Belarus: Vad händer om vi stänger av gasen?

Europa (TT:s korrespondent)

Gränskrisen vid Polen får Belarus att hota med att strypa ryska gasflöden till EU. Ryska bombplan markerar stöd genom att flyga över Belarus, medan EU hoppas på FN-stöd för att föra hem migranterna vid gränsen.

Vägen genom Belarus för migranter som hoppas på en bättre framtid i Västeuropa har varit aktuell länge. Men den senaste tiden har antalet ökat kraftigt, och EU kallar Belarus taktik för att locka migranterna "en hybridattack" mot Västeuropa.

Belarus-ledaren Aleksandr Lukasjenko säger att grälet kan gå ut över EU:s energiförsörjning.

– Medan vi håller Europa varmt hotar de stänga vår gräns. Men vad händer om vi stänger gasflödet till dem? säger han enligt ryska nyhetsbyråer.

– Så jag rekommenderar ledarskapen i Polen, Litauen och andra figurer utan hjärna att tänka sig för.

Jamal, en av de stora ryska gasledningarna för leverans till Västeuropa, går genom Belarus.

Vill ha dialog?

Lukasjenkos utrikesminister Vladimir Makej låter mer försonlig.

– Vi är intresserade av att krisen löses så snabbt som möjligt, säger Makej till nyhetsbyrån Ria i samband med ett besök i Moskva.

Han drar utvecklingen tillbaka till västmakters sanktioner som började införas i samband med Belarus allmänt utdömda presidentval förra året. Minsk svarade bland annat med att pausa ett avtal om att ta tillbaka migranter som tagit sig från landet till EU.

– Sedan dess har vi otaliga gånger föreslaget att en dialog inleds om detta, men har aldrig fått något positivt svar, hävdar Makej.

Flyg längs gränserna

Migranter förs, ofta med flyg, från Mellanöstern till Belarus, varifrån de uppmuntras eller till och med tvingas försöka ta sig mot Västeuropa.

EU-företrädare har också anklagat Belarus mäktige granne Ryssland för en avgörande roll. Och både på onsdagen och torsdagen har ryska bombplan övat över Belarus. Flera av dem kan bestyckas med kärnvapen.

Belarus meddelar att flygningar i samarbete med Ryssland ska fortsätta, däribland längs gränserna mot såväl EU-länderna Polen och Litauen som mot Ukraina.

Sanktioner väntar

Inom EU väntas medlemsländernas utrikesministrar på måndag ge klartecken till ännu ett sanktionspaket mot Belarus, i så fall det femte. Går det igenom antas dessutom diskussioner omedelbart starta om ett sjätte sanktionspaket. Enligt nyhetsbyrån Reuters föreslås exempelvis sanktioner mot flygplatsen i Minsk, som ett sätt att stoppa migrantflödet in i Belarus.

EU-ländernas ambassadörer uppges även ha talat om möjligheterna att med hjälp av FN och Belarus kunna flyga iväg migranterna till sina hemländer, via flygplatsen i belarusiska gränsstaden Grodno.

– Vi utreder med FN hur vi kan se till att folk på ett säkert sätt kan återvända till sina hemländer, säger dessutom EU-kommissionstalesmannen Adalbert Jahnz på en pressbriefing i Bryssel.

Under torsdagen talade Rysslands president Vladimir Putin med Tysklands förbundskansler Angela Merkel på telefon om krisen, precis som i onsdags.

Putin uppmanade då EU-länderna "att återuppta kontakten med Belarus för att lösa problemet", rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Ingen taggtråd

EU-kommissionären Margaritis Schinas trycker på hos myndigheterna i länder varifrån migranterna tar sig till Belarus. På torsdagen var han i Förenade Arabemiraten och på fredagen kommer han till Libanon.

Parallellt fortsätter diskussionen om EU centralt kan bidra med pengar till gränsbevakningen i Polen, Lettland och Litauen.

Svaret är än så länge både ja och nej. Allehanda övervakningsutrustning, fordon och drönare kan finansieras – men inte rena murbyggen.

– Pengar från EU-budgeten kommer inte att gå till inköp av taggtråd, fastslår kommissionstaleskvinnan Dana Spinant i Bryssel.

Ovanlig aktivitet

Ukraina svarar på de ökade spänningarna med att hålla övningar med gränspersonal på marken för att vara redo om migranter försöker ta den vägen från Belarus, rapporterar Reuters från Kiev.

USA följer utvecklingen med oro, och har i veckan tagit upp rapporter om "ovanlig militär aktivitet" från den ryska sidan vid Ukrainas gräns.

– Om Ryssland försöker använda energi som vapen eller genomföra nya aggressioner mot Ukraina är vi fast beslutna, liksom Tyskland är fast beslutet, att vidta lämpliga åtgärder, sade utrikesminister Antony Blinken till medier då han i onsdags tog emot sin ukrainske kollega Dmytro Kuleba.

Henrik Samuelsson/TT

Wiktor Nummelin/TT