Raketforskare inte smartare än andra

Vem som helst kan inte skjuta upp en raket. Men rymdingenjörer tycks inte vara exceptionellt intelligenta. Arkivbild. Bild: Esrange/TT

Forskning (TT)

Hjärnkirurger och raketforskare brukar ju tas som exempel på särskilt smarta yrkesgrupper. Men det kan vi sluta med, enligt en vetenskaplig studie.

Hjärnkirurgers och raketforskares förmåga att lösa problem är inte vassare än genomsnittets, enligt studien som publicerats i den medicinska tidskriften BMJ och refererats i Dagens Medicin.

I BMJ:s julutgåva publiceras studier som inte är av världsomvälvande karaktär.

Icke desto mindre har ett forskarlag gått till botten med frågan om neurokirurger och raketforskare verkligen utgör problemlösarnas elitserie.

Med andra ord: Finns det grund för att stämpla enklare uppgifter som "det är ju inte raketforskning det handlar om"?

Intelligenstest

Forskarna rekryterade, via olika nischade och slutna kanaler, 748 deltagare till studien. Merparten (600) var flyg- och rymdingenjörer och en mindre grupp neurokirurger, samtliga verksamma i Europa, USA och Kanada. Deltagarna fick sedan göra intelligenstest för att ringa in sådant som logiskt resonemang, spatial förmåga, arbetsminne och koncentration.

I slutändan analyserade forskarna svarsdata från 410 deltagare, och jämförde dessa med resultat från allmänheten – en stor grupp britter som gjort samma test.

Resultatet: varken neurokirurger eller rymdforskare visade exceptionella förmågor jämfört med normalbefolkningen. Forskarna såg bara två signifikanta skillnader: Neurokirurgerna var snabbare på problemlösning, men långsammare på minnestester.

Nytta av latinet

I en jämförelse sinsemellan visade sig neurokirurgerna vara påtagligt bättre än flyg- och rymdingenjörerna på ord- och läsförståelse, men detta skulle kunna bero på att en högre andel av hjärnkirurgerna hade testspråket engelska som modersmål. Kirurgerna kan också ha haft fördel av sina kunskaper i latin och grekiska från medicinstudierna.

Forskarna drar slutsatsen att så länge det inte handlar om snabb problemlösning – där neurokirurgerna visat sig vara ovanligt bra – finns det ingen grund för att lyfta någon av grupperna till skyarna. Varken hjärnkirurger eller raketforskare har exceptionella förmågor.

Men, tillägger forskarna, studien har sina begränsningar. Testpersonerna representerar inte neurokirurger och rymdingenjörer från hela världen. Det är också troligt att kontrollgruppen inte utgör ett tvärsnitt av befolkningen. Personerna i gruppen blev inte utvalda utan hade skrivit testet frivilligt och var övervägande universitetsutbildade.

Anna Lena Wallström/TT