DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Ökad granskning av direktinvesteringar: ”Kan påverka Sveriges attraktivitet”

Det utländska ägandet kan snart komma att granskas hårdare för att öka säkerheten i Sverige. Men vad innebär det för svensk konkurrensförmåga och attraktivitet om det blir svårare att investera här? TN har pratat med experter som beskriver förändringen som är på gång.

Vilka intressen följer med när utländska investeringar görs i det svenska näringslivet? Och vilka sårbarheter uppstår om ägandet av känslig och samhällskritisk verksamhet finns i ett land med en annan samhällsstruktur och som politiskt är på kollisionskurs med Sverige?

Det utländska ägandet har på senare år kommit att problematiseras alltmer mot bakgrund av frågor som dessa.

I slutet av förra året presenterades en statlig utredning på området, Direktinvesteringsutredningen, med förslag om att införa bland annat ett nytt granskningssystem. Mottagandet har varit blandat och visar på komplexiteten som finns.

Det är stora värden som står på spel.

De utländska direktinvesteringarna i Sverige uppgick till 240 miljarder SEK under 2020, enligt en rapport från Business Sweden. Samma rapport noterar att de sammanlagda utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgår till 3 170 miljarder SEK.

Saknats regelverk sedan 90-talet

Lars-Göran Larsson, tillförordnad chef för gruppen för utländska direktinvesteringar vid Inspektionen för strategiska produkter, ISP, tillhör de som efterfrågat en skärpt kontroll av utländska investeringar. Myndigheten föreslås bli en granskningsmyndighet. Och arbetet har delvis satts igång, beskriver Lars-Göran Larsson.

– Sedan förra året är ISP Sveriges kontaktpunkt inom EU vad avser granskning av utländska direktinvesteringar. Vi fick också i juni förra året i uppdrag av regeringen att vara sammankallande mellan utpekade myndigheter vad gäller förberedelser för verkställandet av ett svenskt granskningsregelverk. Förberedelsearbetet och den interna uppbyggnaden, liksom ärendehandläggning när det gäller kontaktpunktsuppdraget, har alltså pågått ett tag.

I utredningen finns även förslag om extra medel för att ISP ska klara uppdraget.

– Det handlar om Sveriges säkerhet. Det är förstås av stor vikt att ärenden hanteras effektivt, så snabbt och enkelt som möjligt och att inga onödiga hinder i verkställandet skapas för näringslivet, kommenterar Lars-Göran Larsson.

Lars-Göran Larsson beskriver bakgrunden till utredningens förslag. 1992 upphävdes den tidigare lagen om utländska förvärv av svenska företag.

– Sedan dess har Sverige inte haft något direkt regelverk på området, förutom vad gäller möjlighet till ägarförbehåll på företag som har grundläggande tillstånd på krigsmaterielområdet.

– På senare år har dock en rad nya regelverk tillkommit som ger vissa möjligheter, till exempel genom säkerhetsskyddslagen att skydda Sveriges säkerhet vid vissa typer av överlåtelser, utvecklar han.

”Viktigt öka attraktiviteten för Sverige som investeringsland”

Eva Häussling, ansvarig för handelsfrämjande frågor på Svenskt Näringsliv, menar att de utländska investeringarna är viktiga att värna.

– Konkurrensen om de utländska direktinvesteringar är hård och det gäller för Sverige att vara ett attraktivt land att investera i. Det är viktigt att öka attraktiviteten för Sverige som investeringsland och att minska investeringshinder.

Som investeringshinder nämner Eva Häussling särskilt: kompetensförsörjning, tillståndsprocesser, elförsörjningen, regelverk och handläggning för att starta nytt och driva företag i Sverige.

Jonas Berggren, internationell analyschef vid Svenskt Näringsliv, menar att vi behöver en möjlighet att ingripa mot investeringar som innebär ett reellt hot mot nationell säkerhet men pekar på att ett alltför omfattande granskningssystem kan få långtgående konsekvenser.

– Beroende på hur anmälningsområdet (skyddsvärd verksamhet) närmare definieras skulle detta kunna skapa ordentliga fördröjningar, kostnader och ökad administration för en stor del av normala kommersiella förvärv och också verka avskräckande för önskvärda utländska direktinvesteringar.

Sverige sent med granskningssystem

Lars-Göran Larsson menar att Sverige med skärpt granskning snarare sällar sig till en rådande ordning. 18 av EU:s medlemsstater, USA, Kanada, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland har redan granskningssystem på plats. Mer granskning kan till och med öka attraktiviteten för Sverige.

– Sverige är bland de sista av länder med liknande industristruktur att införa ett sådant system. Svensk industri är i hög grad sammanflätad med industri i dessa länder, i form av ägande eller leverantörskedjor eller på annat sätt. Så det är högst troligt att förtroendet på ett övergripande plan skulle öka, när också Sverige kan granska och stänga möjligheter för oönskade investeringar som kan påverka inte bara Sveriges utan också gemensam säkerhet.

Lars-Göran Larsson understryker vikten av att Sverige uppfattas som ett säkert land.

– Både vad avser säkerhet på nationell nivå och säkerhet för enskilda branscher och företag, ska Sverige och svensk industri vara tryggt att investera i. Så jag menar att granskning stärker förtroendet för Sverige som ett attraktivt investeringsland, och svensk industri.

Jonas Berggren ser också möjligheten till att ett ökat förtroende följer med mer granskning, men det hänger på den konkreta utformningen.

– Om vi får en investeringsgranskning som begränsar sig till enbart säkerhetsmässigt problematiska transaktioner är det något som är normalt förekommande i andra länder och kan till och med öka förtroendet för Sverige som investeringsland. Om det däremot blir en mer allmän investeringsgranskning kommer det med stor sannolikhet få negativa effekter på investeringsviljan.

Svenskt Näringsliv pekar på att allt ökat krångel minskar Sveriges attraktivitet och att vi konkurrerar med många andra länder som försöker locka till sig investeringar.

”Ny teknik kan snabbt bli skyddsvärd”

Vad som är definierat som skyddsvärt är inte statiskt. Det behöver finnas en följsamhet för att kunna avgöra vad som är skyddsvärt, menar Lars-Göran Larsson.

– Hastigheten i teknikutvecklingen och i nya applikationer av produkter och teknik, gör att det finns produkter och teknik som snabbt kan bli skyddsvärd, eller för den delen kan upphöra att vara skyddsvärd. Vad som är skyddsvärt är kontextbundet, och kan variera över tid.

Samtidigt vill industrin ha tydliga riktlinjer för att kunna veta om man tillverkar och utvecklar produkter och tekniker som betraktas som skyddsvärda, utvecklar han.

Inom teknikområdet finns det hos ISP, i samverkan med andra tekniska myndigheter inom det säkerhetspolitiska området, en god bild av vad som är skyddsvärt, säger Lars-Göran Larsson men poängterar vikten av att hela tiden vara på tårna.

– Inom andra sektorer som utredningen föreslår för granskning vid utländska direktinvesteringar, exempelvis infrastruktur inom samhällsviktig verksamhet, är det andra myndigheter än ISP som har en bättre bild av vad som är skyddsvärt. Utredningen föreslår därför nära samråd mellan ISP och andra myndigheter.

Eftersom också EU adresserat frågan om direktinvesteringar, kan det tyckas överflödigt med svensk lagstiftning. Men EU reglerar endast ett visst informationsutbyte och tar huvudsikte på det som rör flera medlemsländer eller EU som helhet och kräver därmed inte en fullskalig investeringsgranskning. Det blir därför i princip en helt nationell angelägenhet att utforma och implementera granskning av investeringar.

Betänkandet remitteras nu och det föreslagna regelverket väntas träda i kraft den 1 januari 2023.