FLYGBRANSCHENS FRAMTID
Kritiken: Förslagen som hotar att sänka svenskt flyg
På onsdagen kom beskedet att regeringen vill lägga ned Bromma i förtid. Samtidigt satsas hundratals miljarder till ny transportinfrastruktur. Men inga pengar till flyget. Det liknar alltmer en konstitutionell diskriminering av ett helt trafikslag, säger Fredrik Kämpfe på Transportföretagen.
Regeringen kommer att lägga ned Bromma. Det beskedet levererade klimatminister Per Bolund (MP) och infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) under onsdagen. Och för bara några dagar sedan presenterade samma uppställning den nya infrastrukturpropositionen - där satsningar på flyget i princip har ignorerats.
Flygbranschen kallar nu de senaste turerna för diskriminering av ett helt trafikslag.
799 miljarder - men inget till flyget
Infrastrukturpropositionen innehåller en ram på hela 799 miljarder kronor som ska satsas på att bygga ut de svenska transportsystemen och öka tillgängligheten i landet.
”Jag får ibland intrycket att regeringen använder alla lagliga instrument för att inte släppa fram flyget”
I alla fall de transportsystem som håller sig på marken. Under presskonferensen, när infrastrukturminister Thomas Eneroth och miljö- och klimatminister Per Bolund presenterade paketet nämndes ordet flyg två gånger. Ingen gång i samband med några ekonomiska satsningar. Båda gångerna i negativa ordalag. Det har fått Fredrik Kämpfe, branschchef Transportföretagen flyg att reagera.
– Det liknar allt mer en konstitutionell diskriminering av ett trafikslag. Jag får ibland intrycket att regeringen använder alla lagliga instrument för att inte släppa fram flyget, säger han.
Stora framsteg på klimatområdet
Ramen för den nya infrastrukturpropositionen sträcker sig tolv år fram i tiden, åren 2022 - 2033 och omfattar i första hand satsningar på järnväg, i form av investeringar i nya stambanor, förlängning av Norrbotniabanan och underhåll av det i dag hårt nedslitna järnvägsnätet. Men även satsningar på det statliga vägnätet ryms i förslaget. Samtidigt är kommande tolvårsperiod en tid då flyget kommer att göra stora framsteg i sitt klimatarbete.
– Vi behöver absolut de andra trafikslagen också. Men att inte prata om flyg alls blir besynnerligt när vi redan nu vet att vi kommer att ha ett svenskt eldrivet regionalflyg i luften långt innan perioden är slut, att arbetet med biodrivmedel stadigt går framåt, att flygindustrin kontinuerligt utvecklar ny teknik som vätgasflyg och att vi enligt vår fossilfria färdplan då har uppnått ett fossilfritt inrikesflyg. Alla de framstegen ignoreras när regeringen väljer att bygga upp bilden av att det bara är andra trafikslag som ska lösa alla de transportbehov som näringslivet och medborgarna i Sverige har.
”Vi behöver flyget för att hålla ihop både landet”
Fredrik Kämpfe menar vidare att infrastrukturpropositionen inte tar hänsyn till vad Sverige faktiskt är, ett långsträckt land med delvis gles befolkning som ligger i utkanten av Europa.
– Från Kiruna till Malmö är det ungefär 1400 kilometer fågelvägen. Med flyget tar den sträckan ca 2,5 timmar, med tåg minst en hel dag, kanske mer, även med snabbare tåg. Dessutom går det inte att ta tåget till Helsingfors eller Riga och många andra destinationer i vår närhet. Vi behöver flyget för att hålla ihop både landet och den region där vi finns och dessutom behöver politiken förstå att flyget är en billig och kostnadseffektiv infrastruktur. Låt oss lyfta frågan och oss själva och konstatera att det faktiskt är så här det ser ut hemma hos oss.
Sammantaget är det mindre än en procent av statens infrastrukturbudget som går till flyget. Vad hade du velat se för satsningar till gagn för flyget i infrastrukturpropositionen?
– De flesta håller nog med mig om att Sverige mår bättre när alla trafikslag finns och samverkar. Jag förväntar mig därför ett tydligt trafikslagsövergripande perspektiv när Trafikverket snart ska ta fram ett förslag till nationell plan. Bygg ihop transportsystemet med järnvägsanslutningar till landets stora flygplatser, bland annat Landvetter och Skavsta. Jag skulle också vilja se en anslagsfinansiering för moderniseringen av luftrummets infrastruktur som behövs för framtidens flyg och till exempel drönare. Luftfartsverket har själva lyft frågan till regeringen och Trafikverket om att det inte är lämpligt att låta flygbolagen betala detta genom avgifter, säger han.
”Fossilfritt och delvis nollutsläppsflyg är på G. Risken är stor att vi missar denna fantastiska teknikutveckling, tusentals nya gröna jobb och fina exportmöjligheter”
– Det är också viktigt att bejaka den tekniska utvecklingen som sker inom flyget nu och som jag var inne på tidigare: fossilfritt och delvis nollutsläppsflyg är på G. Risken är stor att vi missar denna fantastiska teknikutveckling, tusentals nya gröna jobb och fina exportmöjligheter. Tänk sen bara på vad 1 av 799 miljarder kronor hade kunnat göra för att skynda på satsningen på en svensk tillverkning av bioflygbränsle, fortsätter han.
Kan hamna på efterkälken
Han menar att Sverige riskerar att hamna på efterkälken när det gäller handel, näringsliv och turism om tillgängligheten fortsätter att minska. Dessutom har vi under coronapandemin verkligen fått ett bevis för flygets samhällsfunktion med ökade satsningar på våra beredskapsflygplatser och ambulansflyg, menar han.
– Regeringen väljer att inte satsa på flyget i infrastrukturpropositionen och frågan är vad det kommer det att kosta? Det har regeringen ännu inte svarat på.
