KRIGET I UKRAINA

Ekonomerna: Så slår kriget mot Sveriges ekonomi

TN gör en djupdykning i hur Ukrainakriget påverkar svensk ekonomi på kort och lång sikt. ”Här hemma får vi alla räkna med höjda energipriser”, säger ekonomen Jonas Frycklund. På andra områden är situationen mer osäker, menar flera tunga chefekonomer.

Annika Winsth, chefekonom på Nordea, varnar för ett osäkert läge där aktörer flyr till säkrare investeringar, vilket till exempel får följden att dollarn stärks på bekostnad av mindre valutor som den svenska kronan.

– Att utesluta ryska banker från Swift och frysa ryska centralbankens utländska tillgångar kastar in den ryska ekonomin i en finansiell kris. Hur Ryssland svarar, med eventuella motåtgärder, och om de får hjälp av andra länder att hantera transaktioner hjälpligt blir avgörande framöver, säger hon till TN.

Energipriser kan rusa

Hon gör bedömningen att om Ryssland skulle strypa exporten av energi kommer priserna att skena och inflationen stiga med procentenheter snarare än tiondelar.

– Oavsett lär inflationen ligga kvar på högre nivåer längre, vilket påverkar centralbankers agerande. Samtidigt måste inte minst ECB ta höjd för risken att konjunkturen viker. ECB lär bli mer avvaktande, medan Fed sannolikt höjer räntan regelbundet de närmaste mötena då ekonomin behöver kylas av, säger Annika Winsth.

– På längre sikt brukar geopolitiska kriser inte få så stora ekonomiska konsekvenser, den här gången kan det bli mer utdraget då energifrågan är mycket central, fortsätter hon.

Vad är du mest orolig för?

– Mycket kraftig inflation där det kan bli svårt för centralbankerna att höja räntan om konjunkturen samtidigt viker markant.

– Ryssland och Ukraina är stora producenter av energi och spannmål, men även fraktkostnaderna kan komma att stiga på grund av konflikten, säger Annika Winsth.

Jonas Frycklund, tillförordnad chefekonom på Svenskt Näringsliv, gör en liknande framtidsspaning:

– Här hemma får vi alla räkna med höjda energipriser, både på oljeprodukter och på el. Det går inte att utesluta att priserna stiger även på andra varor, exempelvis livsmedel. Man kan också förvänta sig fortsatt volatilitet på de finansiella marknaderna.

Annika Winsth pekar på att Ryssland är en stor militärmakt, men en liten ekonomi sett ur ett globalt perspektiv. Sveriges handel med Ryssland utgör bara ett par procent, men för de företag som drabbas blir slaget mycket hårt. Risken är stor att priset för att handla med Ryssland blir för högt och att företag drar sig därifrån.

– Den globala konjunkturen var stark i utgångsläget om än vikande. Det talar för att politiker och centralbanker kan hantera de ekonomiska utmaningarna hyfsat väl. Risken är energifrågan och kvardröjande mycket hög inflation som kan spilla över på konjunkturen, säger hon.

Oundvikliga förluster

Jonas Frycklund betonar att de ekonomiska konsekvenserna är sekundära jämfört med de humanitära konsekvenserna. Han påpekar, liksom Annika Winsth, att det finns grupper av företag som kommer att drabbas hårt:

– Det finns ett antal negativa effekter på ekonomin. Vår direkta handel med Ryssland, Belarus och Ukraina är i och för sig jämförelsevis begränsad. Dessutom är dessa ekonomier relativt små i jämförelse med EU och USA. Men för de företag som är exponerade mot Ryssland eller har verksamhet där, kommer kriget att innebära oundvikliga förluster. De omfattande sanktionerna, bland annat mot betalningssystemet, försvårar handelsströmmarna mellan Ryssland och omvärlden, säger han.

”De indirekta effekterna genom till exempel högre energipriser kan bli stora”

Även nationalekonomen Fredrik NG Andersson vid Lunds universitet trycker på att konsekvenserna för enskilda företag som handlar med Ryssland kan bli stora, men att de direkta effekterna på Sveriges ekonomi sannolikt blir mindre, åtminstone i ett första skede.

– Däremot kan de indirekta effekterna genom till exempel högre energipriser bli stora, säger han.

När det gäller den akuta bristen på material och komponenter är han inte lika orolig.

– Marknadsekonomin löser den här typen av frågor med tiden. Det kan ta ett tag, men förr eller senare går det över. Men fler regleringar och begränsningar i den globala handeln försvårar för marknaderna att lösa problemen, säger Fredrik NG Andersson.

”Det mest oroande är om fler dras in i kriget. Det övergripande ordet just nu är osäkerhet”

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, ser en fara i att sjunkande börser sannolikt kommer att sänka både hushållens och företagens förtroende kommande tid, vilket bör dämpa tillväxten något. Samtidigt befinner sig Sverige i ett läge där tillväxtutsikterna var väldigt goda innan invasionen och hon räknar därför med att konjunkturen står sig även om vi får en kortsiktig dämpning.

– Det är ett klart oroande läge och det är klart att det mest oroande är om fler dras in i kriget och att vi får ett storskaligt krig mellan Nato och Ryssland. Sedan är det klart att det geopoliska läget blir än mer intressant då Kina har bedömt sanktionerna mot Ryssland som omoraliska och ej motiverade, säger hon.

– Det övergripande ordet just nu är osäkerhet, och vi vet att det i sig själv dämpar ekonomisk aktivitet. Men det betyder också att läget kan förändras snabbt och att vi på kort tid kan stå inför en betydligt bättre eller sämre konjunktur, säger Alexandra Stråberg.

”Alla inser att det här inte är ett krig som kommer att gå spårlöst förbi, vare sig för hushåll eller företag”

Annika Winsth lyfter fram styrkorna i svensk ekonomi:

– Svensk ekonomi är mycket stark med goda offentliga finanser. Hushåll och företag står väl rustade och såväl regering som Riksbanken har stora möjligheter att agera om så skulle behövas.

De flesta ekonomer betonar att de svenska finanserna är starka. Men Jonas Frycklund vill inte sia om hur resurserna kommer att användas:

– Hur den ekonomiska politiken bör utformas framåt är för tidigt att säga. Sverige har goda statsfinanser, det är ingen vild gissning att dessa i första hand kommer att användas till försvarsrelaterade investeringar.

Viktigt med samarbeten

Jonas Frycklund framhåller hur viktigt det är med internationella samarbeten i kristider:

– Sverige, EU och USA står starka och sammanhållningen har snarast ökat. Alla inser att det här inte är ett krig som kommer att gå spårlöst förbi, vare sig för hushåll eller företag. Men det är svårigheter vi får hantera och kostnader vi får svälja. Det viktiga nu är att stå emot Putins angrepp och trygga Ukrainas självbestämmande, säger han.

Fredrik NG Andersson menar att det är svårt att veta hur kriget i Ukraina kommer att påverka ekonomin. Det är helt enkelt för oklart hur länge konflikten kommer att pågå, hur den slutar samt vad som händer därefter.

– Konflikten är naturligtvis negativ för ekonomin och kan hota återhämtningen efter pandemin. Men det är för tidigt att se hur allvarliga effekterna blir, säger han till TN.

Ryssland är beroende av sin gas- och oljeexport och sanktioner på det området skulle slå hårt.

– Visserligen har de byggt upp en stor valutareserv de senaste åren, men de kommer att ha svårt att klara sig om de inte kan fortsätta med sin export av energi, säger han.

Risker på kort sikt

På kort sikt är det möjligt att Putin stryper leveranserna som ett svar på Europas sanktioner, förklarar Fredrik NG Andersson. Sanktionerna från EU och USA mot Ryssland blir hårdare hela tiden, men hittills har en sektor undantagits till stor del, nämligen energisektorn, skriver flera medier, till exempel Wall Street Journal. Detta är ingen slump, menar Fredrik NG Andersson.

– På kort sikt är det möjligt att Putin stryper leveranserna som ett svar på Europas sanktioner. Då kommer elpriserna att stiga i Europa och det kommer att smitta av sig på elpriserna inte minst i södra och mellersta Sverige, säger han.

Men det är mycket osäkerheter i analyserna just nu, betonar han. Inte minst när det gäller inflationen.

– Krisen håller tillbaka återhämtningen i ekonomin vilket talar för en något lägre inflation. Samtidigt kan centralbanker skjuta fram åtstramningen av penningpolitiken vilket talar för högre inflation, säger Fredrik NG Andersson.

Teknikföretagen: Ekonomisk analys: Ryssland den stora förloraren