KRIGET I UKRAINA

Kriget: Gödselbrist kan halvera svensk spannmålsskörd

Gödselexporten från Ryssland stryps. Priset på naturgas som används i framställningen av konstgödsel rakar i höjden. Det kan bli en dubbelsmäll mot jordbruket och livsmedelsproduktionen i Sverige och Europa. ”Utebliven gödsling kan halvera skörden nästa år”, säger en lantbrukare till TN och trycker på vikten av att handla med andra länder.

Kriget i Ukraina har medfört att spannmålspriserna har skjutit i höjden. Ryssland och Ukraina är storproducenter av spannmål och ger båda länderna viktiga exportintäkter. Många bedömare räknar nu med att Ryssland kommer att dra ner på exporten av bland annat råg, korn och vete för att i första hand tillgodose det inhemska behovet men också för att använda som ett inslag i handelskriget. Ukraina å sin sida, ”Europas kornbod”, härjas av invasionen vilket äventyrar möjligheten att driva lantbruket. Det tog för övrigt Ukrainas president Zelenskyj upp i ett tal i dagarna där han slog fast att vårsådden och arbetet ute på åkrarna måste dra igång, trots de svåra omständigheterna.

Skörden kan minska med 50 procent

I förlängningen av det har nu också tillgången på konstgödsel kommit i fokus och därmed det svenska lantbruket. De svenska lantbruksföretagarna är beroende av att kunna använda konstgödsel i odlingen för att bibehålla produktionsnivåerna. Nu finns signaler om att tillgången på konstgödsel kommer att minska, något som kan komma att slå hårt mot odlingarna redan nästa år.

– Det blir en halvering. Utan gödsling minskar skörden med cirka 50 procent.

Det säger Andreas Lidén som driver lantbruk utanför Vara i Västergötland med djurhållning och 500 hektar spannmålsodling. Om tillgången på konstgödsel stryps, eller om priserna blir för höga kommer det att påverka spannmålsproduktionen under 2023, alltså de skördarna som ska ge oss mat under vintern 2023-2024, menar han.

”Vi arbetar med en oerhört komplex kedja där olika faktorer, olika leverantörer både i Sverige och utomlands måste fungera tillsammans”

Den situationen har inte uppstått än. Inköpen till årets växtodlingsår påbörjades redan förra sommaren vilket till stora delar garanterar produktionen i år.

– Jag räknar även med att de gårdar som behöver komplettera konstgödsel kan klara det, dock till höga priser. Kortsiktigt är vi alltså hemma men däremot vet vi inte vad som sker nästa år, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen som noga följer utvecklingen i Ukraina och hur den kan komma att påverka de svenska odlarnas förutsättningar.

Stort behov av handel

Tillgången på konstgödsel i Sverige är helt beroende av import; den svenska produktionen upphörde ett par år in på 2000-talet. På den internationella marknaden är Ryssland en storproducent tillsammans med bland andra Frankrike, Kanada och även Finland och Norge. Samtidigt är Ryssland en viktig spelare också i den gödselproduktion som sker i Europa, bland annat genom att exportera fosfor och kalium, två viktiga ingredienser i tillverkningen.

Men framför allt är det i Rysslands roll som gasexportör som påverkan sker eftersom gas är den vanligaste och billigaste energikällan i tillverkningen av konstgödsel. Det spetsar till en situation där gaspriserna, som rakade i höjden redan innan invasionen började, gjort tillverkningen dyrare. I sin tur har det reducerat tillverkningen kraftigt, i vissa fabriker har den till och med upphört, när de höga kostnaderna drog ner efterfrågan. Strypt export från Ryssland och dyrare konstgödsel i Europa bygger nu upp till en dubbelsmäll för lantbruket i Sverige såväl som Europa.

Import från andra länder blir viktigare

Sverige importerar 15 – 20 procent av årsbehovet från Ryssland, till ett värde av cirka tre miljarder kronor. En volym som kanske måste ersättas samtidigt som en allt mörkare kostnadsbild tornar upp sig när lantbrukarna i sommar ska dra igång planeringen och inköpen för 2023. Redan nu känner de av de allt högre priserna.

– I vanliga fall betalar jag cirka 1,2 miljoner per år men i år ökade den notan till två miljoner. Det klarar vi i år men högre än så här får det inte bli. Vi brottas ju med skyhöga dieselkostnader också, säger Andreas Lidén.

Han pekar också på det faktum att utebliven konstgödsling gör att det odlade vetet håller en lägre proteinhalt. Ska det användas till bakning av till exempel mjukt bröd måste det kompletteras av vete med högre halt protein. Finns inte det att tillgå är det I princip bara tillverkning av knäckebröd som gäller, menar han.

– Det handlar alltså om både mängd och kvalitet på det vi skördar, säger Andreas Lidén.

Komplexa leverantörskedjor

Samma sak gäller även fodersäden till de gårdar som arbetar med djurhållning där även djuren är beroende av proteinnivån i fodret. Den lägre proteinhalten kompenseras av att lantbrukarna tillför dels extra protein, till exempel sojabönor, dels mer proteinrikt foder. De köps in från världsmarknaden vilket ställer krav på att den internationella handeln fungerar.

– Vi arbetar med en oerhört komplex kedja där olika faktorer, olika leverantörer både i Sverige och utomlands måste fungera tillsammans.