ELKRISEN

Professor: Kriser kan framkalla tekniksprång

Höga energipriser är inte bara av ondo utan de kan driva fram teknisk utveckling och snabba på företagens omställning, enligt professor John Hassler. Men här och nu går många industrier på knäna. ”Det måste bli ett slut på det här”, säger Pågens vd Anders Carlsson Jerndal.

Rysslands invasion av Ukraina är först och främst en humanitär katastrof men gör också att näringslivet ställs inför en helt ny situation. Det handlar dels om tidigare utmaningar som nu förstärks, dels om helt nya utmaningar. Inte minst påverkas energiförsörjningen.

– Priserna på el, energi, gas och drivmedel har verkligen stuckit i höjden och försörjningen är inte trygg i stora delar av Europa, säger Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, på ett webbinarium som samarrangeras av DI och Svenskt Näringsliv.

På kort sikt finns det risk för produktionsstopp och brist på varor och komponenter.

– Men jag vill samtidigt säga att den stora utmaningen med energiförsörjningen i Sverige, den startade långt innan invasionen. Vi såg pristoppar i Sverige långt tidigare, säger Jan-Olof Jacke.

”Allting gör egentligen bara att den utmaningen vi har nu är mer akut och behöver hanteras ännu mer kraftfullt”

Under flera års tid har det varit fokus på att snabbt bygga ut nätkapacitet och bygga ut den planerbara elen, inte minst i södra Sverige. Nu har det blivit än mer bråttom att undanröja hinder för ny elproduktion.

Sverige påverkas indirekt av Europas gasberoende, vilket driver upp prisnivåerna även i Sverige. Men även om det inte känns så har Sverige ett bra utgångsläge relativt andra länder i Europa, menar Jan-Olof Jacke.

– Men vi får inte slarva bort den situationen genom långsamma besluts- och tillståndsgivningstider, säger han.

– Vi behöver ta tag i det här med kraft, de långsiktiga problemen har inte förändrats. Men ovanpå detta finns det också akuta frågor med prisbilder som varken företagen eller hushållen kan hantera. Allting gör egentligen bara att den utmaningen vi har haft nu är mer akut och behöver hanteras ännu mer kraftfullt och ännu snabbare, fortsätter Jan-Olof Jacke.

Mycket står på spel. Hans största farhågor rör hur investeringsviljan påverkas och vad som händer med nyindustrialiseringen som just nu spirar.

– Detta kommer att stanna av om vi inte får en trygg, säker och ekonomiskt konkurrenskraftig energiförsörjning, säger han.

Ansträngt till år 2025

Elin Akinci, founding partner på ELS analysis, har analyserat hur den europeiska gasmarknaden kan se ut på kort, medel och lång sikt.

– Även om Sverige inte är så exponerat mot gasmarknaden så påverkas det nordiska elpriset av vad som händer i Europa. Dels för att vi har förbindelser med Kontinentaleuropa, dels för att gasmarknaden just nu leder vägen för hela energikomplexet i Europa. Vår bedömning är att läget kommer att vara ansträngt till 2025 innan vi får en mer balanserad marknad. Vi har några år med höga priser framför oss, säger hon och spår att kol kan behöva fylla en del av utbudsgapet på kort och medellång sikt.

– Men på lite längre sikt kan höga priser stimulera investeringar i ny teknik, säger hon.

”Det är tydligt att moderna ekonomier inte är särskilt flexibla i det kortare perspektivet”

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har under senare år forskat kring klimatfrågan, och då specifikt om vad som händer i ekonomin när råvarupriser och energipriser stiger kraftigt. Han har bland annat studerat 70-talets oljekriser.

– Något väldigt slående i vår forskning är att man måste göra skillnad på effekter på kort och lite längre sikt. Det är tydligt att moderna ekonomier inte är särskilt flexibla i det kortare perspektivet. När energipriserna går upp, ja, då finns inte så mycket att göra för de flesta än att betala mer, säger han.

Men på längre sikt är ekonomierna förvånansvärt flexibla, visar hans forskning. Fram till 70-talets oljekriser gick energianvändningen upp ungefär i proportion till BNP, och effektiviteten i användningen av energi växte överhuvudtaget inte.

– I samband med 70-talskrisen började energieffektiviteten att stiga ganska dramatiskt. Från att ha ökat med noll procent per år gick den upp till fyra procent vilket innebär att man blir ungefär dubbelt så effektiv var 15:e år, säger han.

Kan skynda på teknisk utveckling

Kriser kan framkalla tekniksprång.

– Teknisk utveckling styrs om, så att man använder resurserna mer effektivt, säger han och menar att en central mekanism i det här är priserna.

– När priserna stiger blir det mer lönsamt att investera i sånt som gör att man inte är så beroende av det som har höga priser. Priserna styr ett antal långsiktiga anpassningsmekanismer som vi inte får schabbla bort, resonerar han.

John Hassler tror att vi kommer att få leva med volatila priser under lång tid framöver, vilket ställer krav på företagen.

– Näringslivet och hushållen måste bli mer flexibla i sin energianvändning. Jag förstår att många företag och hushåll känner sig pressade nu och de behöver hjälp. Men en viktig lärdom från historien är att höga priser också kan locka fram en ny situation med teknisk utveckling. Här ser jag ett antal oroande tecken, där det ställs krav på att politiken ska kompensera och hålla nere priserna med konstlade medel. Det kommer helt enkelt inte att funka, säger han.

”Det gör bara företagen förbannade”

Om Putin stryper gasen kommer bristsituationen inte gå att lösa med kortsiktiga ”lappa och laga-lösningar”, menar han.

– Med det sagt tror jag att de här anpassningarna måste ske på mycket högre nivå än de nationella. Europa kan utveckla nya teknologier, men Sverige är för litet för att leda det här självt. Det finns ingen anledning att åkerier, företag och bönder ska ha högre dieselbeskattning än resten av Europa till exempel. Det gör bara företagen förbannade, säger han.

Att hantera energisituationen med ransonering för att hålla nere priserna blir också konstlat, menar John Hassler.

– Ransonering är mer av planekonomi. Det löser inga problem, men skapar en massa andra, säger han och betonar att handel är det som har varit den generella framgångsvägen för att uppnå välstånd.

– Just nu är det negativa biverkningar på kort sikt, men det måste vi leva med. Det är tufft när det pågår, men är den bästa krishanteringen.

Slår hårt mot många företag

Men för företagen som är mitt i stormen är det väldigt bekymmersamt. Brödtillverkaren Pågen har sett prisökningar på både el och biogas sedan 1,5 år tillbaka.

– Elpriset har gått upp 300 procent och gasen med 500 procent, vilket slår igenom kraftigt i våra kostnadskalkyler. Därutöver har vi stigande drivmedelspriser i och med att vi har produktion av färskt bröd som vi kör till butik varje dag, säger Anders Carlsson Jerndal, vd för Pågen, och varnar för att hela den svenska livsmedelsindustrin, som till stor del ligger i södra Sverige, drabbas oerhört hårt.

”Detta är ett självskadebeteende”

Efter invasionen har krisen accelererat.

– Vi gör vad vi kan för att ställa om, men ser tvåsiffriga prishöjningar som en konsekvens av att regeringen bygger bort planerbar energi, vilket vi är helt oförstående till.

– Planerbar energi är basen till välfärd och för att ett samhälle ska fungera. Man slår undan benen för svenskt näringsliv.

Kostnadskrisen inom energi och drivmedel kommer att fortsätta, och förvärras av Ukrainakriget, menar Anders Carlsson Jerndal.

– Det måste bli ett slut på det här. Alla får bita ihop och betala för det. Men vi måste under tiden säkra den planerbara energin. Detta är ett självskadebeteende, säger han.