DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN

Så allvarlig är vårdkrisen – ”Måste ta till andra grepp”

Uppemot 40 procent av befolkningen har avstått, eller väntat, med att söka vård under pandemin. Nu måste vården effektiviseras, menar Aleris vd Johan Färnstrand. ”Pandemin har ökat kösituationen till en volym som jag aldrig har bevittnat i mitt yrkesverksamma liv”, säger han till TN.

I takt med sjukvårdens massiva krishantering av sjuka under pandemin har många patienter fått stå åt sidan. Det innebär att vårdskulden har växt sig allt större, menar Johan Färnstrand, vd för Aleris Sjukvård Sverige.

– Vårdköerna har blivit väldigt långa jämfört med normalt. Det handlar om patienter som på grund av lång väntan på behandling riskerar att fara illa när systemet inte lever upp till sina löften om vård. Det är något som bekymrar mig som medborgare och företagarrepresentant i vården, säger han.

”Det finns väldigt många fler som inte syns i statistiken. De som har avstått helt från att söka vård under pandemin”

Enligt en rapport av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys från juni 2021 har uppemot 40 procent av befolkningen avstått från, eller väntat med, att söka vård under pandemin. Det handlar bland annat om personer med långvariga hälsobesvär och som är i stort behov av regelbunden kontakt med vården. Enligt rapporten finns det också indikationer på att det uppdämda vårdbehovet har medfört ett försämrat hälsotillstånd hos sju procent av befolkningen.

Vidare visar Vårdföretagarna att cirka 640 000 patienter väntar på vård i dagsläget. Av dessa har 255 000 väntat längre än den lagstadgade vårdgarantins tidsgränser. Men Johan Färnstrand tror att det handlar om många fler.

– Det finns väldigt många fler som inte syns i statistiken. De som har avstått helt från att söka vård under pandemin. Det visar vilken utmaning det svenska vårdsystemet står inför, säger han.

Vårdutbudet ser också olika ut mellan regioner. Vissa regioner erbjuder vårdval vilket ger patienter goda förutsättningar att hitta den mest lämpliga vården. Samtidigt finns det andra regioner som inte hänger med i egenproduktionen och tvingas upphandla alternativa vårdlösningar allteftersom.

Vården måste effektiviseras

Tidigare har man försökt parera vårdköerna med satsningar som kömiljarderna där landsting och regioner som lyckas korta sina köer tilldelas mer pengar. Men efter pandemin står det klart att situationen har förvärrats och att det nu krävs större åtgärder om vårdskulden ska arbetas av så snabbt och effektivt som möjligt.

– Pandemin har ökat kösituationen till en volym som jag aldrig har bevittnat i mitt yrkesverksamma liv. Att hela 640 000 patienter står i kö innebär att vi måste ta till andra grepp, understryker Johan Färnstrand.

För att uppnå detta förespråkar han två åtgärder. Det ena är att möjliggöra samverkan mellan offentlig och fristående vårdverksamhet. Det skulle öka kunskapsutbytet mellan vårdgivare och skapa ett mer effektivt vårdutbud.

– Det innebär att vårdens resurser används bättre och att fler patienter får vård. Jag tror att en patient varstans i Sverige är beredd att åtminstone värdera om de ska resa en bit för att få vård om den inte finns tillgänglig hos närliggande vårdgivare inom de garanterade dagarna, säger Johan Färnstrand.

Vill se ökad tillgänglighet

Som en led i detta måste skattebetalare bli bättre informerade om hur de på bästa sätt kan ta del av både den offentliga och privata vården. Ett sätt är att likt Pensionsmyndigheten skapa en lättillgänglig plattform, som Minpension.se, resonerar han.

– I det här fallet handlar det om att ge patienten information om hur vårdgarantin fungerar och vilken rätt de faktiskt har när de söker vård. Det handlar om möjligheten att känna till sina rättigheter enligt vårdgarantin, var man kan söka vård, hur vårdköerna ser ut och var det finns tillgänglighet både inom offentligt och privat driven vård, säger han.

– Att främja patientens delaktighet kräver inga lagändringar eftersom det redan ingår i patientlagens vårdlöfte gentemot medborgarna, fortsätter Johan Färnstrand.

”Det finns tillgänglig vårdkapacitet i Sverige i både offentlig och privat vård vilket ger utrymme för stora förbättringsmöjligheter”

En andra åtgärd är att på en mer övergripande politisk nivå arbeta mot att minska vårdköerna. Sverige borde, likt våra nordiska grannländer Danmark och Norge, sträva mot att förbättra vårdgarantin och på sikt erbjuda 30 dagars vårdgaranti kontra nuvarande 90 dagar.

– Jag ser ingen anledning till att vi inte kan hamna på liknande nivåer. Det finns tillgänglig vårdkapacitet i Sverige i både offentlig och privat vård vilket ger utrymme för stora förbättringsmöjligheter. Men det här är något som måste diskuteras politiskt på regional och nationell nivå, säger Johan Färnstrand.

Under pandemin visade den svenska vården stor handlingskraft vad gäller krishanteringen av allvarligt sjuka. Det är ett kvitto på att det svenska sjuksystemet har en stark kapacitet när det verkligen gäller. Det är något lagstiftare och beslutsfattare bör ha i åtanke inför arbetet att förbättra vården, anser Johan Färnstrand.

– Man tog kloka och medvetna beslut när man säkrade skyddsutrustning, samlade resurser och samverkade med olika aktörer för att snabbt ställa om och säkra den akuta vården. Jag tror verkligen att det svenska hälso- och sjukvårdssystemet klarar av uppdraget, säger han.

Måste beta av vårdskulden

På senare tid har det rapporterats om att en fjärde våg sprider sig i Europa. Så här långt är det för tidigt för Folkhälsomyndigheten att säga om Sverige ens kommer dit. Men med försiktig optimism hoppas Johan Färnstrand att vården nu kan börja återgå till det normala och en gång för alla beta av den krisande vårdskulden.

– Nu är vi förhoppningsvis tillbaka och vi har gått över i en ny fas vilket innebär nya utmaningar. Då måste vi skapa tydlighet kring dagens vårdgarantisituation och transparens kring var man kan få vård så snabbt som möjligt.