KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Ny teknik kan kompensera inrikesflyget

Ekonomi (TT)

Ny teknik testas för att eliminera koldioxidutsläpp från kraftvärmeverk. Inom några år kan det bli storskaligt och med råge kompensera hela inrikesflyget.

Tekniken är dyr – men regeringen har utlovat miljardbidrag.

Vid Värtaverket i Stockholm prövas "bio-CCS", en teknik för att lagra in den koldioxid som kommer av att man förbränner biologiskt material, till exempel trä.

Än så länge testas bara metoden koldioxid-infångning som kallas bio-CCS på en forskningsanläggning vid Värtaverket i Stockholm, men allt går enligt plan och med ny investering säkrad från EU:s innovationsfond ser den storskaliga anläggningen ut att vara på plats redan i slutet av 2025.

– Än så länge ligger vi enligt plan, säger Fabian Levihn, chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi.

Forskning pågår

KVV8, kraftvärmeverk åtta i Värtahamnen, släpper ut 900 000 ton koldioxid varje år, men ses ändå som klimatneutralt. Det beror på att anläggningen bränner träflis – en råvara som redan bundit koldioxid under sin livstid.

Om koldioxiden som bildas i förbränningen fångas in och pumpas ner under jord samtidigt som nya träd växer upp bryts kretsloppet och kraftvärmeverket blir klimatnegativt.

Att fånga koldioxid från rökgasen vid KVV8 blir betydligt billigare och mindre energikrävande än att fånga koldioxid direkt från luften, säger Fabian Levihn. Det beror på att koncentrationen av koldioxid är mycket högre i förbränningsröken än i luften.

Dessutom får man ut fjärrvärme och el i processen.

Från rökgasen skiljs koldioxiden ut och omvandlas sedan till flytande form för att kunna transporteras till slutförvaring, ofta under havsbotten där trycket är så högt att risken för läckage är låg.

Processen, fullt utbyggd, skulle fånga in 800 000 ton koldioxid per år. Det går att jämföra med utsläppen från inrikesflyget som låg på cirka 500 000 ton koldioxid före pandemin.

För att hela processen ska fungera behövs inte bara att en stor fungerande anläggning ska byggas, det måste också finnas avtal för slutlagring av koldioxid och transporter till slutlagringarna.

Flera länder, däribland Norge, Storbritannien och Danmark, har pågående projekt för lagring. Längst har Norge kommit, som sedan länge har ett statligt stöttat system för koldioxidinlagring.

Bygger ny marknad

Att fånga in koldioxid vid exempelvis kraftvärmeverk och pappersbruk kan göra mycket för att minska de svenska utsläppen. Fabian Levihn vid Stockholm Exergi räknar med att den totala potentialen i Sverige för negativa utsläpp är 30 miljoner ton – en stor del av Sveriges territoriella utsläpp år 2020 som landade på 47,4 ton enligt preliminära siffror från Naturvårdsverket.

Men det är inte gratis.

Den stora anläggningen som planeras vid Värtaverket beräknas kosta mellan tre och fyra miljarder kronor. Varje ton infångad koldioxid väntas kosta 1 000-2 000 kronor till en början, för att sedan successivt gå ner i pris.

Marknaden för handel med negativa utsläpp har inte utformats ännu.

– Vi ska bygga något som ingen har byggt förut och vi ska sälja något som ingen sålt förut, så vi håller på att bygga marknaden, säger Fabian Levihn.

Regeringens beslut om driftstöd

Regeringen har beslutat att hjälpa företagen på traven.

Mellan åren 2026–2046 ska företag som fångar in koldioxid med bio-CCS-metoden få 36 miljarder kronor i driftstöd. Pengarna ska fördelas genom så kallad omvänd auktion: De företag som har billigast koldioxidinlagring vinner driftstödet.

– Poängen är att man får kontraktet på förhand så att företagen känner sig trygga att de har avtal flera år framöver. Det är inte ont om kapital i Sverige, om det bara finns en garant som tar bort risken, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet och expert i den Klimatpolitiska vägvalsutredningen.

Beslutet om driftstöd togs av regeringen den 16 december 2021 och uppdraget för att agera auktionsförrättare och betala ut driftstödet gick till Energimyndigheten.

Tea Oscarsson/TT