DET SVENSKA SKATTETRYCKET

M anmäler klädskatten till EU-kommissionen: ”Handelshinder”

Den svenska klädskatten strider mot EU-regler och försvårar handel, enligt flera europeiska organisationer. Nu har Europaparlamentarikern Arba Kokalari (M), anmält skatten till EU-kommissionen. ”Det är symbolpolitik utan miljönytta”, säger hon.

Skatten på kläder och skor ska införas den 1 jan 2022. Den har redan blivit hårt kritiserad av den svenska modebranschen, företag och även myndigheter som Skatteverket och Tullverket.

TN har tidigare rapporterat om att skatten får tung internationell kritik för att strida mot både EU-regler och försvåra handel.

Europaparlamentarikern Arba Kokalari (M), ledamot i Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd, har nu valt att anmäla skatten till EU-kommissionen.

– Det här är en straffskatt på den svenska modeindustrin. När regeringens egen utredning slår fast att över 80 procent av de kläder och skor som säljs i Sverige inte innehåller de utpekade kemikalierna är skatten helt omotiverad. Det är symbolpolitik utan miljönytta.

Hon menar att skatten skapar ett olagligt handelshinder på EU:s inre marknad.

– Det finns redan EU-lagstiftning som reglerar förekomsten av kemikalier i kläder och skor. Och därför kan man se detta som ett omotiverat handelshinder.

TN har tidigare rapporterat om att en rad europeiska organisationer vädjat till den svenska regeringen att stoppa planerna på ”Skatt på modet”.

– Skatten strider mot både EU-regler och potentiellt även WTO:s handelsregler, har Jérome Pero, generalsekreterare på Federation of the European Sporting goods Industry (FESI) tidigare sagt till TN.

Att regeringen nu går fram med en skatt som kan strida mot EU-regler är att underminera den gemensamma inre marknaden, konstaterar Arba Kokalari.

– Hela grunden för den inre marknaden är att vi ska ha gemensamma regler. Jag tycker att det är viktigt att stå upp för det. Vi kan inte ha en marknad där vi har 27 olika regelverk – då försvinner hela syftet med EU-samarbetet. När enskilda länder inför egna lagar skapar det handelshinder, mer byråkrati och ökad regelbörda.

– Jag hoppas att EU-kommissionen följer min uppmaning och sätter stopp för skatten, säger hon.