DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

”Sänkta arbetsgivaravgifter skapar fler tjänstejobb”

Sverige har höga arbetsgivaravgifter. Om dessa skulle sänkas så skulle fler kunna få jobb i tjänstesektorn. Det skriver Andreas Åström.

Kunskapsintensiva företagstjänster blir allt viktigare för näringsliv och jobbskapande i Sverige. Utvecklingen av tjänsterna hämmas dock av höga svenska arbetskraftskostnader, främst arbetsgivaravgifterna som är bland de högsta i Europa.

Företagstjänster är ett samlingsbegrepp för en rad olika branscher som i huvudsak säljer tjänster till andra företag. En stor del av företagen säljer konsulttjänster inom exempelvis teknik, IT, arkitekttjänster, bemanning, forskning och utveckling. Företagstjänster är den mest expansiva delen av det svenska näringslivet.

I dag arbetar närmare 900 000 personer med olika företagstjänster, dubbelt så många som för 25 år sedan. Tillväxten beror delvis på industrins outsourcing av tjänster, men även andra delar av ekonomin, som byggsektorn och tjänstesektorn, kräver fler företagstjänster för att kunna fungera effektivt.

En bred efterfrågan på företagstjänster bidrar starkt till en ökad tillväxt och fler jobb i Sverige. Eftersom företagstjänster främst utförs av kunskapsintensiva och innovationsdrivna tjänsteföretag spelar de dessutom en viktig roll för hela det svenska näringslivets konkurrenskraft: Svenska industriföretag kan med hjälp av digitala plattformar, skapade av svenska tjänsteföretag, anpassa produktionen för att till exempel minska resursförbrukningen eller avvärja eventuella driftproblem. IT-baserade logistiksystem effektiviserar hanteringen av insatsvaror och färdiga produkter till och från svenska produktionsanläggningar. Digitala betallösningar innebär att mindre företag snabbt kan skala upp sin verksamhet.

Arbetskraftskostnaderna inom IT och telekom samt teknik och vetenskap är mellan 20 och 30 procent högre än i EU.

Samtidigt är den internationella konkurrensen inom företagstjänster stenhård. Digitaliseringen innebär att produktionen av många tjänster inom IT, teknik och andra stödtjänster till företag är platsoberoende. Svenska tjänsteföretag står sig i dag väl i konkurrensen, men för att även framtida arbetstillfällen ska skapas i Sverige måste förutsättningarna vara så bra som möjligt.

Företagstjänster är en personalintensiv bransch och bygger på medarbetarnas kompetens. Därför utgörs också kostnaderna främst av lönekostnader. Ur detta perspektiv är det en stor nackdel att det är dyrt att anställa i Sverige. Nya siffror från Eurostat visar att arbetskraftskostnaderna inom de kunskapsintensiva tjänstebranscherna IT och telekom samt teknik och vetenskap är mellan sju och tio procent högre i Sverige än i ett konkurrentland som Tyskland och mellan 20 och 30 procent högre än i EU.

De höga svenska arbetskraftskostnaderna beror inte på lönerna i Sverige. Lönenivåerna inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn i Sverige är inte högre än i exempelvis Tyskland. Förklaringen beror i huvudsak på våra höga arbetsgivaravgifter. I Sverige uppgår arbetsgivaravgifterna till 31,42 procent av lönesumman, vilket gör dem till de sjätte högsta i Europa och 11,5 procentenheter högre än i Tyskland.

De höga arbetsgivaravgifterna vägs inte upp genom ökade sociala förmåner för företagens medarbetare, exempelvis genom högre pensioner eller sjukersättningar. Drygt en tredjedel av arbetsgivaravgifterna är en ren löneskatt. Ersättningstaken i socialförsäkringarna innebär dessutom att ytterligare en stor del av arbetsgivaravgiften är en skatt för många.

Samtidigt så blir Sverige blir alltmer en tjänsteekonomi. Två av tre nya jobb i näringslivet skapas i tjänstesektorn. Stora delar av tjänstesektorn agerar på en internationell marknad och blir allt viktigare för exporten. Företagstjänster utgör numera 17 procent av exporten räknat i förädlingsvärde. Men om utvecklingen ska fortsätta får vi inte straffbeskatta branschens viktigaste resurs – kompetensen. En sänkning av arbetsgivaravgifterna är därför helt nödvändig för att värna kunskapsintensiva jobb och tjänsteföretag i Sverige.