DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Professorn: Därför bör plastpåseskatten avskaffas
Två år har gått sedan skatten på plastbärkassar infördes men kritiken har inte tystnat – tvärtom. ”Den träffar helt fel”, säger professor Runar Brännlund till TN.
Runar Brännlund är professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå School of Business, Economics and Statistics (USBE). Han var kritisk mot utformningen av skatten på plastbärkassar redan innan den infördes och menar att det fortfarande är oklart vilket syfte skatten har.
– Det är väldigt oklart vilket problem man vill komma åt. De svenska plastbärkassarna är i regel gjorda av förnyelsebara material och vi har tidigare sett att de använts flera gånger innan de blir soppåsar. Varför ska de beskattas och inte avfallspåsarna som i högre grad importeras, produceras av fossila material och bara används en gång?
”Jag är för miljöskatter som styrmedel för att få bort eller minska miljöfarliga ämnen men det måste genomföras rätt”
Han menar vidare att det är svårt att utvärdera effekterna av skatten på plastbärkassar.
– Om syftet varit att minska den typen av plastpåsar som beskattats, då har den varit lyckad. Det är inte speciellt förvånande då konsumtionen flyttats till avfallspåsar och papperspåsar.
När människor har svårt att förstå miljöproblemet som en skatt vill lösa, då är det svårt att känna förtroende för miljöpolitiken, konstaterar Runar Brännlund.
– Jag är för miljöskatter som styrmedel för att få bort eller minska miljöfarliga ämnen men det måste genomföras rätt. Skatten på plastpåsar träffar helt fel och bör därför avskaffas eller helt göras om.
Plastpåseskatten fyller två år
Skatten på plastbärkassar infördes den 1 maj 2020 som en del av regeringens arbete för att uppnå Sveriges miljömål och förbrukningsmål för plastbärkassar. Enligt det så kallade förpackningsdirektivet ska medlemsstaterna inom EU minska förbrukningen av tunna plastbärkassar.
Åtgärderna ska omfatta ett eller båda, av två alternativ. Det första alternativet handlar om att säkerställa att den årliga förbrukningsnivån inte överskrider 90 tunna plastbärkassar per person senast den 31 december 2019 och 40 tunna plastbärkassar per person senast den 31 december 2025, eller motsvarande mål fastställda enligt vikt.
Det andra alternativet handlar om att säkerställa att tunna plastbärkassar senast den 31 december 2018 inte tillhandahålls kostnadsfritt på försäljningsställen för varor och produkter.
– Ser man till EU-direktivet så var det inte nödvändigt att införa en skatt. Det hade räckt att se till att plastbärkassar inte tillhandahölls kostnadsfritt senast den 31 december 2018, säger Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, en bransch- och arbetsgivarorganisation för de svenska innovations- och kemiindustrierna.
Hon lyfter fram att Sverige redan 2016 införde det så kallade plastbärkassedirektivet då butikerna började informera konsumenterna om fördelarna med en minskad förbrukning och plastbärkassars miljöpåverkan.
– Dessutom tog de flesta butiker betalt för bärkassarna vilket innebar att vi uppfyllde direktivet. Vi i Sverige har också varit väldigt unika i och med att vi utvecklat våra plastbärkassar och de har i regel låg miljöpåverkan.
Tvingades säga upp 30 procent
Lars Lundin är Category Manager Recycled Materials på Trioworld, som producerar förpackningslösningar av polyetenfilm och är en av de ledande producenterna av plastbärkassar i Norden. Han berättar att företaget förlorade 90 procent av sin försäljning på den svenska marknaden när skatten på plastbärkassar infördes.
– Vi blev även tvungna att säga upp 30 procent av personalen i Arvika vilket var en dramatisk förändring då det var 30 personer som blev av med sitt arbete.
– Efter att skatten infördes valde vi att göra en stor investering och sätta in en ny produktionslinje för att även kunna producera avfallspåsar för att kompensera för produktionsbortfallet av plastbärkassar.
”Det är klart att det känns väldigt hårt när politikerna driver en politik som missgynnar företag som ligger i framkant globalt”
Innan skatten infördes hade företaget gjort stora satsningar på att använda återvunnen plastråvara i sin produktion.
– I våra plastbärkassar använder vi upp till 80 procent återvunnen råvara. Om man ser till cirkuläritet och ur miljösynpunkt så innebar alltså skatten att man drog undan mattan för en av de som lyckats bäst.
Lena Lundberg betonar att svenska företag som Trioworld länge legat i absolut framkant när det gäller cirkuläritet och att förtroendet för miljöpolitiken påverkats negativt av skatten.
– Det är klart att det känns väldigt hårt när politikerna driver en politik som missgynnar företag som ligger i framkant globalt. Det är viktigt att vi gör rätt med de här frågorna och går mot en ökad cirkuläritet, då är det såklart väldigt illa att politiken inför en skatt som motverkar den utvecklingen.
”Skatten har alltså inneburit att både miljöpåverkan och resursförbrukningen ökat”
I en rapport som gjorts av Svenska MiljöEmissionsData på uppdrag av Naturvårdsverket har man studerat försäljningseffekterna av plastpåseskatten. Den visar att i snitt såldes 16 859 rullar av avfallspåsar i plast per kvartal innan skatten infördes och att det ökade till 29 516 efter att skatten infördes.
Det är alltså en ökning med 75 procent. Lena Lundberg lyfter fram att plastbärkassar ofta används minst två gånger, då man bär hem mat eller andra varor och därefter som soppåsar.
– Om man lägger en hög skatt på plastbärkassarna är det naturligt att konsumenterna köper mer papperspåsar och avfallspåsar. Då avfallspåsar i större utsträckning är tillverkade av fossila material och importerade från Asien har skatten inneburit ett hårt slag mot den svenska plaståtervinningen. Skatten har alltså inneburit att både miljöpåverkan och resursförbrukningen ökat.
