OSUND KONKURRENS

Kritiken: Så sätter statliga Samhall människor i utanförskap

Många av dem som har en funktionsnedsättning har svårt att utföra det städarbete som ingår i vart tredje jobb inom Samhall. Och de som inte får ett jobb riskerar att aldrig komma in på arbetsmarknaden och hamnar i utanförskap, menar Elisabeth Wallenius på Funktionsrätt Sverige.

Det var när Samhall 2006 fick ett vinstkrav på sig som det skedde en tydlig förändring, berättar Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige.

Arbetsuppgifterna blev mer serviceinriktade mot framför allt städjobb, och mycket av de andra jobben försvann. När Samhall till största delen erbjuder städjobb stänger det ute alla de med en funktionsnedsättning som inte klarar av att städa.

– Vad vi förstår anvisas nu personer till Samhall som har bättre förutsättningar för att klara städjobb. Det har lett till att många med omfattande funktionsnedsättningar inte längre får plats inom Samhall.

De som inte får ett jobb eller lyckas behålla det snurrar runt i systemet och risken är stor att de aldrig kommer in på arbetsmarknaden.

Många med en funktionsnedsättning står idag långt ifrån arbetsmarknaden. Det talas mycket om de långtidsarbetslösa men inte mycket om att många av dem har funktionsnedsättning, och vad de behöver för att de ska få ett jobb, och förutsättningar att kunna behålla det, konstaterar hon.

– Det handlar om att se varje individ och att ha fungerande verktyg för att stödja alla som är i arbetslöshet på vägen mot ett arbete.

Samhalls ursprungliga uppgift var att ge de som står längst från arbetsmarknaden ett meningsfullt arbetsliv och en möjlighet att försörja sig själva genom arbete.

– Tanken var att de inte skulle vara hänvisade till sjukförsäkringen som enda alternativ. De som inte får ett jobb eller lyckas behålla det snurrar runt i systemet och risken är stor att de aldrig kommer in på arbetsmarknaden.

Det är inte ens säkert att de kommer igenom Försäkringskassans nålsöga för att vara berättigad till sjukersättning. Då har de ingen lön och ingen inkomst och blir beroende av kommunens försörjningsstöd.

– Försörjningsstödet var aldrig tänkt som en permanent lösning men det har det tyvärr blivit för många med funktionsnedsättning. Det innebär att de inte kan inte klara sin egen försörjning och påverka sin ekonomiska situation och hamnar i utanförskap, säger Elisabeth Wallenius.

Vet inte vad som händer med pengarna

Utslaget per anställd får Samhall betydligt mer än vad en privat eller offentlig arbetsgivare som anställer någon med funktionsnedsättning kan få i stöd. Det konstaterar Mikael Klein, utvecklingschef på Misa och före detta intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige.

– Det är en enorm summa som allokeras till Samhall men man vet inte vad som händer med pengarna.

Han anser att de ekonomiska förutsättningarna kan ifrågasättas.

– Vi andra aktörer som arbetar med arbetsmarknadspolitiska stöd har krav på oss att redovisa våra insatser nästan per timme på individnivå. Där finns en helt annan typ av transparens och uppföljning vilket gör det möjligt att utvärdera vad som fungerar och inte.

Det är svårt att göra hos Samhall som får en summa varje år som inte behöver redovisas på individnivå och där det inte finns någon insyn.

– Villkoren är helt olika trots att vi och andra privata och ideella utförare arbetar med samma målgrupp och tjänster, säger Mikael Klein.

Han anser att ägaren, staten, behöver ta sitt ansvar för Samhall och dess funktion.

– Staten måste vara tydlig med vad Samhall ska vara till för men det är också ägarens ansvar att reda ut de frågetecken och den hårda kritik som finns runt Samhall.