KLIMATOMSTÄLLNINGEN
"Elförbrukningen ett problem för kryptovalutorna"
Ekonomi (TT)
Förbjud utvinning av kryptovalutor som orsakar enorma klimatutsläpp, dundrar Finansinspektionens och Naturvårdsverkets generaldirektörer.
– Energiförbrukningen är ett problem, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen som lovar att ta med sig frågan till EU.
Cheferna för Finansinspektionen, Erik Thedéen, och Naturvårdsverket, Björn Risinger, vill förbjuda den energislukande metoden "proof-of-work" att utvinna kryptovalutor som bitcoin och ethereum.
I en debattartikel i Dagens Nyheter föreslår de att EU ska utreda ett eventuellt förbud, att Sverige ska motverka nyetableringar av kryptoutvinning och att företag som vill kalla sig hållbara inte ska handla med kryptovalutor som utvunnits med den energislukande metoden.
– Det är tekniken som används som borde förbjudas, "proof-of-work". De som utvinner bör byta teknik, säger Erik Thedéen och förklarar att det finns andra tekniker som inte slukar lika mycket el.
Ökar i Sverige
Utvinningen av kryptovalutor här i Sverige har ökat. Den orsakar enligt generaldirektörerna lika stora utsläpp som 200 000 hushåll i Sverige
Åsa Lindhagen (MP) tycker att det är bra att generaldirektörerna lyfter problemen med de höga koldioxidutsläppen.
– Elförbrukningen för kryptovalutor är ett problem, säger hon och förklarar att hon gärna vill veta mer om hur generaldirektörerna resonerar, och hur ett eventuellt förbud skulle fungera.
Hon berättar att Sverige driver på i EU för att kryptovalutor ska regleras. Frågan om elförbrukningen och utsläppen bör också tas med i det arbetet, tycker hon.
– Vi vill ha den typen av information i en vitbok om kryptovalutor, så det blir tydligt. Vi behöver få upp ögonen för att kryptovalutor kräver mycket energi, säger hon.
Kryptovalutor utan kontroll
Frågan är dock hur ett förbud skulle kunna fungera, och hur det skulle "bita" på kryptoinvesterarna. Vitsen med kryptovalutor är ju att de skapas och omsätts utan kontroll av stater och myndigheter. Kanske invändningar från stater och myndigheter rentav ses som lite mossigt av kryptovärlden.
– Vi har skrivit en debattartikel, vi vill att det här ska utredas, säger Erik Thedéen och förklarar att han som generaldirektör för en myndighet måste agera då ett problem uppdagas, och att det i det här fallet har landat i en artikel utan färdigt lösningsförslag.
Ludvig Öberg, sakkunnig på Svenska bitcoinföreningen, förklarar dock att det inte bara är att byta teknik hur som helst.
– Det är nog ett missförstånd. Tekniken som finns är testad sedan tio år, det är inte den nya tekniken, säger han.
Han vill gärna vända på steken, och tycker att i stället för förbud borde Sverige locka till sig kryptoutvinnare eftersom vi har gott om fossilfri el här.
– Annars är risken stor att de i ställer utvinner i länder med billig kolkraft, säger Ludvig Öberg.
Men det argumentet ger inte Åsa Lindhagen mycket för. Den fossilfria energin i Sverige behövs till omställningen, fastslår hon. Hon tycker att de som investerar i kryptovalutor har ett eget ansvar och bör väga in energiförbrukningen och utsläppen i sina beslut.
– Det är helt nödvändigt att lyfta på varje sten. Vi befinner oss i en akut klimatkris, säger Åsa Lindhagen.
Johanna Cederblad/TT
Fakta
Anledningen till att utvinning av bitcoin och ethereum slukar energi är metoden proof-of-work. Alla som vill utvinna tillgångar tävlar i att lösa en krypteringsuppgift. Vinnaren får nya kryptotillgångar som pris. Datorer gissar sig fram genom programkörningar. När många kryptoproducenters datorer jobbar samtidigt blir elförbrukningen mycket hög.
Även vid utvinningen av andra kryptovalutor används metoden proof-of-work.
Digiconomist, som Naturvårdsverket refererar till, uppskattar att utvinning av bitcoin och ethereum orsakar årliga utsläpp på upp mot 120 miljoner ton koldioxid, dubbelt så mycket som hela Sverige släpper ut under ett år.
Källa: Naturvårdsverket
Fakta
Kryptovalutor är som en elektronisk "pollett" med en unik kryptografisk kod som gör att den är svår att förfalska. Den så kallade polletten kan köpas med vanliga pengar och sedan bytas helt anonymt för olika varor och tjänster.
Kryptovalutor är decentraliserade och inte beroende av en centralbank som garanterar valutans värde och äkthet. Det är i stället den så kallade blockkedjetekniken och dess inneboende mekanismer som står som garant för kryptovalutan.
Att kryptovalutor kan användas för anonyma köp har gjort den attraktiv för brottslig verksamhet som penningtvätt, skatteflykt och för att finansiera annan illegal verksamhet.
Bitcoin är den mest omtalade kryptovalutan men det finns tusentals olika kryptovalutor med varierande teknik och funktion.
Finansinspektionen varnar bland annat för att valutornas värde kan variera kraftigt, att det saknas reglering som skyddar konsumenternas investeringar och för att tekniken kan vara känslig för störningar. Nu gäller kritiken även koldioxidutsläppen på grund av elförbrukningen.
