KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Så nära är Tyskland att omvärdera kärnkraften – ödesbeslut för Sverige

Tysklands närings- och klimatminister Robert Habeck utesluter inte en förlängd drift av kärnkraften mitt under brinnande Ukrainakrig. Samtidigt närmar sig landet en energikollaps som gör att den tyska regeringen inte kan tacka nej till rysk gas, varnar energiexperten Staffan Reveman till TN.

Flera tyska kärnkraftverk har stängts på kort tid, och inom ett år ska ytterligare tre kärnkraftverk stängas. Det är de sista i Tyskland. Det har varit planen i över ett decennium. Samtidigt ska landet fasa ut kol ur energimixen och ställa om till ett samhälle som slukar allt mer el.

Kritiken mot utfasningen av kärnkraften har ökat på sistone och sedan elpriserna sköt i höjden i december har även den tyska opinionen svängt något, enligt flera undersökningar.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har pressen på den tyska regeringen ökat ytterligare. Den stora skräcken är om Ryssland stryper gasen, vilket kommer att leda till ytterligare elprischocker för tyskarna.

De Gröna, som idag sitter i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna (SPD) och det liberala partiet FDP, är hårt pressade.

De Gröna har av tradition drivit på för en snabb avveckling av kärnkraften. Att partiet på något sätt har vacklat i frågan har aldrig skett. Förrän nu.

Under en tv-intervju fick Tysklands närings- och klimatminister Robert Habeck (De Gröna) frågan om den tyska regeringen är redo att stoppa avvecklingen av kärnkraften. Han svarade att det är hans departements plikt att undersöka frågan. Konkret skulle det innebära en förlängning av den tid då kärnkraftverken skulle få vara i drift.

– Frågan är relevant. Jag skulle inte avfärda det ideologiskt, sade Robert Habeck.

Kan splittra partiet

Analytikern Staffan Reveman är verksam inom elintensiv industri i Tyskland sedan slutet på 1970-talet och kommenterar ofta tysk energipolitik. Tidigare har han för TN varnat för att de tyska energisystemen står inför en kollaps när landet klipper den planerbara energin som kärnkraften erbjuder.

Han har naturligtvis noterat Habecks uttalande och håller med om att det är något väsentligt nytt. Men hans huvudbedömning är ändå att De Gröna håller fast vid sin gamla syn på kärnkraften.

Dessutom har Tyskland redan gjort bort sig, genom att låta avvecklingen gå så långt, att den inte kan stoppas av den anledningen, menar han. Driftsrättigheterna går ut när reaktorerna stängs, och precis som i Sverige måste nya tillstånd ordnas fram och det tar tid.

– Jag betraktar att det är helt uteslutet att det kan fungera från den 1 januari 2023. Min bedömning är att Habeck är rädd för kritik och därför säger att han måste prova allt, säger Staffan Reveman.

– Regeringens egna jurister kommer att säga att det inte går, vilket också är min bestämda uppfattning. Man kan säga att stängningen av kärnkraftverken är väl förankrad i tysk lag.

Motståndet i De Gröna mot kärnkraften är så stark att det blir svårt för partiledningen att byta fot. Staffan Reveman tror att ett sådant beslut skulle leda till splittring där kärnkraftsmotståndarna bildar ett nytt parti, men utesluter det samtidigt inte helt.

– Om det händer skulle det knäcka partiet, säger han.

Opinionen svänger

Staffan Reveman gör också bedömningen att det blir svårt att nå enighet i den tyska regeringen i frågan. FDP är visserligen för kärnkraft, men det räcker inte.

– En förlängning av kärnkraften förutsätter att de tre partierna är ense om det – annars blir det inget. Men jag ser det som en omöjlighet att De Gröna skulle gå med på att regeringen ska starta nya kärnkraftverk eller omstarta ett gammalt, säger Staffan Reveman.

Samtidigt har opinionen börjat röra på sig. I somras gjordes två opinionsundersökningar och i en av dem visade det sig att 49,4 procent ställde sig positiva till att Tyskland fortsatt använder kärnkraft för att nå klimatmålen, medan 42,4 procent gav ett negativt svar.

– Jag ser att det har förändrats lite grann. Man har i Tyskland till slut insett att man måste välja mellan pest och kolera, säger Reveman.

Tyskland stänger idag kolkraftverk i rasande takt

Tysklands relation till Ryssland har det skrivits hyllmeter om, inte minst beroendet av rysk gas. Rysslands president Vladimir Putin har hittills inte strypt kranen, men många bedömare varnar för att så kan ske och att det kommer att få enorma konsekvenser för Tyskland.

Mot den bakgrunden är det intressant att Tyskland stänger kolkraftverk i rasande takt för att uppnå sina klimatmål. Den 1 april i år kommer det brunkolseldande kraftverket Neurath A mellan Köln och Düsseldorf att stängas. I oktober är det de stora kraftverken Bergkamen A, Völklingen och Scholven C, som läggs ned.

Under de senaste åren har den tyska regeringen redan fattat beslut om att 10 000 megawatt kolkraftverk ska stängas.

Mindre kolkraft alltså. Och ingen kärnkraft från och med nästa år. De tre sista tyska kärnkraftverken har en kapacitet på 4 000 megawatt, som måste ersättas med annat.

Samtidigt växer behoven av el kraftfullt framöver. Enligt det tyska institutet för ekonomisk forskning DIW beräknas elkonsumtionen i Tyskland 2030 att ligga på 875 TWh. Tyska regeringens egna reviderade prognoser ligger symptomatiskt på mer modesta 750 TWh.

Staffan Reveman gör bedömningen att till och med de högst uppskruvade prognoserna är för moderata.

Den storskaliga utbyggnaden av vind- och solkraft accelereras samtidigt upp, men det räcker inte för att klara av utmaningarna när samhället elektrifieras. Staffan Reveman anser att det krävs att vindkraftsutbyggnadstakten ökas från cirka tre gigawatt i år till tio gigawatt år 2027. Därefter bör den ligga kvar på den höga nivån under lång tid.

"Jag tror att elområde 4 kommer att känna det tydligt, den saken är klar.”

Med andra ord lär gasberoendet fortsatt vara stort, både på kort och lång sikt, menar Reveman. Det är inte möjligt att ersätta den från andra källor, till exempel Norge.

– Många i Europa vill nog att tyskarna ska stoppa importen från Ryssland. Men det kan inte Tyskland. Det skulle bli stopp i tysk industri på grund av beroendet. Det kommer man att göra allt för att undvika, säger han.

Om Ryssland stryper gasen skjuter elpriserna iväg igen.

– De kommer att ytterligare gå upp. Det kan inte vara på annat sätt. Efterfrågan på gas är större än utbudet på marknaden, det är så enkelt. Det finns inte en chans att priserna går ned, säger Staffan Reveman.

Och det kommer snabbt att fortplanta sig in de svenska systemen. Södra Sverige är särskilt utsatt.

– Jag tror att elområde 4 kommer att känna det tydligt, den saken är klar. Sverige behöver nästan ingen gas och stenkol. Och oljan är ingen större fara, det går att ordna på annat sätt. Men gasen påverkar elpriserna i Tyskland och därmed också Sveriges elområde 4.

DI: Debatt: Vad ni än gör i Sverige – kopiera inte tysk energipolitik!

DI: Debatt: Tysklands gasberoende utgör en säkerhetspolitisk risk