KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Tidigare MP-toppen: Skrota de nya avfallsreglerna – ”Löjligt”

Företag som återvinner och förädlar sitt eget avfall kan bli ”kriminella”. Den svenska implementeringen av ett EU-direktiv har snurrat till det ordentligt. ”Vi måste komma tillbaka till den enkla grundregeln att den som har köpt in en råvara äger den”, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, till TN.

Avfall har blivit en allt hetare fråga i takt med att återvinningen ökar. Företag vill i högre grad själva hantera sitt avfall som en del i hållbarhetsarbetet. Det handlar också om att få kontroll över såväl resurser som kostnader då man idag även kan få betalt för sitt avfall.

Som en anpassning till EU:s avfallsdirektiv ändrade regeringen nyligen begreppet ”hushållsavfall” till ”kommunalt avfall” i svensk lagstiftning. Syftet var att förbättra statistikinsamlingen kring avfall på EU-nivå och Miljödepartementet försäkrade att detta inte skulle påverka vem som sedan ansvarar för avfallet. Nu visar tolkningar av det nya begreppet, bland annat genom en vägledning från Naturvårdsverket, att det sätt som regeringen har infört definitionen kommunalt avfall på har lett till ett utökat kommunalt monopol.

Företag kan bli ”kriminella”

Därmed förlorar företag som har byggt upp cirkulära flöden, där restavfall blir till en resurs som återvinns, äganderätten till sitt avfall. Vägledningens tolkning gör till och med att företag plötsligt kan göra sig skyldiga till att bryta mot lagen om de inte låter kommunen ta hand om avfallet.

Frågan är komplex och en debatt har nu blossat upp. Branschorganisationer och företag som TN har talat med vill snarast möjligt se att ett frival införs, likt det som frivalsutredningen föreslår, för att försöka lösa/mildra den uppkomna situationen. Det skulle innebära att företag kan välja om de vill ta hand om sitt hushållsliknande avfall själva eller upplåta åt kommunen att göra det. Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, anser däremot inte att frival är bästa lösningen.

– Det här är en riktigt gammal surdeg! Jag har följt frågan från olika håll under 25 år och i grunden är det enkelt, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

– EU diskuterar inte ens frågan som är uppe på bordet. Det vore ju väldigt konstigt om EU aktivt gick in och styrde det offentliga på lokal nivå i medlemsländerna. Varför skulle EU ge kommuner monopol på att omhänderta biologiskt avfall?

Axfoods strategi är att först och främst minimera matavfallet genom bra beställningar. Varor som sedan närmar sig bäst-före-datum säljs ut billigare eller skänks till välgörenhet, och det som sedan återstår blir avfall som processas till biogas.

– Det rimliga är att alla varor som vi har köpt in är våra hela vägen så länge vi sköter det bra. Däremot säger miljölagstiftningen att organiskt avfall inte får deponeras hur som helst. Självklart får vi inte sälja avfallet till ett oseriöst företag som dumpar det i närmsta skogsbacke, säger Åsa Domeij.

I var och en av Axfoods geografiska zoner är det idag en enda entreprenör som hämtar avfall från kedjans alla butiker, bland annat Willys, Hemköp och Snabbgrossen, och kör till en biogasanläggning på de orter där det finns.

– För oss är det en stor fördel att kunna upphandla som vi vill och välja att ha en och samma entreprenör inom ett område. Butiken behöver bara ha kontakt med en entreprenör och vi kan konkurrensutsätta vilket på sikt gör det billigare.

Cirkulära arbetet sätts ur spel

För flera år sedan överklagade Axfood miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut och fick rätt i frågan om vad som är ”jämförligt med hushållsavfall”. Det slogs då fast att butikerna även får hantera matavfall från personalutrymmen, exempelvis kaffesump från lunchrummet, på samma sätt som avfall kopplat direkt till verksamheten. Därmed behövde inte två bilar komma och hämta avfallet, utan det räcker med en.

– I och med att vi vann den rättsliga striden har vi fått hantera allt vårt matavfall och så länge vi sköter det är det ingen som bryr sig.

Men med regeringens implementering och Naturvårdsverkets tolkning och vägledning sätts det ur spel igen.

Åsa Domeij betonar att lagen styr vad som är tillåtet att göra med avfallet och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd utövar miljötillsyn.

– Den som väljer frival måste ju ändå sköta sig. Och så får kommunen efter granskning slå ner på de som inte är seriösa. Vi måste komma tillbaka till den enkla grundregeln att den som har köpt in en råvara äger den, säger hon.

”Kanske vi äntligen kan begrava den här surdegen.”

Även om det skulle innebära en del administration för Axfood, som har centraliserad avfallshantering och gemensamma riktlinjer över landet, så välkomnar kedjan ett frival.

– Det är lite byråkratiskt att hantera det i varje kommun och vi skulle vilja se en möjlighet till samordning men i stort är frival en bra lösning. Då kanske vi äntligen kan begrava den här surdegen.

”En dum regel”

Annars kan ju Axfood alltid bestämma sig för att driva det rättsligt, förklarar Åsa Domeij.

– Det har vi gjort tidigare och det är faktiskt ganska tacksamt. Vi fick verkligen med oss folk lokalt eftersom det var så löjligt att det kom extra lastbilar från kommunen på grund av en dum regel.

Fram tills helt nyligen har Avfall Sverige drivit frågan om att kommunen ska hantera organiskt avfall men nu har organisationen svängt om och vill att åtminstone dagligvaruhandeln, som till stor del består av stora kedjor med en väl fungerande hantering, ska få ta hand om sitt avfall själva.

I restaurangbranschen som hanterar ännu mer matavfall föredrar Avfall Sverige i stället för en frivalslösning att företag som vill ansvara för sitt avfall söker dispens för det.

Avfall Sveriges vd Tony Clark poängterar att kommunerna inte har någon önskan om att ta hand om ytterligare avfall och att de i dagsläget heller inte har någon infrastruktur uppbyggd för det.

– Vi insåg tidigt att EU:s definition av kommunalt avfall innebar skillnad i sak och att kommunerna fick utvidgat ansvar för kommunalt avfall.

– Det är bättre att tydligt avgränsa kommunens ansvar i detta hänseende än att gå vidare med frivalet. Restauranger kan redan nu ansöka om dispens hos kommunen för att ta hand om sitt matavfall om de vill det, säger Tony Clark.

Hoppas på frivalet

Men här kommer kritik från flera organisationer och företag. Henrik Nerell, hållbarhetschef på McDonalds anser att Avfall Sverige krånglar till det och är orolig för att deras lösning skulle minska viljan att investera i klimatsmarta lösningar.

– Vår förhoppning är att man från politiskt håll ser värdet av frivalet, sa han nyligen till TN.

Även Svensk Handel, som organiserar handeln, vilken med Avfall Sveriges förslag skulle få fortsätta ta hand om sitt avfall själva är kritiska.

– Vi ser inte att den lösning som Avfall Sverige presenterar är långsiktigt hållbar, säger Ann Christiansson, näringspolitisk expert på Svensk Handel. Vi delar Avfall Sveriges inställning att effekterna av det förändrade begreppet är mycket olyckligt. Regeringen behöver förtydliga vad som gäller och se över om implementeringen fått avsedda effekter.

– Men vi ser inte dispenssystemet som en bra lösning. Det behövs en enhetlig lagstiftning som ger företag möjlighet att hantera alla avfallsströmmar som uppstår i sin verksamhet. Det ger förutsättningar för att fortsätta bygga upp olika cirkulära resursflöden. Avfall Sveriges förslag är helt enkelt inte realistiskt, fortsätter hon.

Svensk Handel ställer sig i stället bakom förslaget om att införa ett frival.

– Vi delar utredningens uppfattning om att frival ger mer miljönytta och större möjligheter för företag att skapa cirkulära lösningar för avfallshanteringen jämfört med ett dispenssystem.

Företag som förfogar över sitt avfall kan upphandla, effektivisera och anpassa sin hantering på regional och central nivå.

Risken är att drivkraften till nya innovationer och samarbeten hämmas med ett kommunalt monopol när företagen inte förfogar över sitt eget avfall, menar Ann Christiansson.

– Frivalsförslaget är bra för att det ger företag med hållbarhetsambitioner möjlighet att utveckla nya cirkulära lösningar. Samtidigt är det viktigt att mindre företag som vill kunna nyttja kommunernas tjänster kan fortsätta att göra det.

”Olyckligt”

På Svensk Handel tycker man att det är olyckligt att den här situationen har uppstått. Företagen befinner sig i ett rättsosäkert läge där de ska försöka hantera frågan rent praktiskt, menar Ann Christiansson. Avfall är inte längre något som företag bara vill bli av med utan är en del av deras hållbarhetsarbete.

– Det är utifrån det som företagen jobbar och sätter mål för att optimera sin avfallshantering, men det maskineriet stoppas nu. Att låta företag betala kommunen för att bli av med sitt avfall skickar helt fel signaler när man pratar cirkulär ekonomi och att avfall ska ses som en värdefull resurs.

– I och med Naturvårdsverkets tolkning av lagstiftningen kan fler avfallsströmmar än tidigare komma att tolkas som kommunalt avfall. Det bidrar till en osäkerhet för företag inom handeln som idag hanterar avfallet själva. Företagen behöver förutsägbarhet och långsiktighet.