KRIGET I UKRAINA

Försvarsexpert: Bara början på ryska företagskapningar

Att Ryssland försöker lägga beslag på västerländska företag är en krigsstrategi som kan leva kvar även efter en militär fred, förklarar ledande krigs- och handelsforskare. ”IKEA är en symbol för Sverige och väst, och det här agerandet kan definitivt tolkas som ett hot mot Sverige”, säger Henrik Häggström, senior analytiker på Försvarshögskolan.

TN har tidigare rapporterat om den nya ryska lagen som gör gällande att bolag som är mer än 25 procent ägda av utlänningar i så kallat ”ovänliga länder” och planerar att lämna landet ska försättas under extern administration.

På den ryska listan över ”ovänliga länder” finns bland annat samtliga EU-länder och USA. Dessutom har flera ansökningar skickats in till ryska patent- och registreringsverket som liknar västerländska företags.

Bland annat har ansökningar om varumärkena ”Starbucks”, "Makdonalds” och "Makdak” skickats in. Ett nytt domstolsbeslut ger dessutom ryska entreprenörer rätt att använda rättigheterna till Greta Gris utan att behöva betala ersättning, enligt Sky News.

Ryssland vill markera mot företag från vad de benämner som ”ovänliga länder” att de inte kan vänta sig skydd när man i princip gör det straffritt att söka liknande varumärken, menar Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram.

– Det här är symbolpolitik där man från rysk sida vill agera mot sanktionerna. Företagen är en bricka i den säkerhetspolitiska konflikten och det är viktigt att de skyddar sina patent och immaterialrätter.

Han menar vidare att det är svårt för Ryssland att kapitalisera på utländska företag.

– Visst kan de producera inhemska hamburgare, men om man till exempel tar IKEA så är det inte själva ritningen av en stol som är hemligheten utan hur man kombinerar globala värdekedjor.

Företagsuppköp är en strategi som både Ryssland och Kina under flera år ägnat sig åt, menar Henrik Häggström, senior analytiker på försvarshögskolan vars expertområden innefattar hybridkrigföring, gråzonsproblematik och antagonistiska hot.

Bland annat har Kina köpt upp små mindre teknologiska företag, vars produkter går att använda både i civila och militära applikationer. Dessutom har både ryska och kinesiska intressen under flera år köpt upp strategiska hamnar och landområden i Sverige och andra länder i väst.

– Man använder alltså företagsuppköp militärstrategiskt eller som en aktiv strategi för att på olika sätt skapa konkurrensfördelar, säger han.

När man beslagtar företag som befinner sig i Ryssland eller underminerar de företag som har patent blir det en variabel som skapar osäkerhet, menar han.

– Ryssland har varit väldigt tydliga med att de vill bedriva hybrid krigföring, vilket innebär att man använder en kombination av militära och icke-militära medel för att hota eller skapa obalans. Ekonomiska medel är en del av hybridkrigföringen.

Att man söker snarlika varumärken som västerländska företag redan har kan ses som motreaktion till sanktionerna och att Ryssland känner sig allmänt pressat, menar han.

– Man verkar ha gett sig på flaggskepp som symboliserar den västerländska ekonomin och demokratin vilket blir ett exempel på att de vill visa upp att de slår tillbaka mot väst.

– Det är sannolikt en kombination av att det finns behov i den ryska regimen att blidka befolkningen när företagen lägger ned och samtidigt genomföra en stark markör mot väst, som en slags hämnd mot sanktionerna.

Nyligen lämnades en ansökan om ett möbelföretag vid namn Idea in till ryska patent- och registreringsverket, skriver GP. Loggan är snarlik den svenska möbeljätten IKEA:s där blå text ligger ovanför en gul platta. Under Idea står det i en svensk översättning ”Idea – möbelfabrik”.

– IKEA är en symbol för Sverige och väst, och det här agerandet kan definitivt tolkas som ett hot mot Sverige och det svenska samhället.

I grunden handlar det om att kunskapsbaserade tillgångar fått en allt större betydelse, både för enskilda företag och för samhället i stort, menar Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

– I en kunskapsekonomi är det genom rättigheterna som kunskapen blir värdeskapande.

Några egentliga rättsliga verktyg för att stoppa det ryska agerandet finns i dagsläget inte, enligt Björn Fägersten.

– WTO är numera ganska lamslaget så i det korta perspektivet kan väst inte göra jättemycket. Men man kan se till att detta inte får spridningseffekter och att Ryssland inte tjänar det här. Bland annat kan man göra det svårt för Ryssland att ta över Volvos fabriker genom att spärra import av komponenter.

Han menar att en överenskommelse om fred kommer att leda till att den militära krigföringen upphör samt att väst kan bestämma sig för att dra tillbaka sanktionerna.

– Men marknaden gör sina egna bedömningar, vilket kan innebära att även om sanktionerna lättas upp finns det en stor risk att västerländska företag inte kommer att återvända innan det politiska styret i Ryssland byts ut.

– I slutändan kommer det här kosta Ryssland mycket mer då man bränner broarna till väst och gör att västerländska företag inte kommer att vilja återvända till Ryssland.

Risken för Ryssland blir att det blir svårt att bli en del av de internationella handelskedjorna även efteråt, menar Christina Wainikka.

– Det är idag inte bara några få västerländska länder som lyfter betydelsen av ett fungerande immaterialrättsligt skydd utan en stor majoritet av världens länder. Ser man på statistik över internationella patentansökningar är tre av topp fem länderna från Asien, med Kina i topp. Rysslands agerande sänker tilltron till dem som aktör i kunskapsekonomin.