SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET
Så tar Finland ledningen i innovationskampen – Sverige halkar efter
Innovationskampen hårdnar mellan världens länder. Men medan Sverige diskuterar har Finland agerat och nått resultat. "Enkelt uttryckt: Sverige pratar och Finland gör”, säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
Båda Finland och Sveriges innovationskraft är högt rankade i världen utifrån antalet patentansökningar. Förra året rankades Sverige som tvåa och Finland som sjua i Global Innovation Index.
Men skenet bedrar. Det är några få företag, främst inom telekom, som "bär” den svenska innovationskraften. Om något företag flyttar så skulle läget ändras i ett slag.
Internationellt ses innovation som allt viktigare, inte minst i den geopolitiska maktkampen mellan USA och Kina.
– Maktkampen mellan dem beskrivs som ett innovationskrig där strategin ligger allra högst på den politiska agendan, säger Måns Marklund, vd på analysföretaget Cascelotte,
Mest intressant att titta på i Global Innovation Index är undergruppen för utgående effekt av kunskap och teknologi, knowledge and technology output.
Output innehåller tre delar: skapande av kunskap (forskning), nyttan av kunskap (nya jobb och företag) och spridning av kunskap (högteknologisk export).
Vid en jämförelse av utgående effekt mellan Sverige och Finland 2017-2021 syns att Finland tar in på Sverige.
– Någonting har Finland gjort de senaste fem åren som ger en positiv utveckling, säger Måns Marklund.
Finns det en risk att Sverige slår sig till ro, att Sverige har skygglappar?
– Det börjar bli dags nu att vi förstår att vi inte kan vänta tills vår tvåa i indexet blir en tia, och börjar fundera på en strategi då. Vi måste titta på vad vi kan göra åt det nu, fortsätter han.
Så vad har hänt i Finland?
– Enkelt uttryckt: Sverige pratar och Finland gör, säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
I november presenterade Svenskt Näringsliv en rapport om Finland som immaterialrättsligt föregångsland.
De båda länderna är lika i många avseenden med liknande styrkor och svagheter.
Men inom området immaterialrätt har Finland antingen gjort en annan analys eller lyckats omsätta analysen bättre till praktisk verklighet.
Det handlar om rätt lagstiftning och en klar strategi.
Förenklat patent underlättar
I finländsk lagstiftning finns ett sorts förenklat patent med lägre krav än ett vanligt patent. Motsvarande finns överhuvudtaget inte i Sverige.
I Sverige brukar detta kallas bruksmönster och i Finland nyttighetsmodell.
Skyddet för nyttighetsmodellen går snabbare att få och ses som mer lättillgänglig för småföretag. Samtidigt är skyddstiden bara upp till tio år mot patentens 20 år.
En annan fördel i finländsk lagstiftning är en inskränkning i lärarundantaget i patenträtten.
Huvudprincipen är att en arbetsgivare har omfattande rätt till en arbetstagares uppfinning om det finns en tydlig koppling till arbetsuppgiften.
Från denna princip finns i Sverige lärarundantaget som ger anställda på högskolor äganderätt till uppfinningar som de forskar fram.
Sverige har utrett lärarundantaget
Men 2006 införde Finland en inskränkning i undantaget. (Ja, ett undantag från undantaget.) Om uppfinningen görs i öppen forskning med stöd av grundanslag har den anställde fortfarande förtur till rätten.
Men om uppfinningen däremot görs vid avtalsforskning har högskolan förtur. Avtalsforskning är när en utomstående part finansierar forskningen med syftet att använda resultatet.
Sverige har utrett lärarundantaget flera gånger utan att något har hänt.
En tredje skillnad i lagstiftningen är datorprogram som en anställd tar fram. Huvudprincipen är densamma som för uppfinningar – rätten tillfaller arbetsgivaren.
Men i Finland finns ett lärarundantag för datorprogram. I Sverige är rättsläget är oklart.
Splittrat ansvar i Sverige
Finland har också arbetat strategiskt med immaterialrätt.
Båda länderna började diskutera behovet av en särskilt domstol för immaterialrättsliga frågor. Vanliga domstolar hade inte den kompetensen som behövdes.
Den finska marknadsdomstolen skapades 2002 och fick sitt nuvarande uppdrag 2013.
I Sverige kom Patent- och marknadsdomstolen och den högre instansen Patent- och marknadsöverdomstolen först 2016.
Här har alltså Sverige följt efter Finland, om än långt senare.
När det gäller den politiska hanteringen av immaterialrätt har Finland samlat frågan om strategi under arbets- och näringsministeriet. Upphovsrättsliga frågor sköts av undervisnings- och kulturministeriet.
I Sverige är frågorna utspridda på många departement.
Rent rättsliga frågor finns hos justitiedepartementet. Patent- och registreringsverket hör till näringsdepartementet. Där ligger också delvis utbildningsfrågor, medan resten finns hos utbildningsdepartementet. Digitalisering ligger på infrastrukturdepartementet.
Finland har även skapat en kompetenshubb
Finland har också ett innovationsuniversitet.
2010 bildades Aalto-universitetet genom en sammanslagning av Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan och Tekniska högskolan.
– Aalto-universitetet var en produkt av en lång strategisk process om hur man ska kunna nyttogöra forskning som håller hög kvalitet, men inte alltid kom till nytta för industrin och konkurrenskraften, säger Tuula Teeri.
Hon är vd på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin och var rektor på Aalto-universitetet från starten till 2017.
Finland har även skapat en kompetenshubb, IPR University Center, som samordnar forskning, samlar digital information och uppmuntrar kopplingen mellan universitet och näringsliv.
– Forskning ligger ju i fronten och ställs inför nya immaterialrättsliga frågor. Så då måste man ha med sig immaterialrättsliga forskare med på tåget. Det skulle vi verkligen behöva i Sverige, säger Christina Wainikka.
På den här vägen ser det ut att fortsätta. I mars förra året lade Finland fram en bred kartläggning om immaterialrätt som grund för fortsatt strategiarbete. I Sverige saknas något liknande.
