DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Experter: ”Björntjänst” att skjuta skolans problem på framtiden
Sjunkande kunskapsnivå och elever som lär sig fel saker. Experter pekar ut stora brister i svenska skolan. Men på Mälardalens tekniska gymnasium går 9 av 10 direkt vidare till jobb hos Astra Zeneca eller Scania. ”Våra elever får dubbel kompetens”, förklarar Susanne Jungåker, vd på skolan.
Skolan är, som så ofta, i hetluften i samhällsdebatten. Trots att insatser under de senaste åren har gjorts för att höja kvaliteten i skolan har inte minst grundskolan fortfarande ett stort arbete framför sig. Elevers kunskapsresultat i grundskolan blir lägre enligt siffror från TIMMS och PISA.
Dystra siffror sedan tidigare visar till exempel att mer än en tredjedel av niondeklassarna som läser svenska som andraspråk har underkänts de senaste tre åren, vilket gör dem obehöriga för vidare studier på gymnasiet. Samtidigt ökar trycket på att få fler att välja högskoleförberedande utbildningar, trots att en övervägande majoritet väljer teoretiska studier framför praktiska.
Hur viktig är skolans kvalitet för näringslivet och hur påverkar den företag och arbetsgivare? TN har pratat med några expertröster om detta.
– Skolan är helt avgörande, det är kompetensförsörjningsfråga som det talas alldeles för lite om, menar Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund.
Susann Jungåker, rektor vid Mälardalens Tekniska Gymnasium, anser att skolan generellt sett är alldeles för lite anpassad till vad näringslivet behöver.
– Risken är att gymnasiet blir en förlängning av grundskolan när en så stor andel av ungdomarna väljer teoretiska och högskoleförberedande program, utan koppling till anställningsbarhet och av näringslivet efterfrågande kompetenser. Det tycker jag är ett enormt ekonomiskt slöseri.
Det är först efter universitetet som man överhuvudtaget funderar på om man är anställningsbar, konstaterar Susann Jungåker.
17 000 lämnar utan behörighet
Ulla Hamilton anser även hon att kvaliteten i skolan inte adresseras i tillräcklig utsträckning.
– Man kan inte vara nöjd med att 17 000 elever lämnar grundskolan utan behörighet och även det faktum att många elever tar lång tid på sig att gå igenom skolan är oroande.
– Det är verkligen ett misslyckande, konstaterar hon och lyfter risken med att man därmed också riskerar att gå miste om mycket kompetens. Jag tror att de flesta ändå är intresserade av att lära sig, men det innebär en stor utmaning för lärarna. Har man inte klarat grundskolan så riskerar man att det blir för sent.
Ulla Hamilton pekar på att elevgruppen i svensk skola ser helt annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationer. De mer skiftande behoven som finns gör det också mer svårjobbat för lärarna.
Samtidigt så har utbildningsminister Anna Ekström nyligen fastslagit att regeringen vill göra det enklare för fler elever att bli godkända i grundskolan, för att bli behöriga för gymnasiestudier. Detta medan elevers kunskapsresultat i grundskolan blir lägre enligt TIMMS och PISA och betygen blir högre.
Ulla Hamilton är starkt kritisk till utspelet – och kallar förslaget för en riktig ”björntjänst”.
– Det är grundskolan som lägger grunden, sköter man inte den så skjuter man bara problemen uppåt, resonerar hon.
Ulla Hamilton ser framför sig att fler riktade skolor med praktiska inslag i utbildningen behöver startas.
– Friskolereformen betyder att näringslivet kan ta stafettpinnen på ett annat sätt. Men vi skulle behöva göra ännu fler saker. Det finns stor potential i bristyrkesprogram.
Det finns utrymme för fler utbildningar inom både besöksnäringens område liksom elektrikerutbildningar.
– Här finns det enorma brister och det vore mer naturligt för näringslivet att ordna istället för att klaga på att kommunerna anordnar det själva.
Näringslivet har andra muskler än vad till exempel en kommunal skola som inte har råd med de senaste maskinerna, och då blir utbildningen inte anpassad efter arbetsvardagen som finns, är resonemanget.
När det gäller särskilt viktiga ämnen som är till gagn för näringslivet lyfter Ulla Hamilton fram matematik och även kreativitet som förmåga.
– Kunskapsnivån har sedan allmän skola tillkom alltid varit det viktigaste, men under de senaste 50 åren så har det kommit in allt fler sociala mål, detta har lett till att man har skuffat undan kunskapsmålen, säger Hamilton.
Ulla Hamilton menar dessutom att man behöver se på skolan i ett bredare perspektiv.
– Det är viktigt att det finns andra vägar att förkovra sig, som vidareutbildning senare i livet.
”Alla måste vara anställningsbara efter gymnasiet”
Susanne Jungåker tror att gymnasieutbildningen skulle gynnas av att bli dubbelriktad.
– Alla måste vara anställningsbara efter gymnasiet.
Den egna verksamhetens bredd och praktiska erfarenheter menar hon ger de unga ett försprång i arbetslivet:
– Våra elever får dubbel kompetens, dagen efter studenten är de eftertraktade på arbetsmarknaden och de får både de sociala kunskaperna som förväntas på en arbetsplats och en yrkesskicklighet. De är till gagn direkt för näringslivet.
Vid Mälardalens tekniska gymnasium, där Susann Jungåker är vd, går 9 av 10 direkt vidare till jobb hos Astra Zeneca eller Scania.
Men den övergripande utvecklingen generellt i samhället är ändå att dubbelt så många unga väljer högskoleförberedande program. Och endast 1 av 3 högstadieelever anser att det är hög status att läsa ett yrkesprogram (Ungdomsbarometern/Worldskills Sweden 2020).
– Trenden är att man fjärmar sig mer från yrkesprogram, säger Susann Jungåker som pekar på hur politiken ändå anstränger sig för att se till att matchningen blir bättre, när ungdomars önskan och näringslivets krav inte matchar.
Hon menar att det finns en seglivad myt om att bara man väljer ett naturvetenskapligt- och samhällsvetenskapligt program så innebär det att man har alla dörrar öppna för framtiden.
– Det har man inte, det är bara ett enda spår man har: att plugga vidare, konstaterar hon.
Det behövs en mer riktad studie och yrkesvägledning, pekar Susann Jungåker på, redan i grundskolan måste man få in näringsliv och arbetsliv.
– Skolan idag blir så isolerad från omvärlden. Hur ska unga kunna veta vad som händer och vad man gör i arbetslivet idag?
Det allra bästa vore om man knöt yrkeskompetens direkt till fler program, menar Susann Jungåker som exemplifierar med att de naturvetenskapliga programmen skulle kunna ha en vårdinriktning.
När det handlar om vilka kompetenser som är viktiga att få med sig lyfter Susann Jungåker personlig utveckling och företagskultur. Det handlar om att hålla tider och samarbeta och sätta sig in i företagets liv. Mycket praktik under dessa två år i skarpt läge på arbetsplatser, ger en god start för arbetslivet, menar hon.
Inger Enkvist, professor emerita i spanska och en återkommande röst i skoldebatten, menar även hon att skolan är avgörande för hur näringslivet utvecklas på sikt.
– Det har en kolossal betydelse. Skolan lär ut läsning, matematik och omvärldskunskap och dessutom - om skolan fungerar bra - ansvarsmedvetenhet, noggrannhet och respekt för fakta. Skolan tränar också social anpassning. Allt detta är grunden för uppskattade egenskaper som kreativitet och kritiskt tänkande.
Lärarna viktiga för kvaliteten
Inger Enkvist menar att det är lärarna som avgör hur bra en skola kan vara.
– En nyckelfaktor för kvalitet är lärarna.
Hon beskriver utbildningsekonomen Eric Hanusheks forskning som central i sammanhanget.
Han har utrett "The value of smarter teachers" och beräknat vad det skulle innebära för USA:s ekonomi att ha lärare på Finlands nivå - och det rör sig om svindlande summor.
– Skolan ger förutsättningar för vad som kan ske i näringslivet.
Inger Enkvist pekar på att kunskaper i svenska är avgörande för att lyckas med skolan och utbildning i stort men också för det senare yrkeslivet.
– Den som talar bra svenska har läst skolböcker, tidningar och litteratur av olika slag, vilket ger en bred förståelse av samhället, vilket i sin tur påverkar omdömet.
Hon pekar på att en god kunskap i svenska innebär att man även förstår antydningar som inte sägs rätt ut. Man får helt enkelt med sig mjukare delar av det sociala samspelet.
– Man förstår när arbetskamrater skämtar eller är allvarliga. Man kan förstå av en skriftlig formulering om en kund är irriterad eller rejält upprörd.
Läsning är därför något som alla elever behöver få goda kunskaper i tidigt, menar hon.
– Om eleverna läste mer, skulle ordförrådet bli bättre och därmed förståelsen för alla typer av situationer. Även förståelsen i matematik och naturvetenskap blir bättre när ordförståelsen är bättre.
Ett stående inslag i skoldebatten rör friskolornas existens. Det skymmer den bredare diskussionen om kvaliteten i skolan, menar de som TN talat med.
– Vinstdebatten som är i fokus i skoldebatten är väldigt märklig, säger Hamilton som pekar på bakgrunden till att friskolor en gång etablerades och påminner om den aktiva roll som Socialdemokraterna hade då.
– Det är ingen som vill tillbaka till 80-talet. Och det fanns en anledning till att den socialdemokratiska regeringen i början av 90-talet tillsatte en utredning om avgifter vid friskolor liksom frågor om resurstilldelning och vilka krav som skulle ställas på fristående skolor.
