DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Företagarna: Sverige spelar i EU:s bottenliga

Ekonomi (TT)

Företagen ropar efter arbetskraft, ändå går så många invandrade arbetslösa.

– Sverige spelar i EU:s bottenliga när det gäller skillnaden i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda på arbetsmarknaden, säger Företagarnas Catharina Bildt Grape.

Stiftelsen The Global Village har låtit Arbetsförmedlingen ta fram statistik över arbetslösheten för de sex största invandrargrupperna. Det visar sig att människor med ursprung i Somalia, Etiopien, Eritrea, Irak, Iran och Syrien är starkt överrepresenterade, både som arbetslösa och långtidsarbetslösa.

– Sverige har under lång tid haft stora utmaningar med att få utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden, säger Catharina Bildt Grape, expert på integration och arbetsmarknad hos organisationen Företagarna.

Hon berättar att enligt statistik från Eurostat från 2021 ligger sysselsättningsgraden i Sverige för inrikes födda på över 83 procent och för utrikes födda på drygt 67 procent.

Bara Rumänien sämre

– Det är ett enormt glapp. Bara Rumänien är sämre i Europa.

Samtidigt så behöver verkligen företagen arbetskraft.

– För de små och medelstora företagen är bristen på arbetskraft det största hindret för att kunna växa.

Catharina Bildt Grape tycker att ett av de stora problemen är bristande matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare.

– Har man låg utbildning så behöver man matchas oftare för att få jobb. Det borde inte vara så svårt om man har en nära och tät dialog med företagen.

Den första tiden i Sverige spelar stor roll för förutsättningarna att komma i arbete och som nyanländ behöver man lära sig hur svensk arbetsmarknad fungerar, understryker hon. Men alla invandrare har inte samma bakgrund och förutsättningar, vilket också Stiftelsen The Global Village vill synliggöra.

– Arbetsförmedlingen behöver vara mer flexibel, och snabbare.

Hon tror att arbetsgivare som får upprepade misslyckade matchningar till slut kan tröttna och avskräckas från att vilja anställa människor med utländsk bakgrund.

Alla arbetsgivare, både offentliga och privata, behöver också själva se över sina rekryteringsprocesser, tycker hon. Det är dock viktigt att behålla möjligheten med olika former av subventionerade anställningar då det blir företagen som utbildar i praktiken, tycker Catharina Bildt Grape.

Språkutbildning

Hon ser också ett stort behov av mer yrkesinriktade språkutbildningar. Språket är viktigt, och många företagare pekar på bristande språkkunskaper som ett hinder att anställa. Man behöver inte kunna perfekt svenska för att få jobb, men ofta behövs grundläggande yrkesrelaterad språkkunskap, förklarar hon.

Upphandlingen av arbetsmarknadsutbildningar behöver också vässas, anser Catharina Bildt Grape. Utbildningarna måste anpassas efter branschens behov och i dialog med företagen. Men så ser det inte ut, förklarar hon.

– Det är ett återkommande problem.

– Det är viktigt att nyanlända får ta del av utbildning som leder till jobb.

Hon konstaterar att invandringen till Sverige har förändrats, jämfört med för 40 år sedan.

– I Sverige hade vi stor arbetskraftsinvandring under 60- och 70-talet, sedan ändrades lagstiftningen vilket ledde till att det framför allt har varit asylsökande som kommit till Sverige från 80-talet och framåt.

– Vi ser dem som hjälpbehövande, vilket är förödande. Alla som kommer till Sverige, oavsett om man är asylsökande eller anhörig, har ansvar för sitt framtida liv och försörjning i Sverige, de måste få bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden, säger Catharina Bildt Grape.

Johanna Cederblad/TT