DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN
Så ska staten ta kontrollen över vården
Minska antalet regioner för att få bättre effektivitet i vården. Det är budskapet i en ny rapport från Svenskt Näringsliv. ”Det viktigaste på kort sikt är att utveckla statens styrning”, säger Anders Anell, professor i företagsekonomi.
Svenskt Näringsliv har i en serie rapporter punktmarkerat offentlig sektor med målet att få mer välfärd för pengarna. Tidigare har bland annat en effektivare kommunal sektor analyserats. Nu har turen kommit till den svenska sjukvården.
Produktiviteten i den svenska sjukhusvården, mätt som mängden vård per krona, har minskat mellan 2013 och 2019 med tolv procent, visar rapporten. Framöver hotar den negativa utvecklingen att förstärkas när allt färre personer i yrkesför ålder ska försörja en åldrande befolkning. Om inte sjukvården effektiviseras finns det dessutom en risk att den måste nyanställa i en omfattning som går ut över näringslivets rekryteringsbehov.
Krävs reformer
Svenskt Näringsliv presenterar en lång rad möjliga reformer i rapporten som ökad digitalisering, stärkt roll för effektiva privata företag, vilket bland annat är tänkt att öka innovationstakten, samt stärkt benchmarking och extern uppföljning och utvärdering (se faktaruta).
Svenskt Näringsliv lyfter också vikten av en vassare vårdgaranti, med väsentligt kortare tider för bättre tillgänglighet och en rätt för patienten att anlita privata vårdgivare när garantitiden överskrids, enligt dansk förebild.
Mest radikalt är förslaget om att slopa antalet regioner från dagens 21 till cirka 4-7 stycken.
– Välfärdstjänsterna blir alltmer komplexa, inte minst inom vården, till exempel inom medicinsk teknik och digitalisering. Det behövs att varje region har väldigt hög kompetens för att hantera de här utmaningarna, sade Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.
Han menar också att det blir lättare att samordna sex regioner jämfört med 21. Större regioner ökar kapaciteten för investeringar, i och med att befolkningsunderlaget blir större, och ger skalfördelar när man upphandlar och investerar i it-system.
”Vi fick inte undersöka om antalet regioner skulle minska. Men vi var ändå väldigt tydliga med att inom många områden fanns det stora problem med 21 aktörer.”
Under ett seminarium diskuterades slutsatserna i rapporten av en panel som representerade några av Sveriges allra tyngsta experter inom området. Med var till exempel Göran Stiernstedt, sjukvårdsdirektör, också kallad nestor inom svensk sjukvård, som tidigare var ansvarig för utredningen Effektiv vård.
De flesta av deltagarna var eniga om att det finns stora brister i styrningen av sjukvården, och slutsatsen är att staten måste flytta fram positionerna.
Göran Stiernstedt hade inte uppdraget att föreslå en ny organisation med färre regioner när han utredde styrningen av vården, men det hade han gärna gjort, sade han under seminariet.
– Vi fick inte undersöka om antalet regioner skulle minska. Men vi var ändå väldigt tydliga med att inom många områden fanns det stora problem med 21 aktörer, sade han.
Han menar att ett viktigt skäl till att region-sammanslagningar inte blir av är att antalet förtroendeuppdrag för politiker blir färre om regionerna blir färre. Incitamenten att förändra blir då litet bland partierna.
– Om sex regioner ska organiseras i stället för 21 minskar antalet politiska uppdrag. Det som tyder på att den tesen stämmer är att åsikten om sammanslagningar inte är partiskiljande, sade Göran Stiernstedt.
Vill inte ha förstatligande
Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande, vill inte sträcka sig så långt som att hon vill förespråka färre regioner:
– Vår bedömning är att vi behöver förbättra styrningen av sjukvården. Det har pandemin tydligt visat. Vi behöver ett ökat statligt ansvarstagande, inte ett förstatligande, sade hon.
Harriet Wallberg, före detta samordnare av Corona-provtestningen våren 2020, vittnade om det kaos som uppstod när testkapaciteten skulle växlas upp. Hennes analys är att det decentraliserade systemet inte fungerar under kris.
– Känslan var att vi hade 21 pussel som alla hälldes på ett bord och det var nästan omöjligt att få ihop det till ett pussel, sade hon och jämför med Danmarks testning som sköttes på nationell nivå. Det gjorde att vårt grannland var två månader snabbare än Sverige att komma i gång med testningen.
Anders Anell, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, ser också ett behov av ökad statlig inblandning.
– Det viktigaste på kort sikt är att utveckla statens styrning. Det behövs även om vi får större regioner. De kan ha väldigt mycket egen vilja, regionerna. Vi ser till exempel hur det ser ut med journalsystem, när regionerna väljer olika lösningar, 1177 samverkar man inte kring. Vi har fler vårdval i Stockholm än i andra regioner. Då blir det än viktigare att staten styr, sade han under seminariet.
Ökad digitalisering
Men Staffan Isling, som är vd för SKR, ser faror med ökad statlig inblandning. Han varnar bland annat för att sammanslagningar kan leda till ett demokratiskt underskott och tycker sig ändå se att en decentraliserad organisation har sina fördelar:
– Det finns en tröghet i systemet, jag medger det, men när man väl är överens, då kommer man i gång, sade han.
Men sammanslagningar, eller ökad statlig styrning, är bara en ingrediens av den nödvändiga effektiviseringen som måste ske inom svensk sjukvård. Vägen framåt är också ökad digitalisering. Svenskt Näringsliv vill bland annat att staten fastställer gemensamma och öppna standarder för välfärdens infrastruktur och under en tidsbegränsad period går in med investeringar i den digitala infrastrukturen.
Även Anders Anell efterfrågar en nationell digital infrastruktur.
– Men det är också viktigt att få med professionens roll. Den måste vara med eftersom en digitalisering utan att utveckla arbetsformer inte leder till produktivitetsvinster. Även verksamhetschefer har en viktig roll att spela i det här sammanhanget, sade han.
Ann-Marie Wennberg-Larkö, sjukhusdirektör och ordförande i regeringens vårdkompetensråd, efterfrågar också it-lösningar som är enkla att använda. Under pandemin togs viktiga steg som det gäller att bygga vidare på, menar hon:
– Digitaliseringen är en av de saker som inte får fjädra tillbaka. Under pandemin, när vi hade ett väldigt fokus inom området, kunde vi göra mycket; överadministrationen kunde läggas åt sidan. Vi måste ha det med oss, sade hon.
Förslagen i korthet
Ökat statligt ansvar och en koncentration av antalet regioner och kommuner.
• Ökat statligt ansvar för bland annat digitalisering och förbättrad tillgänglighet.
• Antalet regioner bör minskas från dagens 21 till cirka 4-7 stycken.
• En koncentration bör ske av de minsta kommunerna.
Ökad digitalisering
• Staten ska efter samråd med berörda intressenter fastställa gemensamma och öppna standarder för välfärdens infrastruktur.
• Staten måste ekonomiskt bidra till investeringar i den digitala infrastrukturen och i digitala lösningar under en tillräcklig, men avgränsad, tidsperiod.
Stärkt roll för effektiva privata företag för innovationer och konkurrenstryck.
• Utred och genomför en vassare vårdgaranti med kortare tidsgränser, en ökad och tydlig roll för effektiva privata företag, ökad patientmakt och ekonomiska sanktioner för regionerna när tidsgränserna överskrids.
• Utred också att låta en privat vårdgivare, efter upphandling, få ett helhetsansvar för vården inom ett avgränsat geografiskt område, till exempel en region, för de individer som väljer vårdgivaren. Detta skapar incitament till förebyggande vård och fungerande vårdkedjor.
Stärkt benchmarking och extern uppföljning och utvärdering.
Staten bör ställa minimikrav på kommunerna och regionerna vad gäller kvalitet och effektivitet, och följa upp kraven publikt. Detta arbete bör underlättas av reformer som stärker kommunernas incitament att effektivisera. Riksrevisionen bör få mandat att granska kommunsektorn.
