KRIGET I UKRAINA

Ökat tryck på stor och snabb upprustning

Försvar (TT)

M, L, C och KD vill alla öka försvarsbudgeten med minst 30 miljarder kronor till senast 2025.

– Det är fullt möjligt, men kommer att kräva mycket, säger partiledaren Ulf Kristersson (M).

Efter Rysslands attack på Ukraina vill alla fyra borgerliga partier att försvarsbudgeten snabbt ska växa till två procent av BNP redan till 2025.

M-ledaren Ulf Kristersson ser Tyskland, som nyligen aviserade stora försvarssatsningar, som ett exempel att följa.

– Efter Tysklands helt unika omsvängning måste Sverige göra samma sak, säger Kristersson.

Enligt M:s beräkningar skulle ett tvåprocentsmål kräva en försvarsbudget på 120 miljarder kronor 2025, jämfört med den budget på drygt 90 miljarder riksdagen beslutat om.

I år är försvarsbudgeten på drygt 70 miljarder.

"Snabbaste rustningen "

ÖB har ofta betonat att det tar tid för Försvarsmakten att växa. Personal ska rekryteras, försvarsmateriel beställas och anläggningar uppföras.

För att Försvarsmakten snabbt ska kunna komma igång med höja sin förmåga ytterligare, utöver planerat, vill M utlova 200 miljarder redan nu. På så sätt kan Försvarsmakten vara säker på att pengarna kommer att finnas de kommande åren.

Även Centerpartiet (C) vill höja anslaget till två procent av BNP till 2025, vilket enligt partiets beräkningar innebär en försvarsbudget på 30-35 miljarder mer än redan planerat.

Liberalerna (L) vill att försvarsbudget ska uppgå till två procent av BNP redan 2024.

Det innebär, enligt L:s beräkningar, en försvarsbudget på 114 miljarder 2024.

– Det här är den snabbaste och största upprustningen av svenskt försvar i modern tid, säger partiledaren Nyamko Sabuni.

På frågan hur Försvarsmakten ska kunna hinna använda alla nya pengar på så kort tid svarar L:s försvarspolitiske talesperson Allan Widman:

– Det finns saker man göra väldigt snabbt. Exempelvis inköp av ammunition.

Dyra robotar

Widman påpekar att Försvarsmaktens verksamhet är oerhört kostnadskrävande och att bara en jaktrobot ligger på 30-40 miljoner kronor styck.

– Vi behöver inte några. Vi behöver flera, flera hundra sådana, säger han.

KD vill också ha ett två procents mål som ska nås senast 2024-2025.

– Det är det nya miniminivån. Det är helt nödvändigt, säger KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson.

Han pekar på att fler europeiska länder ökar sina försvarsbudgetar kraftigt.

SD vill också öka försvarsbudgeten, men vill inte sätta upp någon siffra eller årtal, innan Försvarsmakten sagt vad den vill.

Den socialdemokratiska regeringen anser att det inte är lämpligt med ett procentmål för försvarsbudgeten. Socialdemokraterna (S) har inte heller angett några siffror för hur mycket försvarsbudgeten bör växa utöver det försvarsbeslut som riksdagen fattade 2020 för åren 2021-25.

Träffas idag

Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, ska träffas strax efter lunch hos försvarsminister Peter Hultqvist (S). De ska då förhandla om resurstillskott för försvarsmakten redan i år. Målet är att pengarna ska finnas med redan i vårändringsbudgeten den 19 april.

M har tidigare krävt tre miljarder kronor i nya pengar, men uppger nu att den summan inte kommer att räcka. Partiet vill att Försvarsmakten gör en ny analys av vilka förstärkningar som behövs och snabbt kan göras.

Även KD har sagt minst tre miljarder kronor, men det var innan Rysslands attack på Ukraina.

L vill att Försvarsmakten ska kunna använda 30 av de 40 miljarder kronor som finns i den så kallade beredskapskrediten i statsbudgeten till det den behöver.

Det är dock osäkert om det blir något resultat vid detta möte. Försvarsberedningen siktar på att vara klar den 15 mars med en överenskommelse om försvarspengar i vårändringsbudgeten.

Försvarsberedningen väntas också ta upp hur man ska gå vidare i diskussionerna om att även stärka försvaret på längre sikt, fram till 2025.

Owe Nilsson/TT

Peter Wallberg/TT