FRAMTIDENS PENSIONER

Kritiken från Pensionsmyndighetens gd tystades – jobb sänker pensionen

Garantitillägget gör det mindre lönsamt att arbeta. För vissa grupper blir pensionen till och med lägre om de jobbar ett år till, förklarar Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr. Men i remissvaret till regeringen ströks hans kritik. ”Det var en viktig analys att ta del av före ett beslut”, säger han till TN.

Remisstiden för förslaget om ett garantitillägg på upp till 1 000 kronor för den miljon pensionärer som har lägst pension var ovanligt kort. Normalt är den tre månader men nu hade regeringen satt den till två veckor, förklarar Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr.

Det gjorde att Pensionsmyndighetens styrelse bestämde sig för att ha ett extra möte redan innan remissen kom för att diskutera hur deras svar skulle läggas upp. Det beslutades att Pensionsmyndigheten inte skulle ha någon åsikt om huruvida pensionerna bör höjas eller inte, men att den skulle säga nej till regeringens förslag med utgångspunkt från att det finns enklare och billigare sätt att genomföra en höjning för de sämst ställda pensionärerna.

"Det kändes märkligt”

Styrelsen gjorde även några medskick till myndighetens ledning. Bland annat ville styrelsen att en konsekvensbeskrivning, likt den som myndigheten gjorde för inkomstpensionstillägget i höstas, skulle göras för att reda ut effekterna på respektavståndet till exempel.

– Utifrån det satte mina medarbetare i gång. De slet hårt för att få ihop en analys på den korta tiden vi hade på oss. Men när förslaget sedan hamnade på styrelsens bord ville majoriteten av ledamöterna att det skulle ändras.

De ville helt stryka konsekvensbeskrivningen som pekade på att garantitillägget skulle påverka incitamentet för arbete, marginaleffekter och respektavstånd negativt.

”Reservationer mot styrelsens beslut tillhör ju inte vanligheterna.”

– Eftersom jag tyckte att det var rimligt att regeringen skulle få ta del av den analysen reserverade jag mig till förmån för det ursprungliga remissvaret, och jag fick även med mig två andra styrelseledamöter.

Blev det dålig stämning i styrelsen?

– Hur dålig stämningen var på en skala är svårt att säga men vi var i alla fall inte ense. Reservationer mot styrelsens beslut tillhör ju inte vanligheterna.

Hur kändes det när de här delarna ströks?

– Det kändes märkligt eftersom jag tyckte att det var en viktig analys att ta del av före ett beslut. Speciellt som inkomstpensionstillägget infördes som en ny förmån för ett halvår sedan med främsta syfte att öka respektavståndet – det här förslaget skulle minska det igen. Dessutom var ju analysen en beställning från styrelsen.

En kvarts miljard kronor i administration

Daniel Barr vill inte kommentera pensionsnivåerna utan hänvisar till att det är upp till politikerna. Men om de beslutar om en höjning för dem med lägst pension går det att åstadkomma till samma kostnad i det befintliga systemet genom att höja garantipensionen, menar han.

Till att börja med skulle en kvarts miljard kronor i administration för att få systemet och handläggningen för garantitillägget på plats sparas in.

– Det skulle bli enklare och billigare samtidigt som det skulle göra det lättare för oss att informera om pensionssystemet. Det är redan väldigt komplext och det blir inte precis enklare av att ytterligare en förmån läggs till. Då är det bättre att skruva på det befintliga systemet.

”Ingen människa klarar av att få en översiktlig bild – det blir ännu mer svårbegripligt.”

I grundskyddet för dem med låg pension ingår i dagsläget garantipensionen, bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstöd. Även det nya inkomstpensionstillägget kan ses som ett grundskydd, konstaterar Daniel Barr.

Därmed skulle garantitillägget bli en sjätte förmån som läggs ovanpå de fem andra som alla har olika avräkningsregler och skatteregler.

– Ingen människa klarar av att få en översiktlig bild – det blir ännu mer svårbegripligt. Det är redan idag svårt att informera om systemet, och det blir inte lättare av att fler förmåner läggs till. Jag skulle gärna se en förenkling av grundskyddet så att det blir lättare att administrera och förstå.

Påverkar incitamentet för arbete

Oavsett hur grundskyddet höjs innebär det att respektavståndet, skillnaden i pension mellan den som inte har arbetat alls och den som har arbetat hela livet men med en låg inkomst, minskar. Om förslaget till garantitillägget går igenom minskar respektavståndet med 1 000 kronor, påpekar Daniel Barr.

– Indirekt påverkar förslaget både livsinkomstprincipen och respektavståndet eftersom förmånen utgår till de med garantipension och ytterligare 300 000 personer, sammanlagt en miljon människor. Så visst påverkar det incitamentet för arbete.

Livsinkomstprincipen är en av de bärande grunderna i pensionsreformen, slår han fast. Den går ut på att hela livsinkomsten definierar pensionen, det vill säga att alla pengar som betalas in till systemet räknas. Tidigare baserades pensionen enbart på inkomsten under de 15 bästa åren.

”För vissa grupper kan pensionen till och med bli lägre om de jobbar ett år till.”

I Premiepensionsmyndighetens information betonas hur viktigt varje arbetsår är för pensionen, särskilt för den som är över 60 år.

– Bara att jobba ett år till får ganska stora effekter på pensionen. Men det här förslaget skulle innebära att effekten blir väldigt liten för betydande grupper, framför allt för låginkomsttagarna. För vissa grupper kan pensionen till och med bli lägre om de jobbar ett år till.

Det gamla atp-systemet som skrotades för drygt 25 år sedan lade en stor risk på statsbudgeten. Om det inte gick ihop sig var politiker tvungna att gå in och besluta om förändringar.

”Vi skulle gärna se en högre pensionsålder”

I och med pensionsreformen som kom för drygt 25 år sedan betalas de stora delarna, premiepensionen och inkomstpensionen, med pensionsavgifter och ligger utanför statsbudgeten.

Det innebär att systemet står på egna ben och att det inte går att ställa ut några löften som inte går att infria längre fram, poängterar Daniel Barr.

Samtidigt är systemet under hård press eftersom de förväntade livslängderna går upp samtidigt som pensionsåldern står still. Det drabbar inte bara den allmänna pensionen utan även tjänstepensionen. Att människor blir äldre är en angenäm utveckling som Sverige delar med hela västvärlden, konstaterar han.

– Utifrån det skulle vi gärna se en högre pensionsålder. Det blir svårare för oss att lyfta fram incitamenten för att arbeta om de inte finns, om den som jobbar längre inte får särskilt mycket högre pension.

Pensionärernas hela ekonomi intressant

Under våren har Pensionsmyndigheten publicerat ett antal rapporter för att belysa fakta om pensionsfrågan. En av dem som uppmärksammades mest var den som gav en helt annan bild än den av fattigpensionären som ofta målas upp i debatten. Det visade sig att när all inkomst efter skatt – från lön, pension, bidrag och kapital – räknas in så är förmögenheten sex gånger större bland pensionärerna i förhållande till den övriga befolkningen.

En faktor som gör det intressant att inte enbart ha fokus på pensionen utan att också granska pensionärernas hela ekonomiska situation är att allt fler jobbar efter 65 års ålder även om få gör det på heltid.

– En av fem pensionärer som är 73 år har fortfarande arbetsinkomster. Tittar vi på utvecklingen under de senaste 10–15 åren går nästan ingen från 100 procents arbete till att vara 100 procent pensionär över en natt, säger Daniel Barr.

För de allra flesta är det en process som sträcker sig över flera år och därför har många andra inkomster än pensionsinkomster.

– Ska man analysera de äldres ekonomiska situation är det därför viktigt att inte bara titta på pensionsinkomsterna.