Bästa skolkommun utsedd – för sista gången
Utbildning (TT)
Övertorneå i Norrbotten kammar hem titeln Bästa skolkommun i Lärarförbundets rankning.
Övertorneå blir också den sista som får utnämningen. Lärarförbundet har bestämt sig för att lägga ned undersökningen efter 20 år.
– Det är inte längre meningsfullt att utse Bästa skolkommun, när vi kan konstatera att det är samma kommuner som återkommer i den lägre delen av rankningen. Grundförutsättningarna för de 290 kommunerna skiljer sig radikalt åt. De kommuner som har ekonomiska resurser satsar också mer på sina skolor, medan en rad kommuner inte kan satsa även om de skulle vilja, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Enligt Lärarförbundet måste de haltande förutsättningarna skyllas på staten.
– Staten måste ta ansvaret och säkerställa en likvärdig skola i hela landet. Staten måste också se till att det finns tillräckligt många utbildade, behöriga lärare överallt, säger Johanna Jaara Åstrand.
Ständig dialog
Med detta sagt: Av de starkare skolkommunerna är Övertorneå bäst, för andra året. Kommunen vinner på bra elevresultat och hög lärartäthet, och trots att sjuktalen hade kunnat vara bättre.
Årets tvåa, Vadstena, var näst bäst även i fjol medan trean Älvsbyn klättrat från en tiondeplats i fjol.
Bland topp tio-kommunerna står värmländska Arvika för det stora avancemanget, från plats 124 i fjol till nummer 5 i år.
– Det är som talande för alla toppkommuner är att de, oavsett politisk majoritet, bestämt sig för att skolan ska sättas främst. En annan viktig faktor är att de har en ständig dialog med lärare och rektor om vilka insatser som behövs, säger Johanna Jaara Åstrand.
Gjort nytta
Rankningen baseras på officiell statistik, statistik gemensamt framtagen av fack och arbetsgivare (SKR) samt förbundets egna undersökningar. Två av tio kriterier väger tyngre, nämligen behöriga lärare och lärartäthet. Andra kriterier är sjuktal bland lärare, lärarlöner och kommunen som huvudman.
TT: Skulle du säga att er rankning gjort nytta under åren?
– O ja, det vittnar många om. Framför allt har rankningarna riktat fokus på vad som faktiskt spelar roll för skolresultat. Rankningarna har också skapat dialog om styrkor och svagheter i kommunerna. Vi vet också att man velat klättra, framför allt i jämförelse med grannkommuner, säger Johanna Jaara Åstrand.
Anna Lena Wallström/TT
Fakta
Siffra inom parentes avser fjolårets placering.
1. (1) Övertorneå (Norrbotten)
2. (2) Vadstena (Östergötland)
3. (10) Älvsbyn (Norrbotten)
4. (17) Åmål (Västra Götaland)
5. (124) Arvika (Värmland)
6. (77) Gullspång (Västra Götaland)
7. (47) Ydre (Östergötland)
8. (46) Lindesberg (Örebro)
9. (26) Orsa (Dalarna)
10. (4) Arvidsjaur (Norrbotten)
281. (214) Säter (Dalarna)
282. (212) Kungsör (Västmanland)
283. (251) Botkyrka (Stockholm)
284. (281) Örkelljunga (Skåne)
285. (267) Enköping (Uppsala)
286. (289) Gnesta (Södermanland)
287. (273) Nynäshamn (Stockholm)
288. (288) Borlänge (Dalarna)
289. (290) Tierp (Uppsala)
290. (287) Haninge (Stockholm)
Källa: Lärarförbundet
Fakta
Blekinge: 80. Karlshamn
Dalarna: 9. Orsa
Gotland: 60. Gotland
Gävleborg: 18. Ovanåker
Halland: 22. Falkenberg
Jämtland: 21. Ragunda
Jönköping: 40. Eksjö
Kalmar: 14. Mönsterås
Kronoberg: 44. Uppvidinge
Norrbotten: 1. Övertorneå
Skåne: 12. Lomma
Stockholm: 46. Salem
Södermanland: 51. Trosa
Uppsala: 203. Heby
Värmland: 5. Arvika
Västerbotten: 11. Vilhelmina
Västernorrland: 74. Timrå
Västmanland: 104. Surahammar
Västra Götaland: 4. Åmål
Örebro: 8. Lindesberg
Östergötland: 2. Vadstena
Källa: Lärarförbundet
Fakta
De bästa skolkommunerna under 20 år:
Övertorneå (2021)
Övertorneå (2020)
Torsby (2019)
Vellinge (2018)
Vellinge (2017)
Vellinge (2016)
Vellinge (2015)
Vellinge (2014)
Piteå (2013)
Vellinge (2012)
Arvidsjaur (2011)
Arvidsjaur (2010)
Lomma (2009)
Lund (2008)
Lomma (2007)
Övertorneå (2006)
Torsås (2005)
Lund (2004)
Lomma (2003)
Mörbylånga (2002)
Källa: Lärarförbundet
Fakta
De kriterier som rankningen bygger på:
Resurser till undervisningen, utbildade lärare, lärartäthet, friska lärare/sjuktal, löner, kommunen som huvudman, andel barn i förskola, betygsresultat i åk 9, andel elever godkända i alla ämnen i årskurs 9 samt andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år.
Mätmetoden ändrades 2019, på så sätt att elevernas studieresultat vägs med hänsyn till deras familjebakgrund. Det är väl känt att högutbildades barn har större chans att klara sig bra i skolan, och tanken är att kommuner med hög andel elever från välutbildade hem inte ska ha en gräddfil i rankningen.
Källa: Lärarförbundet