DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Arlas vd ser stigande matpriser framöver

Ekonomi (TT)

Ökande efterfrågan, men också ett inflationstryck som började med att energipriserna rusade. Mejerikoncernen Arla Foods ser att maten blir allt dyrare.

Arla Foods, som är en internationell bondeägd koncern, redovisar sin försäljning för året som gått, och utsikterna framåt. Själva årsredovisningen bli färdig först om ett par veckor, då Arla Foods representantskap godkänt räkenskaperna. Men Peder Tuborgh, koncernchef för Arla Foods, konstaterar att året som gått har inneburit både stigande priser, ökande efterfrågan och högre inflationstryck. Särskilt under andra hälften i fjol.

– Det har varit stor volatilitet och flaskhalsproblem. Det kommer från covid 19-pandemin, men efterfrågan på mjölkprodukter globalt har ökat, säger han.

Samtidigt finns en inflationspress, förklarar han.

Energipriserna var starten

– Det började med energipriserna, men sedan har det spritt sig.

På torsdagen kom Riksbanken med sitt räntebesked, och riksbankschefen Stefan Ingves meddelade att han inte tänker börja höja styrräntan förrän 2024. Inflationen är främst hänförlig till energipriserna, enligt Ingves. Frågan är hur Peder Tuborgh och Arla Foods ser på detta, när efterfrågan stiger, liksom kostnaderna och priserna.

– Jag vill inte kommentera Riksbankens beslut. Men just i vår bransch startade inflationen med energipriserna. Vi ser också nu en stor obalans i efterfrågan och utbud av mejeriprodukter, säger Peder Tuborgh.

Under året har maten blivit rejält mycket dyrare, konstaterar han, och det kommer sannolikt att fortsätta.

För Arlas del innebar det en prisökning på 10 procent mellan januari 2021 och januari 2022. Han ser också att matpriserna stiger globalt nu. Huruvida Arla Foods också kommer att höja sina priser mer framöver kan han dock inte säga.

Obalans i utbud och efterfrågan

– Obalansen i utbud och efterfrågan påverkar många produkter. För stora industriprodukter som vi säljer är kunder villiga att betala ett högre pris. Det slår igenom hos konsumenterna.

Kanske kan man undra om inte bönderna, som producerar mjölken som efterfrågan är så stor på, bara kan öka sin produktion. Men det är inte så enkelt, enligt Peder Tuborgh.

– Dels är omkostnaderna så höga. Dels så är det lagstiftning om hållbarhet och klimat som gör att det är svårt att bara växla upp. Det tar lång tid, säger han.

Johanna Cederblad/TT