar sig ha blivit mest uppskrämda av pandemin och mer inställda på att söka vad de menar är trygga jobb. 29 procent av de tillfrågade norrmännen säger sig höra till den kategorin medan motsvarande siffra för svenskar är 16 och 14 för danskar.

Norrmännen föredrar offentlig sektor

Andelen som helst vill jobba i den offentliga sektorn är också störst i Norge (29 procent) jämfört med 17 procent av svenskarna och 17 procent av danskarna.

Chefsekonomen Øystein Dørum på NHO svarar i en intervju i den norska affärstidningen Dagens Næringsliv att siffrorna som pekar på stora attitydskillnader är oroväckande:

– Det är i bästa fall tankeväckande att vi ser denna skillnad i önskan att arbeta inom den privata sektorn i Norge kontra våra grannländer.

Dørum hänvisar till att det försvann 77 300 jobb i Fastlands-Norge under tredje kvartalet 2020. 77 200 av dessa var i den privata sektorn enligt norska Statistisk sentralbyrå.

– När du frågar människor i slutet av året var de vill jobba, tänker de på att när ekonomin fluktuerar är ett offentligt jobb säkert, medan ett privat jobb är osäkert.

Den pekar också på att Sverige och Danmark drabbats lika hårt av krisen.

I artikeln intervjuas också chefsekonomen Elisabeth Holvik på Sparebank 1 som formulerar problemet så här:

– Om talangerna söker sig till det som är tryggt och säkert, till den offentliga sektorn får vi ett problem med att få tillräckligt riskvilja och kapital för att skapa tillräckligt med jobb i den privata sektorn.

En tolkning är att påminna om Björn Rosengren som 1999, när han var näringsminister, kallade Norge för "den sista sovjetstaten". Men än idag ser man i norsk politik mera av en aversion mot det privata näringslivet än vad som gäller i Danmark och Sverige.

Den norska företagsbeskattningen missgynnar – för att ta ett tydligt exempel – helt klart norskt entreprenörskap och någon rejäl förändring har inte åstadkommits efter åtta år med borgerliga regeringar. Det är val till stortinget i september i år och det kan mycket väl bli en vänsterregering därefter.

Fler svenskar vill jobba privat

Hur ser då den svenska opinionen ut idag? Svenskt Näringsliv undersöker löpande svenskarnas attityder och resultatet illustrerar samma klyfta till den norska opinionen som Norstats undersökning redovisade. 46 procent av de tillfrågade svenskarna skulle helst jobba i ett privat företag, medan 34 procent föredrar en offentlig arbetsgivare. En av fem svarar att de inte vet.

Om man djupdyker ytterligare i svaren så ser man att arbetssökande i mindre utsträckning föredrar att jobba för en privat arbetsgivare och företagare svarar i signifikant större grad att de helst skulle arbeta i ett privat företag. För förvärvsarbetande påverkar den nuvarande arbetsgivaren i hög grad även den framtida preferensen. Av de som jobbar för en privat arbetsgivare idag föredrar endast en av sex ett jobb inom den offentliga sektorn. Tvärtom föredrar endast en av fem offentliganställda ett jobb i ett privat företag.

Att den privata sektorn bibehåller sin attraktionskraft är uppenbart av stor betydelse för det svenska välståndets utveckling framöver men utgångsläget är alltså klart bättre än i Norge. Varför är det så? Den stora svenska privata arbetsmarknaden – stora och små företag – och i huvudsak välfungerande relationer mellan arbetsmarknadens parter torde vara viktiga förklaringar. Det understryker ju också behovet framöver av den stabiliteten.