KRIGET I UKRAINA
Ex-försvarsminister: Natomedlemskap gynnar företagsklimatet
Inte särskilt mycket i vår vardag förändras med ett Natomedlemskap, menar Stefan Wallin, tidigare försvarsminister i Finland. Däremot skulle tryggheten och investeringsklimatet förbättras om Sverige och Finland krokade arm in i Nato. ”Förutsägbara marknader ökar attraktionskraften för företagsinvesteringar och kunnig arbetskraft”, säger han i en TN-intervju.
Det rör på sig i Nato-frågan. Enligt uppgifter till finska tidningen Iltalehti ska regeringarna i Finland och Sverige nu vara överens om att gemensamt ge besked om Nato i maj. Dessutom uppger flera källor till Aftonbladet att Sverige har fått konkreta löften om skydd från bland annat USA och Storbritannien under en eventuell ansökningsprocess.
Finlands tidigare försvarsminister Stefan Wallin är tydlig med att han vill att Sverige och Finland fördjupar sitt samarbete och krokar arm in i Nato.
– När vi har blivit medlemmar så kommer vi att ha många gemensamma intressen, säger han i en TN-intervju.
Stefan Wallin var försvarsminister i Finland åren 2011-2012 och satt under sin sista period i riksdagen (2015-2019) i utrikesutskottet för Svenska Folkpartiet, ett parti som han även var partiordförande för en gång i tiden. Idag är han verksam som rådgivare inom public affairs i eget bolag.
Som tidigare försvarsminister har han reflekterat en hel del över den säkerhetspolitiska verklighet som Europa befinner sig i nu. Liksom det som ledde fram till kriget i Ukraina. Många delar på ansvaret att ha underskattat Putin, är en av slutsatserna han landar i.
– Vi var många som under början av 2000-talet hade en lite väl rosig bild av utvecklingen i Ryssland.
”Lätt att vara efterklok”
Stefan Wallin beskriver situationen där de flesta EU-länder genomförde försvarsreformer där anslag till försvaret minskade. Även Finland sparade in pengar på försvaret och stängde ned ett tiotal militärförläggningar.
– Det var inte särskilt tacksamt då heller att stänga ned det regemente som låg närmast vår östgräns.
Stefan Wallin säger att det alltid är lätt att vara efterklok, men att ”politiken liksom livet alltid är en direktsändning”.
– I Finland drog vi dock inte ned på värnplikten eller försvarssystemet i stort. Det är vi naturligtvis glada för idag.
Den forne försvarsministern konstaterar, liksom många andra idag, att det inte går att lita på Ryssland – men han utvecklar detaljerna:
– Det går inte att lita på Vladimir Putins Ryssland. Det är en blind syn på makt- och geopolitik och en ofattbar lögnkultur som genomsyrar Putins agerande i Ukraina. Vi som civiliserade länder kan aldrig gå med på att Ryssland bygger sig intressesfärer i Europa.
”Vi har under lång tid försökt förstå Ryssland”
Stefan Wallin säger att trots den historiskt traumatiska relationen till Ryssland så var Finland inte på en medveten nivå förberett på den accelererande ryska aggressionen och kriget i Ukraina.
– Vi har under en lång tid försökt förstå Ryssland. I perioder som på 1970-talet har vi till och med frivilligt underkastat oss en överdriven respekt för det som då var Sovjetunionen. Men det som hände efter årsskiftet och särskilt med invasionen den 24 februari kom nog ändå som en överraskning.
Även om Europa och väst inte förväntade sig just detta så var den samlade reaktionen från den demokratiska världen både omgående och kraftig. Var agerandet verkligen så obegripligt?
Stefan Wallin utvecklar och menar att det har gått att se en förskjutning i Putins fokus under många år, och att det som nu sker är resultatet av en längre utveckling.
Han lyfter det tal som Putin höll vid säkerhetskonferensen i München 2007.
– Där fanns det tydliga signaler många oss underskattade. Det var mycket fokus på det proryska och tydligt anti-Nato. Året därpå skedde attacken mot Georgien. Och så Krim 2014.
– Vi trodde nog inte att Putin skulle gå över gränsen och göra sig skyldig till folkmord och folkrättsbrott mot oskyldiga civila.
Inte ens två dagar innan när det gick att på satellitbilder se hur ryska fältsjukhus byggts upp vid gränsen mot Ukraina, trodde Stefan Wallin själv på det.
Han menar att han, liksom troligen många andra, under dygnen före invasionen i februari tänkte att Putin agerar som rationella beslutsfattare brukar göra och väger för- och nackdelar med en invasion. Och framförallt på vad som är rätt och fel.
”Putin har lyckats ena det som var oenigt”
– Men det visade sig att de här elementen om rätt och fel inte alls fanns i Vladimir Putins moraliska kompass, vilket kan bero på att han saknar en sådan kompass.
Många gör analysen att Putin också trodde att det han skulle möta vid ett anfall av Ukraina skulle vara ett splittrat Ukraina, splittrat EU och ett splittrat Nato.
– Putin hade hoppats på en promenadseger och en yr västlig hönsflock, men i själva verket så lyckades han ena det som var oenigt och nu är det hans land som får betala priset för att stå isolerad i skamvrån på samhällslivets alla områden: allt ifrån ekonomi till idrott.
Det svensk-finska samarbetet har under en lång tid värderats högt från båda sidor. Hur viktigt är det idag?
– Vi har samarbetat gott och väl på många områden i decennier. Och det svensk-finska försvarssamarbetet är utan gränser, både bildligt och bokstavligt. Men inte ens det världsbästa bilaterala engagemanget kan kompensera för de säkerhetsgarantier som Nato kan ge, säger Stefan Wallin.
Det är ingen hemlighet att han ”verkligen hoppas” att Finland och Sverige gemensamt ansluter till Nato. Nyligen författade han tillsammans med den forne svenska kollegan Sten Tolgfors en debattartikel om behovet av ett finskt-svenskt medlemskap. Det var slutsatser som de signerat redan 2016.
Opinionen kring Nato har rört på sig ordentligt sedan dess, i båda länderna.
Stefan Wallin menar att det i Finland under ytan ändå har funnits en beredskap att tänka om i Natofrågan, om något händer i omgivningen.
Anpassning till Nato har skett under lång tid
Det kan förklara den snabba och kraftiga svängningen i Natoopinionen. Idag är över 60 procent av finländarna för Nato. För bara något år sedan var endast 19 procent positiva till medlemskapet.
I Sverige är 57 procent för ett Natomedlemskap enligt en färsk undersökning från Aftonbladet/Demoskop i april.
Hur ser en framtid ut när Finland och Sverige är medlemmar i försvarsalliansen Nato?
– Som Natomedlemmar så är vi väldigt välkomna. Vi har länge och väl anpassat oss till Natos verksamhet, både funktionellt och materiellt. Man kan säga att vi är förlovade, men inte gifta, och vägen fram till altaret är ganska kort.
Stefan Wallin pekar på att båda länderna har deltagit i Natoledda operationer, övar tillsammans, liksom har officerare placerade i Natos kommandostrukturer och har Natostandarder i sina försvarssystem.
– Det är inte särskilt mycket i vår vardag som förändras med ett medlemskap. Vi kommer fortsatt att satsa på våra nationella försvar och bygga våra samhällen som hittills, men den stora skillnaden är att vi då kommer att ha de kollektiva säkerhetsgarantier som ingår i Natos artikel 5.
Och det liknar han med den stora brandförsäkringen som går att teckna innan huset står i lågor.
Kan gynna investeringsklimatet
På ett övergripande plan blir det en mer stabil situation för ländernas ekonomier och näringsliv, menar den tidigare försvarspolitikern.
– Ekonomierna och näringsliven i våra länder har mycket att vinna på ett medlemskap. Det blir en trygghetsgaranti som ger länderna större stabilitet som investeringsklimat vilket kommer att ha en positiv påverkan på Sverige- respektive Finlandsbilden ute i världen, säger Stefan Wallin.
– Bilden av våra trygga förutsägbara marknader ökar attraktionskraften för företagsinvesteringar och kunnig arbetskraft.
Något som däremot kan äventyras om vi väljer att stå utanför.
– Om vi hänger kvar i en gråzon som alliansfria så kan vår attraktivitet minska. Tittar man som en investerare i New York på kartan och ser två allianslösa länder i Rysslands närområde och minns att Ryssland just har anfallit en allianslös granne, så ser det inte lika bra ut som om vi är Natoländer.
Rysslands krig i Ukraina har redan skapat stora störningar i omvärlden. Sanktionerna och även den allmänna osäkerheten har gett nedgångar i tillväxten och på börsen. Den nollade handeln med Ryssland har i Finland varit något mer påtaglig än för många andra länder.
– Vissa företag i Finland som har gjort industrietableringar i grannlandet får nu äta upp dem. Dessa satsningar i Ryssland har dock varit kalkylerade risker, menar Stefan Wallin.
Han lyfter fram hur de finska näringslivsorganisationerna, däribland Finlands motsvarighet till Svenskt Näringsliv, i spetsen ger uttryck för att de stödjer ett Natomedlemskap.
– Det är svårt att se hur EU, eller Finland och Sverige, skulle kunna normalisera relationen till Ryssland på medellång sikt om ens alls. Det går inte att se en lösning på det så länge det är en aggressiv, ljugande historieförfalskande och korrupt klick som styr Ryssland.
– Den totala enigheten när det gäller sanktionerna återspeglar ett politiskt samförstånd och enighet som är bra för EU som union också härefter. De krackeleringar inom unionen som har noterats under de senaste åren är som bortblåsta nu.
Vill göra gemensam sak
Den långa och djupa relationen mellan Sverige och Finland kommer att kunna fördjupas ytterligare om länderna gör gemensam sak om Nato, menar Stefan Wallin. Det nära utbytet inom samhällets alla områden som finns mellan länderna blir ännu tajtare i och med försvarsuppbyggandet.
– Det stärker vår samhörighet än mer, speciellt om vi går armkrok in i Nato samtidigt. Jag ser framför mig hur våra länder kommer att ha en tät kontakt i processen både politiskt och militärt medan vi förhandlar.
– Vi har så mycket gemensam historia och framtid tillsammans.
Men riskerna då. Vilka risker följer med ett medlemskap i Nato? Ryssland har varnat för direkta konsekvenser för Sverige och Finland vid ett medlemskap. Stefan Wallin ser inte att det finns en baksida med att ansluta till Nato.
– Sedan Nato grundades 1949 så har inget Natoland anfallits någonsin. Säkerhetsgarantierna har fungerat. Deras avskräckande effekt minskar risken för att vi dras in i något.
När Natodiskussionen nu förs är det med Joe Biden som sittande president i USA. Hade det varit annat ljud i skällan här om Donald Trump varit president och Ryssland anfallit Ukraina? Inte enligt Stefan Wallin.
– Våra nationella säkerhetsbehov och intressen förändras inte beroende på vem som sitter i Vita huset.
Aftonbladet: Källor: USA och Storbritannien utlovar militär närvaro före Nato-beslut
