DET NYA ARBETSLIVET

”Gig-ekonomi är framtiden – vare sig ni vill eller inte”

När pandemin slog till fick gig-ekonomin ett uppsving. Men mer kan göras för att värna mikrojobben, menar Maria Eriksson.

Tiptapp fick rätt – igen. Men räkna med att sista ordet inte är sagt från dem som försöker sätta käppar i hjulet för gig-ekonomin. Hur vore det att ta till vara på teknikens möjligheter istället för att backa in i framtiden?

Nisse har tummen mitt i handen – vad vet jag, kanske är du som läser som Nisse – men vill ändå sätta upp en TV på gipsväggen i vardagsrummet. Eller, förresten, är det gips?

Att göra det själv är inte att tala om. Att anlita en professionell snickare känns som lite overkill. Visserligen är Nisses farsa en hejare på sånt där, men han bor långt bort. Så? Ja, ni förstår vart jag vill komma. Nisse anlitar till exempel mig, som visserligen är skribent, men också hyfsat händig, har en rejäl borr och gärna tjänar en extra hacka på att sätta upp saker på folks väggar.

Gig-ekonomi kallas det nuförtiden. Tack vare ett antal nya plattformar – appar – så kan Nisse få in anbud från folk som gör jobbet åt honom. Men stopp och belägg, eller app, app, app… Där kommer Arbetsmiljöverket och menar att den där plattformen som Nisse använde för att hitta mig ska ta ansvar för att jag inte ramlar ner från någon stege.

Tiptapp och Taskrunner – de två företag som granskats – ska inte räknas som arbetsgivare. En delseger vunnen.

Jag hoppas att det framgår hur absurt detta vore. Här annonserar tusentals privatpersoner ut alla möjliga jobb – trädgårdsarbete, hemmafix, teknikstrul, köra saker till tippen – som tusentals andra privatpersoner utför. Och då ska dessa appföretag ut och kolla vartenda ställe för att se hur arbetsmiljön är.

Hade Arbetsmiljöverket fått rätt hade det kunnat innebära slutet för en del av dessa företag. Då hade ju Nisse kanske ändå tvingats göra ett försök själv med en borr han lånat av grannen. Hade det på något sätt varit bättre?

Nu fick Arbetsmiljöverket inte rätt. Tiptapp och Taskrunner – de två företag som granskats – ska inte räknas som arbetsgivare. En delseger vunnen. Men striderna om gig-ekonomin lär fortsätta. Varför? Jo, för att den skakar om saker och ting.

•När folk började hyra ut sina lägenheter via Airbnb blev bostadsrättsföreningarna oroliga – vem ska nu komma och rösta på stämman? Skatteverket oroade sig över att inte få in skattepengar. Och så vidare.

•När folk började använda Tiptapp för att få sitt skräp kört till tippen menade Stockholms stad att det stred mot avfallsmonopolet och bestämde sig för att lansera en egen sop-app. Tiptapp fick senare rätt i mark- och miljödomstolen men kommunen har överklagat domen.

•När privatpersoner började skjutsa varandra mot betalning reagerade Svenska taxiförbundet. Svarttaxi hävdade polis och åklagare, samåkning hävdade Uber. Kritikerna fick rätt och Uber valde att lägga ner sin budgettjänst Uberpop i Sverige.

Exemplen visar några av alla de aktörer som oroas av nyordningen. Samt att befintliga regelverk ofta är dåligt anpassade till gig-ekonomin.

Digitaliseringen kommer inte att försvinna. Tvärtom kommer den att bidra till att fler mikrojobb kan uppstå.

Här går att göra en tydlig parallell till bemanningsföretagens historia. Ulla Murman hette en driftig kvinna som på 1950-talet startade en skrivbyrå. När hon började skicka ut sina anställda till kunderna anklagades hon för att bedriva privat arbetsförmedling, något som var förbjudet enligt lag sedan 1930-talet. Det blev starten på 40 år av rättsprocesser. Fyrtio år!! Innan det slutligen, under Bildtregeringen, blev tillåtet att bedriva bemanningsföretag och privat arbetsförmedling. Tre gånger hamnade Murman i Högsta domstolen eftersom rättsläget var oklart.

Och idag? En självklarhet att kunna hyra in en IT-konsult, HR-personal eller en sekreterare.

Nu är det istället gig-ekonomin som utmanar den invanda strukturen med arbetsgivare och arbetstagare. Men gig-ekonomin har tiden på sin sida. Det finns folk som vill ta den här typen av jobb. Kunderna gillar tjänsterna. När pandemin slog till var det gig-ekonomin som levererade hämtmat till dem satt hemma och som bidrog till att hålla restaurangerna igång. Digitaliseringen kommer inte att försvinna. Tvärtom kommer den att bidra till att fler mikrojobb kan uppstå.

Politiker, myndigheter, fackförbund, etablerade branscher och deras organisationer, kommer förstås fortsätta att hitta argument och paragrafer. En del appar kommer att gå under på kuppen. Processen kommer att bli onödigt lång och krånglig.

Hur vore det att istället göra tvärtom? Idén är ju så självklar. Någon behöver hjälp, någon annan har tid och kompetens och med hjälp av teknik kan dessa mötas. Det är så tillväxt skapas. Framsynta politiker borde fundera på hur lagar och regler kan ändras för att vi ska kunna utnyttja den möjligheten på bästa sätt.

Ett konkret förslag: tillsätt en utredning som får till uppgift att göra en bred översyn vilka lagar och regelverk som behöver ändras för att vi ska kunna ta tillvara gig-ekonomins potential. Och låt det gärna gå snabbare än fyrtio år den här gången…