DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
Rapport: Svensk förmögenhet låst i staten – bara Kina värre
Sveriges förmögenhet har växt snabbt sedan 2000, men samtidigt har landet flera svagheter, visar en unik rapport som har gjort en balansräkning på sju länder. Unikt för Sverige är att en så stor andel av förmögenheterna ägs av staten.
Att ett företag gör en balansräkning är en självklarhet. Men att ett land gör det samma för att få klarhet i svagheter och styrkor i ekonomin sker inte idag, och att göra en balansräkning på global nivå har aldrig hänt. Förrän nu.
Konsultföretaget McKinsey & Company har i rapporten ”The rise and rise of the global balance sheet: How productively are we using our wealth?” analyserat Frankrike, Tyskland, Japan, Mexiko, Sverige, Storbritannien och USA. I rapporten framgår det hur värdet på tillgångar har förändrats under perioden 2000 till 2020.
– Företag behöver både en balans- och resultaträkning. Med båda dessa verktyg kan man få kontroll på om företaget presterar bra eller dåligt. Men om det gäller ett helt lands ekonomi så kollar vi bara statsbudgeten. Hur man hanterar de offentliga tillgångarna har blivit eftersatt, sade Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium då rapporten diskuterades.
På global nivå visar rapporten att nettoförmögenheten tredubblats sedan millennieskiftet. Även i Sverige har nettoförmögenheten ökat snabbt, från 900 till 3 300 miljarder dollar mellan åren 2000 och 2020.
Nettoförmögenheten stiger kraftigare än BNP. Den är idag sex gånger så stor som BNP i de analyserade länderna jämfört med fyra gånger så stor 2000. Historiskt har det normala varit att BNP och nettoförmögenhet följs åt.
Svag produktivitetsutveckling
Rapportförfattarna varnar samtidigt för att förmögenhetsutvecklingen sker i sektorer med svag produktivitetsutveckling, som fastigheter. Till exempel är 77 procent av Sveriges reala tillgångar låsta i fastigheter där priserna har tredubblats under tidsperioden.
Men det är särskilt i ett avseende som Sverige sticker ut – förmögenheterna är till väldigt stor del låsta i offentlig sektor; 20 procent av Sveriges förmögenhet tillhör staten. Det är bara kommunistiska Kina som ligger före på den listan.
Även Stefan Fölster, chef för Better Future Economics, pekar på farorna med att förmögenheterna hamnar i lågproduktiva verksamheter. Han menar att Sverige står inför ett paradigmskifte. Förut var den gängse bilden bland ekonomer att de demografiska utmaningarna skulle leda till kraftigt höjda utgifter för staten, men han menar att den oron inte är lika stark idag. Farorna ligger snarare i tron bland makthavare att man har för mycket pengar att spendera.
”Politikerna känner sig rika”
Att den offentliga sektorns förmögenhet är så pass stor i Sverige kan få flera allvarliga konsekvenser:
– Politikerna känner sig rika, med pengar som bränner hål i fickorna. Budgeten som nyligen accepterades av Riksdagen och nu ska implementeras ligger på rekordnivåer. Ett problem är att regeringen bland annat transfererar pengar till människor som inte arbetar, vilket får ytterligare negativa effekter på produktiviteten. Även stora infrastrukturprojekt som är tveksamma ur ett kostnads-nyttoanalys-perspektiv premieras, sade han på seminariet.
– Nu har vi en helt ny situation att förhålla oss till när vi inte längre behöver oroa oss för att bli bankrutta på grund av den demografiska utmaningen. Vi måste lära oss att bli bättre på att spendera statens pengar, till exempel att inte investera i infrastruktur som kostar mycket för framtida generationer, lade han till.
”Om du inte lär dig att använda en korrekt redovisning så kommer du inte att kunna förvalta dessa tillgångar ordentligt”
Dag Detter, Detter & Co och rådgivare åt McKinsey, varnade under seminariet för att den offentliga sektorn är dålig på att analysera sina tillgångar och därför borde lära sig av företagarvärlden:
– Om du inte lär dig att använda en korrekt redovisning så kommer du inte att kunna förvalta dessa tillgångar ordentligt och göra dem mer produktiva, sade han.
Tre scenarier
Tre framtidsscenarier målas upp i rapporten, varav ett handlar om vad nationalekonomer kallar en korrektion, alltså en bostadsbubbla med kraftiga prisfall som följd.
I ett av de två andra scenarierna kommer produktiviteten ikapp; världen – och Sverige – växer sig så att säga successivt in i den väl tilltagna kostymen.
I det tredje scenariot fortsätter världen på den inslagna vägen med en stark förmögenhetsutveckling och en stor andel av förmögenheten investerade i lågproduktiva verksamheter. Fortsatt låga räntor skulle kunna tala för det, bland annat.
Stefan Fölster tror att alla tre scenarierna kan inträffa. Han delgav samtidigt sin bild av hur Sverige brukar hantera kriser:
– Sverige har av tradition infört reformer när landet befinner sig i kris. Alltså genomför vi inte några reformer just nu, men troligen när nästa kris inträffar. Men då kommer Sverige att reformera många saker, sade han.
