Rysk ekonomi rustad för konflikt

Ekonomi (TT)

Ryssland är väl rustat ekonomiskt, åtminstone på kort sikt. Självförsörjningsgraden är hög, statsskulden låg och reserverna har fyllts på av prislyften på olja, gas och metaller.

Men inflationen är en akilleshäl, som snabbt kan förvärras av hårda sanktioner om konflikten med Ukraina och väst eskalerar.

– Ryssland är en bensinmack, förklädd till ett land, sade den republikanska senatorn John McCain i en CNN-intervju 2016.

Uttalandet var en grov förenkling av den numera bortgångne amerikanska politiska profilen. Men han har en poäng. I grunden bygger Vladimir Putins affärsmodell på export av olja, gas, metaller och andra råvaror – i kombination med så stor självförsörjning som möjligt vad gäller livsmedel.

Bygger upp stridskassan

Geopolitiskt ser denna strategi inte ut som någon begränsning just nu, snarare tvärtom. Gaspriser som ligger fyra gånger över normala nivåer och ett oljepris på den högsta nivån sedan 2014 bygger upp stridskassan och bidrar till att hålla nere den ryska statsskulden kring 15 procent av BNP.

De enorma intäkterna från olja och gas fyller dessutom på både statliga investeringsfonder och centralbankens guld- och valutareserv, som nu är uppe på nära historiska rekord över 630 miljarder dollar (cirka 5 800 miljarder kronor).

– Så man har väldigt god motståndskraft att under en kortare period klara av även väldigt hårda sanktioner, säger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på storbanken SEB.

– Ryssland har hanterat sitt råvaruberoende förhållandevis väl, jämfört med många andra länder som är beroende av råvaror, tillägger han.

Finansiell krockkudde

Natalia Lavrova, chefsekonom på BCS Financial Group i Moskva, gör samma bedömning.

– Ryssland är bättre förberett på sanktioner än 2014, säger hon till nyhetsbyrån Bloomberg.

– Den statliga sektorn är redo och den finansiella krockkudden är stor, tillägger hon.

Men att utifrån detta säga att den ryska affärsmodellen fungerar väl är att gå för långt, tycker Hammarlund. Han ser den som alldeles för protektionistisk.

– När man minskar sitt beroende av omvärlden får man mycket lägre potentiell tillväxt. Man får svårare att importera högteknologisk utrustning, man får svårare att importera kunskap för att öka produktiviteten och får mindre investeringar från utlandet, säger han.

"Väldigt dystra framtidsutsikter"

Politiken resulterar i en potentiell rysk tillväxt på 1,5-2,5 procent per år, vilket kan jämföras med tillväxten på 5-10 procent i länder med samma inkomstnivå, enligt Hammarlund.

– Det ger väldigt dystra framtidsutsikter, säger han.

Ryssland har – vid sidan av truppförflyttningar till gränsen mot Ukraina och en stor militärövning med grannlandet Belarus i kombination med svårsmälta krav på säkerhetsgarantier till Nato och USA – på senare tid också minskat flödena av naturgas till Europa. Det handlar om politiska påtryckningar, enligt bland annat chefen för ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s energiorgan IEA, Fatih Birol.

Bensinmacksprofileringen och det stora beroendet i väst av rysk olja och gas gör det samtidigt svårt för väst att införa långtgående sanktioner mot Ryssland.

– Ryssland är lite skyddade av detta. Man måste gå lite varsamt fram från väst sida, säger Hammarlund.

– Men det är klart, det finns ett ömsesidigt beroende här. Det skulle vara ett hårt slag mot Europa, men också ett oerhört hårt slag mot rysk ekonomi om energiexporten till Europa försvann, tillägger han.

Kina en nyckelspelare

Enligt forskningsinstitutet Peterson Institute for International Economics i Washington gick i fjol över 80 procent av den ryska gasexporten till Europa. Denna gas motsvarar i sin tur 35-40 procent av Europas totala gaskonsumtion.

En nyckelspelare för Ryssland i den geopolitiska kraftmätningen med väst är Kina, som med den nya ryska gasledningen Power of Siberia sedan 2019 kunnat öka gasimporten från Ryssland rejält. Samtal pågår även om att bygga en gasledning till.

Putin var vid ett toppmöte med Kinas ledare Xi Jinping i Peking i fredags tydlig med att Ryssland, redan Kinas tredje största gasleverantör, har mer att erbjuda – tio miljarder kubikmeter rysk gas per år ovanpå de 16,5 miljarder som Kina redan importerar.

Hammarlund tror att Kina – som geopolitiskt tampas med väst på många nivåer, bland annat om Taiwans status – är redo att backa upp Ryssland i ett sanktionsscenario, precis som Peking tidigare gjort när Iran stängts ute av väst.

– Jag är övertygad om att om Ryssland sätts under sanktioner som påverkar energiexporten till Europa skulle Kina gradvis kliva in som marknad för rysk export, säger han.

Men att vända hela det stora ryska gasflödet till Europa till Kina tar tid, betonar han samtidigt.

Joakim Goksör/TT