KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Regeringen säger ja till slutförvar – ”Men det tar ju inte slut här”

Regeringens beslut om att bygga ett slutförvar för uttjänt kärnbränsle är historiskt. Men vägen fram till första spadtaget är lång och brokig, varnar flera experter. ”Vi hoppas nu att regeringen visar samma handlingskraft när det gäller andra beslut”, säger Marie Knutsen-Öy på Svenskt Näringsliv.

Nu har alltså beskedet att regeringen har beslutat om ett slutförvarssystem där uttjänt kärnbränsle ska lagras i Forsmark utanför Östhammar kommit.

– Sveriges regering har idag fattat ett helt unikt och historiskt beslut som gör det möjligt att gå vidare med ett säkert slutförvar av svenskt kärnbränsle. Det gör vi för att ta ett ansvar både för miljö och för människa men också för att ta ansvar för Sveriges elförsörjning långsiktigt och för svenska jobb, sade miljöminister Annika Strandhäll (s) vid en presskonferens.

SKB:s ansökan är resultatet av mer än 40 års forskning och utveckling av en metod som ska vara säker i uppemot 100 000 år, konstaterade hon.

– Vi ska inte låta kommande generationer hantera vårt avfall. Det är vår generation som både kan och ska ta ansvar för kärnavfallet. Den förmågan finns och ansvaret är vårt. Därför har regeringen fattat detta beslut som gör Sverige världsledande i att ta ansvar för kärnavfallet.

”Viktigt för klimatomställningen”

SKB:s kommunikationschef Anna Porelius är positiv till beslutet.

– Det är ett historiskt och mycket glädjande beslut. Det här ger SKB möjlighet att ta långsiktigt ansvar för det använda kärnbränslet och vi ser fram emot att genomföra Sveriges största miljöskyddsprojekt. Beslutet skapar också långsiktiga förutsättningar för fossilfri elproduktion i Sverige, säger hon.

Även Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energifrågor på Svenskt Näringsliv, välkomnar beskedet.

– Vi ser att all fossilfri el kommer att behövas för att möta den kommande ökade elanvändningen som kan komma att behövas för att nå klimatmålen. Det är därför positivt att regeringen nu har tagit tag i slutförvarsfrågan. Det är viktigt för klimatomställningen och för näringslivets möjligheter att utvecklas och skapa välstånd.

Men lång väg kvar

Samtidigt konstaterar Marie Knutsen-Öy att det ännu är en lång väg kvar innan slutförvaret kan börja användas och att det är viktigt att den fortsatta processen kan löpa vidare på ett effektivt sätt.

– Vi står fortsatt inför stora problem i det svenska elsystemet som en gång ansågs vara ett av världens främsta. Vi hoppas nu att regeringen visar samma handlingskraft när det gäller andra beslut som är avgörande för att vi ska ha ett koldioxidfritt och leveranssäkert elsystem som möter användarnas behov.

Till exempel behövs en skyndsam reformering av tillståndshanteringen och förutsättningar för att bygga ut planerbar elproduktion i södra Sverige, betonar Marie Knutsen-Öy.

– Dessutom behöver målet om 100 procent förnybarhet bytas till 100 procent fossilfrihet.

”Vi har tio år bakom oss, men vi har många år framför oss också där vi stegvis ska få det här godkänt av Strålsäkerhetsmyndigheten”

Även om dagens besked från regeringen är ett steg närmare en helhetslösning för slutförvaret så är det mycket som återstår innan det går att påbörja bygget, konstaterar även Anna Porelius. I en tidigare TN-artikel förklarar hon att prövningen fortsätter även efter ett positivt regeringsbeslut.

– Det tar ju inte slut här. Vi har tio år bakom oss, men vi har många år framför oss också där vi stegvis ska få det här godkänt av Strålsäkerhetsmyndigheten. Vi ska lämna in förnyade säkerhetsredovisningar. Mark- och miljödomstolen ska fastställa villkor för vår verksamhet.

Dragits i långbänk trots färdiga lösningar

Redan för tio år sedan presenterade Svensk kärnbränslehantering, SKB, som ägs av kärnkraftsbolagen, ett förslag om ett sammanhängande system för slutförvaring av uttjänt kärnbränsle.

Därefter har berörda expertmyndigheter, bland annat Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, gjort sitt jobb, nödvändiga underlag har tagits fram och kommunerna har tillstyrkt.

Men trots att regeringen sedan hösten 2020 har haft ett färdigt och expertgranskat lösningsförslag på sitt bord att ta ställning till har beslutet dröjt. Den förre miljöministern Per Bolund (MP) kritiserades från många håll för att förhala frågan och när Annika Strandhäll (S) tog över som miljöminister den 30 november fick också beslutsprocessen förnyad fart.

Ellen Gustafsson, som är programansvarig för miljö- och klimat på Timbro, tycker att regeringen tagit alldeles för lång tid på sig i frågan om slutförvaret.

– Nu försöker de framställa det som att de säkrat kärnkraften. Det stämmer inte. Om de menar allvar med att vilja säkra kärnkraften behöver fler hinder tas bort, som förnybarhetsmålet och begränsningarna för antalet reaktorer, säger hon till TN.

Lättad efter beskedet

I Oskarhamns kommun har avsaknaden av beslut tidigare skapat oro eftersom kapaciteten i mellanlagret som är placerat här är begränsad, vilket snabbt skulle kunna få negativa konsekvenser för den fortsatta driften av de svenska kärnkraftverken.

Andreas Erlandsson, kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn, är lättad efter dagens besked.

– Vi är fantastiskt stolta och nöjda eftersom vi har jobbat hårt under lång tid för att få till det här slutförvaret. Oskarshamns kommun har tagit ett stort nationellt ansvar i frågan.

När tillståndet 1978 gavs för ett mellanlager i Oskarshamn var det under förutsättning att det betraktades som just mellanlager. Men så tycker han inte att det lät när Per Bolund i augusti gav besked om att mellanlagret skulle byggas ut men att beslutet om slutförvaret sköts upp till vidare.

– Han gav ingen tidsaspekt på när beslutet skulle komma. Därför känns det väldigt bra att vi nu har en miljöminister och en statsminister som har drivit på i den här viktiga frågan. Det är ju trots allt en metod som har forskats fram under 30 år.

”Tydligt att Miljöpartiet blockerade frågan”

Ovissheten har varit jobbig, konstaterar han.

– Det blev så tydligt att Miljöpartiet blockerade frågan när de var i regeringsställning. Det är bra att Annika Strandhäll ser till att frågan kommer vidare från den politiska fasen till den juridiska.

Nu är det en domstolsprocess med en stegvis prövning enligt kärntekniklagen som tar vid.

– Vi kommer att leva med hanteringen av kärnbränsleavfallet länge än. Den första kapseln är i backen först om 15 år och innan allt är i slutförvar och avvecklat tar det 70–90 år. Men då har vi ett helt system och det har vi inte haft hittills, säger Andreas Erlandsson till TN.