KÄRNKRAFTENS FRAMTID
Så nära är Sverige ny kärnkraft – ödesval för svensk industri
Regeringen har krävt besked från marknaden att presentera konkreta planer på kärnkraftverk. Nu närmar sig den punkten snabbt, visar TN:s genomgång. Både Fortum och Vattenfall ligger i startgroparna och en helt ny aktör lovar en reaktor redan 2029.
Stängningen av kärnkraftsreaktorer har lett till en högljudd debatt. Kärnkraftsförespråkare menar att flera politiska beslut har banat väg för att företag som Vattenfall inte har sett lönsamhet i reaktorerna medan motståndarna, som Miljöpartiet, menar att det inte är sant. Det är helt enkelt inte lönsamt att driva reaktorer längre. Punkt slut.
Nu rasar kriget i Ukraina och beroendet av rysk olja och gas har på nytt fått diskussionen att ta fart. Det gäller att trygga europeisk och svensk energiförsörjning.
De traditionella kärnkraftverken har en framtid, det går rentav att starta om reaktorer på kort sikt, menar till exempel Strålsäkerhetsmyndigheten. Till SvD säger myndigheten att det går att stifta en snabblag som tillåter en återstart, på samma sätt som en lag som tillät Cementa att fortsätta bryta kalksten på Gotland.
Stora tekniksprång
Men frågan är om inte den snabba teknikutvecklingen återigen springer om lagstiftaren. Det senaste decenniet har det pågått en intensiv forskning om nästa generation reaktorer. Det har skrivits hyllmeter om så kallad småskalig kärnkraft (SMR) och på väldigt kort tid har tekniken gått från idé till konkreta projekt och testinstallationer.
I Estland ska till exempel Fermi Energia – med Vattenfall som minoritetsägare - börja bygga skarpa reaktorer redan 2030, bland annat för att Estland vill klippa sitt beroende av det ryska elnätet.
Även i Sverige har flera aktörer presenterat planer, som Blykallas omtalade reaktorer som inte kyls med vatten, utan bly.
John Ahlberg representerar en helt ny typ av aktörer på den svenska energimarknaden. Kärnfull Next, kan med kort varsel, om lagstiftaren banar väg för möjligheten, bygga flera småskaliga reaktorer. Företaget har uppbackning av mångmiljardären Mohammed Al-Amoudis investeringsportfölj Corespring.
”Jag får förstås inte säga vilka kunderna är, men vi har tre skarpa projekt redan nu”
Kärnfull Nexts affärsidé är inte att driva och äga reaktorer, utan bolaget håller i allt det tråkiga förarbetet som handlar om planering, finansiering, hantering av tillstånd och byggandet. Sedan tar kunden över drift och ägande, det kan vara ett industriföretag, ett kluster av företag, Vattenfall eller en kommun.
– Jag får förstås inte säga vilka kunderna är, men vi har tre skarpa projekt redan nu, varav ett omfattar två reaktorer. De fyra reaktorerna kan tillsammans producera 1,2 GW, vilket kan jämföras med den finska superreaktorns 1,6 GW. Vi har ytterligare två projekt som är på väg att utkristalliseras, säger John Ahlberg som tillsammans med Christian Sjölander är grundare av Kärnfull.
Reaktorn som John Ahlberg syftar på är finska Olkiluoto 3 som under våren planeras att tas i drift efter år av förseningar.
”Det är svårare att bygga en fotbollsarena än en liten reaktor”
Enligt John Ahlberg har utvecklingen kommit så långt att det idag finns flera intressanta småskaliga reaktorer att välja bland. Kärnfull Next har självt fastnat för amerikanska GE Hitachi som teknikleverantör.
Men John Ahlbergs budskap är att tekniken är mogen och att det inte behöver vara så komplicerat som många tror att bygga en reaktor. De tillverkas i fabrik, levereras som moduler, och sätts sedan samman på platsen där de ska stå och verka i minst 60 år.
24 till 36 månader ska det ta att få en reaktor fabriksfärdig, enligt GE Hitachi.
– Att förklara och att sätta upp finansieringen, det är vår styrka. Då har du förutsättningarna för att sedan bygga. Det krävs inte stora markytor, och det handlar inte heller om långa byggprojekt. Om vi också bara får lagstiftningen på plats så finns det alla förutsättningar för SMR-kraftverk, säger John Ahlberg.
– Det är svårare att bygga en fotbollsarena än en liten reaktor, lägger han till.
Svenska kraftnät: Elen räcker inte
De första kunderna är initialt intresserade av att bygga kärnkraftverk som inte är kopplade till elnätverket. De vill helt enkelt säkra sin egen energiförsörjning i en värld där kampen om elen redan har blivit och kommer att bli allt tuffare för svenska företag.
I veckan meddelade till exempel Svenska kraftnät att elen inte kommer att räcka till alla de ambitiösa industrisatsningarna i norr. Och i det sammanhanget kan en egen småskalig reaktor vara lösningen, menar John Ahlberg.
Han hävdar att bolagets första reaktor kan vara i drift så tidigt som 2029, om lagstiftning är på plats och tillståndshanteringen hanteras blixtsnabbt. Mycket om och men, alltså, men det är inte alls omöjligt att en liten flexibel reaktor förser bolag som Hybrit – som ska producera koldioxidneutral stål – med el.
– Om tillståndsprövningen kan löpa parallellt, vilket går att lösa, så är det möjligt för oss att vara klara 2029, säger John Ahlberg som också pekar på att industriprojekten i norr är långsiktiga och alltså kan vara intressanta som kunder på lite sikt.
Kan vara lösningen
Men det går också alldeles utmärkt att nyttja den småskaliga kärnkraften för att stötta Sveriges elförsörjning, menar John Ahlberg. Den har de fördelar som den traditionella kärnkraften har, det vill säga att den bland annat är planerbar.
– Södra Sverige har ett skriande behov av planerbar elproduktion, det handlar inte bara om att tillföra ny produktion, utan också om att låsa upp transmissionsmöjligheterna mellan södra och norra Sverige, säger han.
Vad det rör sig om är att det är svårt att upprätthålla balansen i nätet utan kärnkraft. Det gör att transmissionskapaciteten mellan södra och norra Sverige blir lidande. Det går alltså inte att förse de elprisplågade kunderna i södra Sverige med el från norr där elen produceras (främst vattenkraft).
– Det är klart, om Svenska kraftnät skulle säga att ni kan placera en småskalig reaktor här, här och här, så kan vi vara med och skapa stabilitet i Sverige, det är verkligen ett intressant case för södra Sverige, säger Ahlberg.
Fortum: Vindkraft räcker inte
Medan Svenska kraftnät ansvarar för ledningssystemet är det bolag som Fortum och Vattenfall som producerar elen. Fortum delar uppfattningen att det behövs produceras mer el i södra delarna av landet. Mats Persson, chef för elhandel på Fortum, säger till TN att han vill se en diskussion bland politikerna om möjligheterna att investera i ny kärnkraft.
– Det svenska elsystemet behöver annan elproduktion än vindkraft för att få rätt balans och då är kärnkraften intressant, säger han.
Mats Persson menar att det är viktigt att Sverige inte låser fast sig vid vindkraften som energikälla. Elsystemet ska nämligen inte enbart klara dagens krav utan också framtidens utmaningar där elförbrukningen väntas öka rejält när den svenska industrin ställer om till grön produktion.
– Om man ska klara utmaningen med elektrifieringen på lång sikt så har jag väldigt svårt att se att man klarar det med bara vindkraft. Sverige behöver planerbar produktion också, säger Mats Persson.
Elgiganter i startgropar
Han menar att ett alternativ kan vara att starta upp nedstängda reaktorer jämfört med att bygga nytt. Ett annat alternativ är småskalig kärnkraft som Fortum finner högintressant.
– Det behövs en mer långsiktig energimix i Sverige och där ingår kärnkraften som en naturlig och nödvändig del. Det blir svårt för Sverige att klara sig utan kärnkraften om 10–20 år. Att bygga småskalig kärnkraft är definitivt något man ska titta närmare på, säger Mats Persson.
Vattenfall uppger att bolaget tittar på flera fossilfria teknologier där SMR är en av dessa.
– SMR:er är mindre, går att serietillverka och går snabbare att bygga än storskalig kärnkraft, vilket förväntas skära ned kostnaderna, säger Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall, till TN.
Konkret arbetar Vattenfall framför allt med projektet i Estland som bolaget menar kan ge en stor miljönytta.
– För oss handlar samarbetet om att genomföra studier om SMR-tekniken och att bygga kompetens inom området, säger Markus Fischer.
Satsning i Uppsala
Den andra satsningen är kompetenscentret ANItA i Uppsala, som nyligen fått statligt stöd från Energimyndigheten. Centret ska samla en stor del av svensk industriell och akademisk kärnteknisk kompetens för att stödja utvecklingen av små modulära reaktorer i Sverige.
– Centret kommer att fokusera på tekniska, ekonomiska och legala förutsättningar för att implementera SMR i Sverige, säger Markus Fischer.
En annan styrka med kärnkraften är att det går att producera mycket energi på liten markyta. Om man tittar på den så kallade kapacitetsfaktorn, det vill säga hur mycket energi ett energislag producerar på en given tid dividerad med mängden installerad effekt, så har solkraft en kapacitetsfaktor på 12 procent, landbaserad vindkraft på 32 procent, vattenkraft på mellan 50 och 70 procent och kärnenergi på mellan 87 och 90 procent.
Inte svårt om politiska viljan finns
Det behövs alltså inte kvadratkilometer på kvadratkilometer av markyta till skillnad från andra energislag som vindkraft.
Att för lagstiftaren göra det möjligt att bygga småskaliga reaktorer är heller inte allt för svårt bara den politiska viljan finns, menar John Ahlberg. Det handlar om att ta bort en reglering som säger att Sverige bara får ha tio reaktorer samt att dessa måste vara placerade vid Ringhals, Oskarshamn och Forsmark.
– Jag vill tro att kärnkraftsföraktet försvinner och att mer pragmatiskt miljöintresserade partier är beredda att lyssna på forskningen. För vad säger till exempel IEA, UNECE eller IPCC? De är supertydliga. Det finns inga trovärdiga studier som säger att vi kan ha en fortsätt välfärd utan en sund mängd planerbar produktion i mixen, säger han.
