CORONARESTRIKTIONERNA

Krisen splittrade Norden – så ska såren läkas

Norden (TT)

Stora sår har rivits upp i Norden under pandemin, när gränser stängts och alla tacklat krisen på sitt eget sätt. Visionen att bli världens mest integrerade region känns fjärran. Men nu väntar en nordisk renässans, hoppas Bertel Haarder, Nordiska rådets president.

– Vi ska ha en nordisk renässans, vi ska inte bara tillbaka det vi hade, vi ska längre upp, säger Haarder vid en pressträff i Köpenhamn, där nordiska parlamentariker och ministrar samlas för att ta itu med Nordens framtidsfrågor.

Det nordiska samarbetet har varit långt och framgångsrikt, konstaterar Haarder, som också är folketingsledamot för borgerligt liberala Venstre i Danmark. Han pekar på att passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden har fungerat perfekt från 1950-talet ända fram till pandemin.

Många drabbade

När coronan slog till blev det över en natt i vissa fall omöjligt och i många fall väldigt tidsödande och krångligt att jobbpendla till ett nordiskt grannland. Det blev omöjligt att träffa familjemedlemmar på andra sidan gränsen och sommarstugeägare nekades på grund av gränsstängningar tillgång till sina egna hus. Studenter, företagare – listan över drabbade blir lång.

Medborgarnas tro på ett öppet Norden har fått sig en knäck, konstaterar Nordiska rådet.

När de nordiska statsministrarna under onsdagen möter parlamentarikerna i Nordiska rådet hamnar därför den gemensamma visionen i fokus: Hur ska Norden bli världens mest integrerade och hållbara region 2030?

Kräver samordning

Alla de nordiska avtalen måste genomlysas på nytt, anser Nordiska rådet. I framtiden måste restriktioner, lagändringar och bestämmelser som påverkar den fria rörligheten mellan de nordiska länderna koordineras genom nordiskt ministersamarbete.

Det krävs också ett nytt nordiskt avtal om beredskapssamarbete och krishantering, enligt Nordiska rådet, som vill se en likartad eller gemensam krisberedskapslag i de nordiska länderna.

– Målet är att vi i framtiden ska hjälpa varandra, säger Bertel Haarder.

Precis som de nordiska länderna samarbetar i försvars- och välfärdsfrågor, måste ett beredskapssamarbete byggas upp, enligt Nordiska rådet. Ett led i detta kan vara att främja konkreta gemensamma projekt kring forskning och produktion av till exempel medicin och vacciner.

Utrikespolitik och försvar

Utrikes- och försvarspolitik kommer också att få stort utrymme under Nordiska rådets session i Köpenhamn och under onsdagen är Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på plats.

– För bara några år sedan skulle det ha varit otänkbart att prata så mycket om utrikespolitik, säger Nordiska rådets vice president, Annette Lind, dansk S-parlamentariker.

Här finns mycket att bygga vidare på, anser hon, och pekar särskilt på hur de nordiska länderna samarbetat i Afghanistan, både före och efter talibanernas återintåg.

– När världen brinner är det viktigt att vi i Norden håller ihop, säger Anette Lind.

Cecilia Klintö/TT