ELKRISEN

Ygeman trots kritiken: Vi har ett elnät i världsklass

DHL Sverige och tunga politiker vittnar om elkrisens allvar i stora delar av landet. Men energiminister Anders Ygeman slår ifrån sig. ”Vi har ett näringsliv i framkant, ett stort överskott på produktion i dag och vi har ett elnät som rankas bland världens bästa”, säger han.

Att bygga ut elnät och elproduktion på ett klimatsmart och kostnadseffektivt sätt är en stor utmaning men samtidigt har Sverige bra förutsättningar för att klara av det, konstaterade Anders Ygeman, energi- och digitaliseringsminister (S) på ett seminarium med rubriken ”Räcker elen till Stockholm och hela södra Sverige i framtiden?”.

– Vi har ett näringsliv i framkant, ett stort överskott på produktion i dag och vi har ett elnät som rankas bland världens bästa, säger han.

Men även om Anders Ygeman är positiv så har dagens elsystem stora problem. Framför allt i södra Sverige larmar en rad företag om att bristande tillgång till el hindrar dem att expandera.

Samtidigt breder elektrifieringen ut sig i samhället och inom industrin, och behovet av el väntas öka dramatiskt framöver. Prognoser pekar på att användandet kommer att fördubblas på 25 år.

Hjälmered: Fokusera på fossilfritt

Det här skapar stor osäkerhet i näringslivet. Lovande satsningar i norra Sverige, bland annat batterifabriken Northvolt som etablerar sig i Skellefteå och SSAB:s omställning till att leverera fossilfritt stål, är avhängiga av att problemen löser sig så att elförsörjningen fungerar.

Lars Hjälmered, energipolitisk talesperson och ordförande i näringsutskottet (M), betonar att elsystemet behöver vara stabilt och fungera längre fram men att det också måste fungera här och nu.

– Det gäller att kunna hantera kortsiktiga problem och att samtidigt skapa rätt reformer för elnät, elmarknad och annat för att lägga grunden för det som komma skall.

Framtidens energisystem måste fokusera på det fossilfria, konstaterar han.

– Sedan återstår det att se hur teknikutvecklingen ser ut om 10–20 år när det gäller till exempel lagring, flexibilitet och produktion.

En stor del av elproduktionen sker idag i norra Sverige medan de södra delarna minskar sin produktion när kärnkraften bantas. Det innebär att södra Sverige har ganska mycket högre elpriser än i norr och så ska det inte vara, enligt Anders Ygeman.

– Sverige är en sammanhållen nation och då får elpriset inte skilja allt för mycket mellan norra och södra Sverige. Jag tycker att skillnaderna, framför allt förra sommaren, har varit orimligt stora. Därför måste vi öka transmissionen och även den lokala kraftproduktionen.

Ygeman: Vi har lägst elpriser

Samtidigt menar Anders Ygeman att Sverige totalt sett har EU:s lägsta elpriser och att det är viktigt att slå vakt om kostnadseffektiviteten när elproduktion och elnät byggs ut. Det är avgörande för industrins konkurrenskraft när en allt större del elektrifieras.

– Skälet till att vi får Europas största batterifabrik till Sverige och att det är här som det koldioxidfria stålet tas fram, är att vi har god tillgång på el men också på att vi har konkurrenskraftiga priser. Vi får inte sladda av den vägen när vi kraftigt ökar produktionen.

Lars Hjälmered håller med om att prisskillnaderna inte får vara för stora, men betonar även vikten av att det inte uppstår effektbrist i södra Sverige. Han nämner som exempel företaget Pågen som fick beskedet att eleffekten inte skulle räcka för framtida expansioner.

– Då måste politiska åtgärder till och då är det inte bara elpriset som behöver ses över utan även sådant som styrmedel, beskattning och byggregler för att säkra tillgången till energi i Stockholm och södra Sverige. Förutsättningarna för att driva näringsverksamhet får inte vara så olika.

”Det är en total förändring av energisystemet det handlar om men den grundläggande förståelsen finns inte”

Om Sverige ska klara av att vara världens första fossilfria välfärdsnation kommer det att kräva omställning, konstaterar Anders Ygeman.

– Det behövs mer av lagring och flexibilitet i vårt användande. Vi inte kan dimensionera hela elsystemet enbart efter den kallaste dagen på året. Det behövs också mer lokal elproduktion, framför allt i närheten av våra tillväxtcentra.

Regeringen har nyligen lagt fram ett förslag om hur ledtiderna för tillstånd som rör utbyggnaden av elledningar ska kortas. Men även ledtiderna som gäller produktionsanläggningar måste bli kortare.

– Det tar väldigt lång tid och det är många instanser som ska med samtidigt som det finns stora målkonflikter. Oavsett vilket kraftslag vi bygger så kommer det att finnas ett lokalt motstånd mot det. Det gäller att ha en helhetssyn på elsystemet.

Per Langer, chef för affärsområdet City Solutions på Fortum, anser dock att den helhetssynen saknas.

– Det är en total förändring av energisystemet det handlar om men den grundläggande förståelsen finns inte. Utan att ta ett helhetsperspektiv blir det visionslöst och reaktivt vilket leder till att det blir ett lapptäcke.

Enigheten kring att Sverige nu har de största möjligheterna någonsin att stärka konkurrenskraften och samtidigt göra något för miljön är stor. Men ändå sätter sådant som långa och krångliga tillståndsprocesser käppar i hjulet för att ta vara på guldläget, menar han.

– Fortum vill bygga och göra jättemycket för att bidra men stoppas av att vi inte får tillstånd. Miljöbalken används för att stoppa de miljöinvesteringar som behöver göras! Om vi inte ser möjligheterna med elektrifieringen och att göra något nytt så blir det svårt.

”Vi är självklart oroliga när det gäller elkapaciteten framöver – särskilt i Stockholm, Göteborg och Malmö”

DHL är ett av de företag som är inne i en grön omställning där en stor del av fordonen ska vara eldrivna för att transporterna ska bli fossilfria. Företagets globala mål är att nå noll nettoutsläpp 2050 och att 60 procent av upphämtnings- och distributionsfordonen är elektrifierade år 2030. Totalt har sju miljarder euro avsatts globalt för omställningen till mer koldioxideffektiva flottor, berättar Maria Nilsson Öhman, hållbarhetschef, DHL Sverige.

– El kommer att vara väldigt viktigt för oss. Har vi brist på effekt fördröjs hela omställningen. Elsystemet måste leverera tillräcklig effekt för att kunna ladda fordonen tillräckligt snabbt, säger hon.

Ska det gå att ställa om en stor bilflotta till eldrift behövs mer effekt till DHL:s terminaler men även företagets underleverantörer behöver effekt till sina anläggningar, påpekar Maria Nilsson Öhman.

– Vi är självklart oroliga när det gäller elkapaciteten framöver – särskilt i Stockholm, Göteborg och Malmö, där vi redan idag ser tecken på effektbrist.

Fick 63 elstopp på två månader - kostar miljontals kronor

Så kan elkrisen lösas - ”Vi är i princip sist i Europa”

Så ska Sverige klara av nästa elkris - räkna med kapplöpning