DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

”Så viktig är Joe Biden för de svenska jobben”

Vem betyder mest för de svenska jobben? Svaret just nu är Joe Biden. Nu har han börjat ett väldigt experiment som även påverkar Sverige, skriver krönikören Johan Schück.

Arbetslösheten i USA rör sig mycket kraftigt både uppåt och nedåt. Bland amerikanerna var färre än fyra procent arbetslösa före coronakrisen, sedan rusade det upp till närmare femton procent och nu är man nere kring sex procent.

Jobben blir nu också fler, men där går förbättringen inte lika snabbt – vilket är ett bekymmer för Joe Biden. I likhet med företrädaren Donald Trump försöker han öka farten i ekonomin med hjälp av starkt expansiva åtgärder.

Det Biden gör kan ses som ett väldigt ekonomiskt experiment, med återverkningar långt utanför USA:s gränser. Liksom Trump tidigare gjorde, har han valt greppet att sätta in kraftiga stimulanser när konjunkturen redan är på väg uppåt.

Följden av en sådan finanspolitik riskerar att bli högre inflation, hävdar åtskilliga ekonomer. Trump struntade i dessa invändningar – och samma gäller för Biden. Båda har i stället försökt elda på ekonomin och medvetet skapa en överhettning.

Men det finns även skillnader mellan dem. Trump gick fram med stora ofinansierade skattesänkningar, främst riktade till bolag och personer med höga inkomster. Biden är däremot mer inriktad på att öka de offentliga utgifterna. Det sker bland annat med ”helikopterpengar” som dimper ner genom tillfälliga bidrag.

Det ideologiska budskapet skiljer sig och fördelningseffekterna blir olika. Men både hos Trump och Biden finns tanken att om man blåser på ordentligt i en konjunkturuppgång, så blir också jobben många fler.

Problemet har brukat vara att inflationen då också stiger. När det uppstår överhettning på arbetsmarknaden, börjar lönerna öka snabbare. Följden blir då även att räntorna skjuter i höjden och att uppgången i ekonomin bryts.

Gamla sanningar håller dock inte alltid som förr. På senare år har man kunnat se att lägre arbetslöshet inte lika tydligt som tidigare leder till stigande priser. Orsakerna är inte helt klarlagda, men ofta hänvisar man till automatiseringen och digitaliseringen som möjliga förklaringar.

Hur länge som inflationen denna gång förblir så pass låg, trots allt starkare konjunktur, är för tidigt att säga. Men Joe Bidens väldiga ekonomiska experiment går ut på att varje chans att få fram fler jobb måste utnyttjas. Han har siktet inne på att driva ner arbetslösheten så långt som möjligt under de närmaste åren.

En hållpunkt är att USA går till kongressval hösten 2022. Åtminstone fram till dess kommer landets expansiva finanspolitik att fortsätta på den inslagna vägen. Det innebär risker, men omvärlden kan samtidigt tacka för den amerikanska draghjälpen. Detta gäller i hög grad även Sverige.

För svensk del sker påverkan på flera sätt. Sverige gynnas av att USA höjer tempot, vilket ger ökade exportmöjligheter och bidrar till fler jobb även här. OECD har nyligen gjort en prognos där man pekar på starka spridningseffekter.

Men följden kan också bli att synsättet på ekonomin förändras, även hos oss. Den svenska inställningen brukar ju vara att amerikanska erfarenheter väger tungt och gärna ska prövas även här.

Om Sverige följer USA i spåren kan det betyda att låg arbetslöshet ges ännu större prioritet, men också att det uppstår ökade inflationsrisker. Det gäller särskilt om även den svenska ekonomin skulle ges så stora stimulanser att den drivs mot en överhettning.