DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Bra kommunal service till företagen? Ja, om du valt rätt kommun

Otydliga besked. Tillståndsärenden som drar ut på tiden. Oförutsedda kostnader. Tre områden som brukar försura kontakterna mellan näringsliv och kommun. Men det finns kommuner som jobbar hårt på att förbättra servicen till företagen. Det gäller att ha valt rätt kommun.

Företagaren ville veta vad tillståndsansökningarna för att starta ett företag i kommunen kostade och hur lång tid det skulle ta att få ett besked.

”Vet inte”, svarade kommunen.

En restaurangföretagare med verksamhet i två olika kommuner upptäckte att i den ena kommunen var exakt samma serveringstillstånd fem gånger så dyrt att få igenom. Samtidigt som hanteringen tog elva veckor längre tid.

Det är två nedslag från verklighet runt om i landet när det gäller kontakten mellan näringslivet och de olika kommunala förvaltningarna i respektive kommun.

Listan kunde göras betydligt längre.

Otydliga besked, obegripligt långa handläggningstider och kostnader som skenar från år till år för samma typ av ärende, är de främsta orsakerna till att relationerna mellan företag och kommun försämras och i vissa fall blir helt bottenfrysta.

– Vi stöter på kommuner som över huvud taget inte intresserar sig för företagens verklighet, som räknar med att de alltid ska finnas där. De är oftast de som inte kommer på våra möten och informationsträffar.

Det säger August Liljeqvist, sakkunnig på Näringslivets Regelnämnd, NNR, och ansvarig för den granskning som görs vart fjärde år av kommunernas regeltillämpning i förhållande till näringslivet.

– Generellt sett har relationerna runt om i landet blivit sämre, tyvärr. Men det finns också ett stort antal kommuner som på allvar ser betydelsen i ett starkt näringsliv och arbetar målmedvetet på att förbättra den kommunala servicen till företagen, fortsätter han.

Vaknade när Volvo flyttade ut busstillverkningen

Den utvecklingen går att spåra också i LFK, Svenskt Näringslivs årliga ranking av näringslivsklimatet runt om i landet. I de kommuner där attityden är positiv, där det pågår en aktiv minskning av byråkrati och handläggningstider och det finns en tydlig transparens kring tolkningen av olika regler – de kan se hur den egna positionen i rankingen förbättras från år till år. Säffle är ett typexempel på det. För tio år sedan trålade kommunen omkring runt 150:en plats bland landets 290 kommuner men sedan 2012 har det gått rakt uppåt och är det plats 25 som gäller.

– Det var smällen när Volvo flyttade ut busstillverkningen som gjorde att vi vaknade. Då började vi jobba på att bygga ut näringslivet här i Säffle. Alla insåg att vi måste ha bra relationer till företagen om vi ska kunna vända på den akuta situationen och minska arbetslösheten, det var ju 500 arbetstillfällen som bara försvann, säger näringslivschefen Pia Proper.

Näringslivet i Säffle vilar på processindustrin, mycket papper och livsmedel tillsammans med en växande del gröna näringar. Det ger i sin tur mycket tillståndsansökningar, inspektioner och liknande ärenden. Snabb återkoppling, korta handläggningstider, rimliga kostnader var några av de åtgärder som sattes in. Skräckscenariot var en företagare som efter tio veckors behandling av ett ärende får nej utan motivering och möjlighet att föra saken vidare.

”Ska vi ha tillväxt måste vi hjälpas åt”

– Vi har ett regelverk, naturligtvis. Men det innebär inte bara ett ja eller ett nej, ofta går det att hitta vägen vidare om vi analyserar saken tillsammans. Ska vi ha tillväxt måste vi hjälpas åt, säger Peter Pettersson, förvaltningschef i Säffle.

Idag finns också en så kallad Etableringsgrupp där alla de förvaltningar som har kontakter med näringslivet ingår. De sammanträder en gång i månaden och går igenom aktuella frågor som rör företagen i kommunen.

– Alla ska vara uppdaterade på vad som händer ingenting ska falla mellan stolarna och samma budskap ska genomsyra hela förvaltningen. Det ska vara tydligt och därmed lätt att göra rätt, säger Pia Proper.

Ett nära samarbete istället för ansiktslös myndighetsutövning är något som Anders Eriksson, vd på CS Production uppskattar. Företaget är underleverantör till pappersindustrin och känner av ett tydligt stöd från kommunen.

– Viljan att hjälpa företagen att växa märks i hela kommunen från politikerna ner till de olika förvaltningarna. Faktum är att vi får aktiv hjälp med att hitta nya kunder och marknader. Vi har haft en del utbildningsbehov och då har kommunen råddat i sina egna kontaktnät och tagit hit de kompetenser vi behöver i stället för att vi ska åka till Göteborg eller Stockholm, säger han.

Säffles klättring inspirerar Oskarshamn

Säffles klättring i rankingen är något som inspirerat Oskarshamn att ta ett nytt tag i kontakterna med företagen på orten. Kommunen håller till i den nedre delen av LFK, i dagsläget är placeringen 230 men har även dippat ner till 279 för ett par år sedan. Även om fokus den senaste tiden varit frågan om slutförvaring av utbränt kärnkraftsbränsle, är Oskarshamn en klassisk bruksort, något som påverkar attityden mellan företag och kommun, menar näringslivschefen Johanna Wihl.

– Det har funnits en inställning, kanske till och med en sanning, att det ska vara dåliga relationer. Det syns i och för sig inte i våra egna undersökningar men nu har vi tagit tag i arbetet på att förbättra samarbetet.

Ett första steg, vid sidan av ett intensifierat besöksprogram ute bland företagen, är införandet av den så kallade Rättviksmodellen. Den innebär att tillsynsärenden inte längre faktureras i förskott, oavsett om de sedan genomförs eller inte. Att ta betalt för en tjänst som sedan inte utförs är ett klockrent sätt att reta upp företagen på. Med Rättviksmodellen som bas inbegriper tillsynen nu i stället dialog, rådgivning och faktura i efterhand, när jobbet är gjort.

– Det underlättar relationerna och skapar ett betydligt bättre klimat. Vi har utbildat medarbetarna i det nya sättet att arbeta och de är verkligen taggade att dra i gång, säger Johanna Wihl.

Vid sidan av det läggs nu kraft på att förbättra samtalet och förståelsen för varandras olika verkligheter. Snabba återkopplingar, tydliga och enkla svar i kommunikationen.

– Det behöver inte vara svårgenomträngligt språk bara för att själva ärendet är komplicerat. Typfallet hos oss är företag som behöver tillbyggnad och nya lokaler och vi märker redan nu att det blir bättre samarbete. Responsen från företagen jättebra.

I Rättvik, som alltså gett namn till vad som till stora delar är en självklarhet, att inte ta betalt för någonting som inte levererats, gav det en kraftig skjuts uppåt i LFK. Det visar att ett gott samarbetsklimat företag och kommun emellan inte är någon ”rocket science” utan mer drivs av införandet av det goda samtalet. Det handlar alltså inte om att kommunen ska vara snäll i sin myndighetsutövning. Handläggarna behöver bättre förstå den kommersiella sidan för att kunna föra en god dialog med företagarna, det ska gå att förstå hur den service som tillhandahålls är utformad.

– Otydliga svar och en nonchalant inställning till företagen sår gärna tvivel om vad som gäller. Har kommunen rätt och jag fel, eller tvärtom. Företagen kan sin verklighet och då måste de kunna lita på att också kommunen har koll på sitt, annars riskerar företagsklimatet att försämras drastiskt, säger August Liljeqvist.

Björn Lindgren, ansvarig för Lokalt Företagsklimat på Svenskt Näringsliv håller med.

– Att förstå företagets verklighet i stort, inte bara den aktuella fråga som behandlats, är a och o, tillsammans med tillgänglighet, råd och vägledning och rimliga handläggningstider. Med det som utgångspunkt, då skapas det bemötande och den service som visar att man är på rätt väg, säger han.