FRIHANDELNS FRAMTID
Malmström till TN: Positivt förvånad över EU:s enighet mot Ryssland
Att EU på kort tid enades i sitt svar till Ryssland överraskade den tidigare handelskommissionären Cecilia Malmström. ”Jag blev positivt förvånad mitt i denna fasansfulla tragedi”, säger hon till TN. Samtidigt oroas hon för växande protektionism inom EU och i USA.
Efter den ryska invasionen av Ukraina har den ekonomiska motattacken från omvärlden varit massiv. Var och varannan dag presenteras nya sanktioner. Under onsdagen enades EU om att sätta upp fler ryska oligarker på unionens svarta lista och dagen dessförinnan meddelade USA:s president Joe Biden att landet inför ett importförbud för rysk olja, naturgas och andra energikällor. Om sanktionerna räcker är svårt att avgöra i nuläget, menar Cecilia Malmström.
– Det finns fler oligarker att klämma åt. Frågan om olja och gas återstår, men annars har man aldrig i världshistorien sett sådana gigantiska sanktionspaket mot ett enda land såväl ekonomiskt, politiskt, kulturell, vetenskapligt, eller idrottsligt. Det handlar om att tala om för Putin att den ryska staten är en paria, att den inte hör hemma i världssamfundet. Givetvis kommer det att få enorma konsekvenser för den ryska befolkningen och väldigt många oskyldiga människor kommer att drabbas. Men det här är det sätt som finns att agera på om man inte deltar i kriget, säger hon.
Har förhandlat handelsavtal med Obama
Cecilia Malmströms karriär sträcker sig över tre decennier. Hon har varit såväl EU-minister som Europarlamentariker, men allra mest syntes hon i sin roll som EU:s handelskommissionär där hon förhandlade handelsavtal med Barack Obama och utsågs till ”Årets svensk i världen” av organisationen Svenskar i världen.
Numera arbetar numera Malmström på statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet och är non resident senior fellow vid den amerikanska tankesmedjan Peterson Institute for International Economics. Dessutom valdes hon nyligen in som ledamot i Institutet för Näringslivsforsknings, IFN, styrelse.
– Det känns väldigt spännande eftersom IFN sysslar med mycket av det som förenar mina två världar. Dels den akademiska som forskare i många år, dels politik och samhälle. Jag hoppas kunna bidra med mina erfarenheter och ser fram emot att lära mig mycket av alla de duktiga forskare och företagare som deltar i verksamheten. Det ska bli otroligt intressant att ta del av deras kunskaper, inte minst nu när den ekonomiska situationen svajar internationellt, säger Cecilia Malmström.
”Jag blev positivt förvånad mitt i denna fasansfulla tragedi”
Trots en växande global osäkerhet gläds hon över att EU och väst på kort tid har lyckats enas i sin respons till Rysslands attack mot sitt grannland.
– För tre veckor sedan satt jag och skrev på en artikel i en tidning där jag ondgjorde mig över att EU talade om att man ska bli en världsspelare, men hade olika åsikter om Ryssland, Kina och där den transatlantiska länken hade varit skakig i flera år. Att man på så kort tid kunnat bli så totalt enhälliga i sitt svar till Putin är imponerande. Sedan får man så småningom analysera vad det får för långsiktiga konsekvenser, men det är stort att detta har skett. Jag blev positivt förvånad mitt i denna fasansfulla tragedi som jag önskar att vi inte hade behövt uppleva.
I veckan möts alla EU-ländernas stats- och regeringschefer i ett informellt möte i Versailles för att diskutera det spända läget och hur unionen ska gå vidare.
– Just nu står säkerhetspolitik såklart på första, andra och tredjeplats hos alla regeringars dagordningar. Innan kriget bröt ut var tanken att de skulle diskutera hur Europa ska återstartas efter pandemin. För tre veckor sedan såg det rätt positivt ut i Europa; pandemin höll på att sjunka undan, ekonomin började peka uppåt och man gjorde sig redo att diskutera unions alla ambitiösa klimatsatsningar. Det där kommer att komma i skymundan nu, men det är viktigt att inte allt annat stannar upp. Klimatkrisen har ju inte blivit mindre, säger hon.
Växande protektionism i EU och USA
Trots en snabb och överraskande samstämmighet efter den ryska invasionen, har andra illavarslande tendenser bubblat i unionen under en längre tid. En växande protektionism märks på flera håll, enligt Cecilia Malmström.
– Det är väldigt olyckligt eftersom EU är, eller har potential till att vara, en handelspolitisk stormakt. Inget land har så många frihandelsavtal som EU och handelsavtal är också ett sätt att skapa allianser för ett mycket bredare samarbete. Det finns flera färdigförhandlade handelsavtal som bara ligger och väntar på att bli ratificerade. Handel är också geopolitik så det är ett misstag att förhandla i flera år och bara låta dem ligga där.
Den växande protektionismen syns på båda sidor av Atlanten. Politiker med i övrigt vitt skilda åsikter, som Donald Trump, Bernie Sanders eller Joe Biden, förordar alla att produkter och leveranskedjor ska byggas i USA. Att den dåvarande vicepresidenten Joe Biden och Sveriges statsminister Stefan Löfven under ett separat möte i Washington 2015 diskuterade frihandelsavtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, känns allt mer som ett minne från en svunnen värld.
– TTIP var väldigt svårt att förhandla även under Obamaadministrationen och det blev omöjligt när Trump blev president. Det är fortfarande en jätteviktig idé eftersom det inte finns några som handlar så mycket med varandra i världen som EU och USA gör. Att vi inte har ett frihandelsavtal är märkligt.
Hon fortsätter:
– Under Trumpadministrationen var det väldigt spända relationer mellan USA och EU, men Bidens administration är precis lika protektionistisk. Det är väldigt mycket tal om att köpa amerikanskt och America First. Det är USA:s misstag, men hade varit bra om EU ratificerade de avtal som finns och vårdade de som man har ingått tidigare. Idag är handel mycket mer än ekonomi, utan handlar också om samarbete inom forskning, klimat och hållbarhet.
