DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Försvaret övar: "En större allvarsamhet"

Försvaret (TT)

Kriget i Ukraina sätter sin prägel när 4 000 värnpliktiga och försvarsanställda samlas till den storskaliga övningen "Våreld 2022".

– Det finns en större allvarsamhet i det vi gör, säger övningsledaren, major Marcus Hedh.

Nu handlar det om att utveckla den svenska förmågan att slåss på svenskt territorium med större förbandsmassor.

Det är en kompetens som ska återtas efter en längre period av internationellt fokus, förklarar överste Rickard Johansson. I exempelvis Afghanistan agerade svenska militärer i volymmässigt mindre enheter, som kompanier och bataljoner.

– När vi nu ska fokusera på ett svenskt försvar kopplat till det svenska territoriet så växlar vi upp den förmågan och återtar en kunskap och färdighet som vi hade innan den här internationella eran inträdde, säger Johansson, chef för Markstridsskolan.

"Våreld" pågår på flera platser i södra Sverige, från Västra Götaland ner söderut via Småland till Skåne. På Revingehed, där Södra skånska regementet (P 7) huserar, rivs stora sandmoln upp i luften kring stridsfordon och pansarvagnar som dundrar fram i den torra, låglänta terrängen.

Värnplikten lugnar

Under lunchpausen pustar värnpliktiga ut framför tre stridsfordon 90 klädda med granruskor.

Dennis Knezovic, stridsfordonsskytt, har precis fått i sig lite biffgryta från en uppvärmd påse. Också han tycker att kriget i Ukraina sätter ett slags grundton, men att göra värnplikten gör honom lugnare.

– Man får en mycket bredare bild av vad försvaret innebär. Man känner sig mer lugn, för man vet vad Sverige har att erbjuda.

Risken för att Sverige ska hamna i en väpnad konflikt har ökat, men alla som väljer att göra värnplikten vet vad de ger sig in på och vad man övar mot, konstaterar skyttegruppchef Carl Hejdeman.

– Man är ju medveten om vad som händer. Det finns en verklig jämförelse till vad vi övar nu, i stället för att det bara skulle vara teoretiskt, säger han.

Hög adrenalinnivå

För de värnpliktiga är "Våreld" ett slags finalövning. Blivande pluton- och kompanichefer får prova på ledarrollen i mer avancerade situationer under tidspress, medan ordinarie befäl stiger åt sidan och agerar handledare.

Samtidigt som målet är att hålla nere skadenivån på noll, ska de värnpliktiga få en känsla av att det är på blodigt allvar och adrenalinnivån tycks vara på topp när vi närmar oss en grupp soldater som strider i terrängen.

– De svettas där inne nu, det kan jag lova, säger Rickard Johansson när skottsalvorna ekar i lövskogen.

"En fallenhetsfråga"

Exakt hur skotten avlossas och hur de träffar registreras, liksom hur de inblandade kommunicerar med varandra, och varje moment utvärderas sedan i efterhand under ledning av de övningsdomare som följt låtsasstriderna på nära håll.

– Det är en fallenhetsfråga. Många av dem som sitter här kanske upptäcker att "jag har det inte riktigt". Eller så upptäcker man att "det här är helt rätt", säger Marcus Hedh.

Människor har olika styrkor och svagheter – det gäller att skapa det bästa laget, konstaterar han.

– Det är inte för alla just det här, men det finns en plats för alla i bataljonen kopplat till var man passar in.

Ny fas

Kommande helg övergår sedan övningen i en annan fas, då värnpliktiga och elever får dra sig tillbaka och fokus ligger på att ge ordinarie personal möjlighet att öva.

Då blir det inte lika mycket uppstyckade moment, utan mer sammanhängande scenarier. Sverige har i dag två brigader, som ska bli fyra, och dessa ska kunna ledas tillsammans i en division.

– Det är en del av målsättningen för övningen, att utveckla vår egen förmåga att kunna slåss på svenskt territorium med större förbandsmassor, säger överste Johansson.

Cecilia Klintö/TT