DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Reglerna för arbetskraftsinvandring skärps

Den 1 juni införs ett försörjningskrav vid anhöriginvandring. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Politik (TT)

Reglerna för arbetskraftsinvandring stramas åt. Riksdagens har beslutat att anställningsavtal ska krävas för att få arbetstillstånd.

Det större lagpaketet om arbetskraftsinvandring innehåller inte bara skärpningar utan även vissa lättnader. Ett nytt uppehållstillstånd, även kallat talangvisum, införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer.

– Det här är ett steg i rätt riktning, säger Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Samtidigt ska så kallade kompetensutvisningar motverkas – det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre felaktigheter. Punkten kom till i samband med januariavtalet.

– Kompetensutvisningarna har under många år varit ett problem. Det är bra att vi nu en gång för alla, från och med den 1 juni, får på plats lagstiftning, säger Jonny Cato, Centerpartiets talesperson i migrationsfrågor.

Kräver avtal

Den gamla lagstiftningen är från 2008. En central del i det nya lagpaketet är att krav nu ska ställas på anställningsavtal för att få arbetstillstånd. Tidigare har det räckt med ett erbjudande om jobb.

Flera partier ville dock gå längre, bland annat Moderaterna, som efterfrågar ett lönekrav som motsvarar 85 procent av medianlönen. Det skulle innebära en lönegräns på runt 27 500 kronor i månaden för att få arbetstillstånd, säsongsarbetare undantagna.

– Varför ska man komma från andra sidan jordklotet och jobba som städare i Sverige för 13 000 i månaden? frågar sig Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna.

Samtidigt vill M, KD och SD ta bort det så kallade spårbytet, som innebär en möjlighet att kunna söka arbetstillstånd efter avslag på asylansökan. Partierna vill även stoppa eller begränsa arbetskraftsinvandring till yrken inom personlig assistans eftersom de menar att fusket inom branschen är omfattande.

Socialdemokraterna öppnar för att ta bort spårbytet.

– Det här är ett första steg. Vi kommer att återkomma med fler, säger riksdagsledamoten Carina Ohlsson (S).

Försörjningskrav

Migrationsverket ska nu också kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd.

Ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft.

Brottet organiserad människosmuggling ska även omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

Maria Malmer Stenergard lovar fler åtgärder om Moderaterna vinner valet.

– Vi kommer att ta krafttag för att stoppa fusket, stoppa spårbytet, stoppa arbetskraftsinvandring till personlig assistans och vi kommer införa ett höjt lönekrav.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni i år.

Niklas Svahn/TT

Fakta

Arbetskraftsmigranter från 115 olika länder invandrade under 2011–2016. Det vanligaste medborgarskapslandet bland kvinnor var Kina med 660 personer. Näst vanligast var Indien följt av Iran, USA och Mongoliet.

Omkring 2 200 av männen var indiska medborgare, vilket motsvarar 17 procent av de män som invandrade för arbete under den här perioden. Drygt 1 400 av männen var kinesiska medborgare medan 1 200 var turkiska. Andra vanliga medborgarskapsländer bland män var Irak och Serbien.

Att flytta till Sverige för att arbeta som it-arkitekt, systemutvecklare eller testledare var vanligast bland både kvinnor (11 procent) och män (17 procent). För kvinnorna var det näst vanligast att arbeta inom yrkesgruppen städare och hemservicepersonal, 8 procent. Därefter kommer jobb som skötare, vårdare och personliga assistenter. Andra vanliga yrken var inom service, omsorg och försäljning eller yrken som kräver någon form av fördjupad högskolekompetens.

Källa: Statistiska centralbyrån