DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Kostnaderna för sjuka rusar – risk att företagens krispengar dröjer

Regeringen vill återinföra sjuklöneersättning för arbetsgivare för att kompensera för höga kostnader när de anställda återigen uppmanas vara hemma vid minsta sjukdomssymptom. Men det är bråttom, anser försäkringsexperten Catharina Bäck. Företagen måste snabbt få sina pengar. ”Kostnaderna sticker direkt för sjukfrånvaron”, säger hon.

Återigen har regeringen och Folkhälsomyndigheten, FHM, skärpt regler och rekommendationer för att få stopp på smittspridningen under pandemin. Smittotalen ökar något, och den nya varianten omikron oroar. Ännu så länge är åtgärderna relativt milda, men de riskerar trots det att få omfattande konsekvenser för företagen.

Budskapet från regeringen är att den kommer att svara upp med stöd och andra åtgärder som ska kompensera för kostnadsökningar när sjukfrånvaron ökar, men så enkelt är det inte, varnar Catharina Bäck, som är förhandlare och försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Det säger pang direkt för företagen när den här typen av rekommendationer införs från Folkhälsomyndigheten. Kostnaderna sticker direkt för sjukfrånvaron, säger hon.

– Det tog tid att få ersättningen på plats efter att pandemin bröt ut februari-mars 2020 då företagen skulle kompenseras för kostnaderna. Det borde vi ha lärt oss av vid det här laget, lägger hon till.

En rad åtgärder

Regeringen presenterade en rad åtgärder och rekommendationer i veckan. Sammantaget innebär de att regeringen vill underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom eller när en anhörig är sjuk.

Det handlar bland annat om att kravet på läkarintyg för att få smittbärarpenning kommer att tas bort. Ersättningen till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper återinförs och tillfällig föräldrapenning för vissa nyligen sjuka barn förlängs. Även ersättning för karensavdraget återinförs för anställda och egenföretagare (Läs pressmeddelande).

Sedan tidigare uppmanas anställda stanna hemma vid minsta symptom. Och enligt FHM:s rekommendationer gäller bland annat att även friska vaccinerade ska vara hemma från jobbet i sju dagar om de har en covidsjuk familjemedlem. (De som stannar hemma på grund av covidsjuk familjemedlem i sju dagar ska ansöka om smittbärarpenning. Det handlar alltså inte om att sjuklön ska betalas för den veckan)

Pengar behövs nu

Regeringen har samtidigt meddelat att staten ska ersätta arbetsgivare för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses vara normalt. Ersättningen kommer att gälla retroaktivt från den 1 december och fram till den 31 mars. Det är bra, anser Catharina Bäck, men problemet är att det tar alldeles för lång tid innan pengarna når företagen.

För det första måste regeringen ta fram en extra ändringsbudget som riksdagen kan besluta om, det kommer att ske efter årsskiftet. Sedan kan det dröja ytterligare en tid innan Försäkringskassan beslutar om ersättning så att pengarna finns på företagarens skattekonto.

Och det är nu pengarna behövs:

– Det är otroligt synd att regeringen ännu en gång inte har krokat arm med Folkhälsomyndigheten så att rekommendationer och insatser följs åt. Det får konsekvensen att arbetsgivarna tvingas ligga ute med pengar. Om man inte har välfyllda lador så slår det på resultatet direkt, säger Catharina Bäck.

”Det värsta för företagen är ju att inte veta”

Nu har reglerna och rekommendationerna skärpts i ett andra steg sedan i november. Ingen vet vad som väntar efter nyåret. Kommer omikron att ta över? Krävs det hårdare tag för att minska smittan?

Framöver gäller det att FHM och regeringen lär sig av tidigare misstag, menar Catharina Bäck. Företagen måste får en chans att förbereda sig om pandemin går in i en ny fas:

– Företagen måste i god tid före 31 mars få reda på om det blir en förlängning av sjuklöneersättningen eller om vi är på väg tillbaka till ett normalläge. Det värsta för företagen är ju att inte veta. Ska man stå för den här kostnaden, eller får man tillbaka sina pengar? Och det är de minsta företagen som är mest såbara för de här kostnaderna, säger hon.