KRIGET I UKRAINA
Ukrainakriget: Så undviker transportföretagen fraktsmällar
Säkerställ medarbetarnas trygghet och upprätta en flexibel affärsmodell. Så agerar transport- och logistikföretagen för att undvika störningar i leverantörskedjan efter kriget i Ukraina. ”Viktigt att ha en plan b i byrålådan”, säger Niclas Mårtensson, vd för Stena Line.
Den ryska invasionen av Ukraina skapar stora utmaningar för transport- och logistikföretagen. Branschen tyngs av rusande råvaru- och energipriser, flaskhalsar i leverantörskedjan och risk för inflation och dämpad konsumtion.
På kort sikt behöver företagsledare agera handlingskraftigt för att skydda medarbetare och styra om leverantörskedjorna. På lång sikt är det en påminnelse för varje branschföretagare om att skapa en flexibel handlingsplan som kan parera frekventa störningar på den globala marknaden. Det sade flera företagsledare i samband med ett seminarium lett av Dagens industri och Svenskt Näringsliv.
– Brexit, pandemin, och kriget i Ukraina, visar att vi måste vara i ständig krisberedskap, ha en mer agil affärsmodell och framför allt ha en ”plan b” i byrålådan, säger Niclas Mårtensson, vd för rederiföretaget Stena Line.
Sedan krigsutbrottet har Stena Line fått vidta två stora åtgärder. Den första är att se efter personalens säkerhet och upprätta en tät dialog med samtliga medarbetare i bolaget, varav några kommer från både Ryssland och Ukraina. Det andra är att styra om delar av logistikkedjan.
– De första fem dygnen behövde vi lösa en rad akuta frågor som att försäkra oss att vi inte transporterar olja från en rysk producent. På grund av chaufförsbrist i Europa har vi fått gå över från väg- till godstransporter. Samtidigt har vi behövt byta fartyg till större eller mindre efter marknadens behov. Men vi har kunnat ställa om snabbt tack vare att vi sedan tidigare har en konkret tillväxtagenda med en tydlig handlingsplan, säger Niclas Mårtensson.
Jan Evertsson, vd på industrikoncernen ACG-gruppen, som förser textilindustrin med såväl automation, konventionella maskiner och mjukvara, vittnar om liknande logistiska störningar efter kriget.
– Det orsakade stopp i vissa leveranser i Ukraina där kunder av praktiska skäl inte vågade ta emot produkterna. Samtidigt fick planerade installationer avbrytas, säger Jan Evertsson.
Kriget har dock inte haft en direkt effekt på företagets leverantörskedja eftersom verksamheten saknar logistikkopplingar till Ryssland, Belarus och Ukraina. Däremot har ACG-gruppen kontor i Ukraina vilket föranlett att man nu lägger stor kraft på att säkerställa tryggheten för sina lokala medarbetare.
– Vi har prioriterat medarbetarnas säkerhet och välmående. En del har valt att lämna landet. Men de flesta har valt att stanna kvar och fortsätta jobba, säger Jan Evertsson.
Trots den obeskrivliga misär som ukrainare nu tvingas uthärda, kan Jan Evertsson samtidigt skönja en stark optimism bland företagarna.
– Min uppfattning är att man verkar helt övertygad om att krisen kommer att lösas. Det märks bland annat hos våra kunder som hittills inte har begärt tillbaka förskottsbetalning av våra maskiner, säger han.
Läget under kontroll
Så här långt är alltså läget under kontroll. Men om kriget blir långvarigt kan ACG-gruppen, liksom många andra branschföretagare, behöva vidta ytterligare åtgärder som involverar prishöjningar mot konsument.
– Redan nu påverkas koncernen indirekt av stigande bränsle- och råvarupriser. Och hamnar vi i en ränte- och inflationsmiljö som vi inte har varit med om på länge, måste vi förmodligen justera priser och avtalslängder, säger han.
Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, ser att transport- och logistikföretagen på ett eller annat sätt kommer att se grus i maskineriet nu och framöver. Han håller med om att man i branschen måste vara snabbfotad och redo att ställa om vissa delar av sin verksamhet.
– Det är uppenbart att de (Niclas Mårtensson och Jan Evertsson reds. anm) hanterar situationen på ett bra sätt och jag tror att många andra företag agerar likadant. Det finns ju en stor flexibilitet i branschen där man är van vid att hantera svåra situationer, säger han.
Hur länge krishanteringen lär pågå är svårt att sia om. Men Mats Kinnwall kan åtminstone utifrån ekonomiska indikatorer visa att Ryssland saknar de finansiella muskler som krävs för att bedriva ett långvarigt krig.
– Rysslands ekonomiska storlek i förhållande till andra länder i världsekonomin är försvinnande liten och tillväxtförmågan är svag. Vi kan inte räkna med att Ryssland växer mer än en procent per år. Visserligen har landet en relativt liten utlandsskuld och en stor valutareserv. Men efter sanktionerna har västvärlden låst en stor del av valutareserverna i andra länder vilket hindrar centralbanken från stötta rubeln från att falla dramatiskt, säger han.
Ovanpå det har den ryska börsen fallit så kraftigt att om alla utländska investerare, vars pengar är tillfälligt låsta i Ryssland, skulle fullfölja sina planer att sälja sina innehav skulle det leda till ett valutautflöde i storlek med valutareserven.
– Oavsett hur Rysslands väljer att agera militärstrategiskt, är det omöjligt att bedriva krig om man inte samtidigt kan stå emot västvärlden i ekonomiska termer, avslutar Kinnwall.
