EU:S FRAMTID

”Det gör den inre marknaden oslagbar”

På EU:s inre marknad ­­­­kan medlemsländernas företag handla mellan varandra utan krånglig pappersexercis och tullar. Det är också ett unikt fredsprojekt som vi måste värna om i en tid av krig och allt fler globala utmaningar, säger flera EU-aktörer på ett seminarium.

I samband med firandet av Europadagen den 9 maj arrangerades ett halvdagsevent i Kulturhuset i Stockholm med målet att lyfta EU:s roll för freden mot bakgrund av kriget i Ukraina. Som en del av detta arrangerade Svensk Näringsliv med flera seminariet ”Vad är grejen med EU:s inre marknad?”. Inför den närvarande publiken, och 400 gymnasieelever som deltog online, inledde man med att fråga: Vad innebär egentligen den inre marknaden och de fyra friheterna och vilka förmåner ger den EU-medborgare?

2023 har EU:s inre marknad funnits i tre decennier

– Det enkla svaret är att inre marknaden grundar sig på de fyra friheterna. Att varor, tjänster, personer och kapital kan röra sig fritt inom EU. Men till syvende och sist ger den inre marknaden nästan 500 miljoner EU-medborgare en unik möjlighet att inte bara skicka varor och tjänster över gränserna utan också utbyta drömmar, innovationer, forskning och mycket mer. Den bygger på ett starkt samarbete och gemensamma värderingar, säger Anna Stellinger, chef för internationella frågor och EU-frågor vid Svenskt Näringsliv.

EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M) fyller i:

– Den inre marknaden gynnar såväl medborgare, som konsumenter och inte minst företag. Tack vare den inre marknaden kan vi åka till Spanien och surfa i mobilen utan att betala extra avgifter. Sverige, som är ett extremt exportberoende land, tjänar 300 miljarder kronor per år av att vara en del av den inre marknaden. Så för mig som svensk är det extra viktigt att stå upp för en väl fungerande inre marknad som stärker svenskt välstånd, säger hon.

Liknande tongångar kommer från facksidan som representeras av Oscar Wåglund Söderström, internationell chef på TCO.

– Som Arba säger så ger den inre marknaden oss möjligheten att roama fritt eller till exempel att använda vårt Netflix-abonnemang i andra medlemsländer. Man brukar ofta tänka på den inre marknaden som något som möjliggör en enklare handel med varor och tjänster. Men det vi tycker är viktigt från fackets sida, är möjligheten för människor att röra sig fritt och jobba i andra länder för att till exempel studera eller arbeta, säger han.

Waltraud Heinrich, samordnare för SOLVIT på Kommerskollegium, som ursprungligen är från Österrike, använder sin egen situation för att belysa den inre marknadens fördelar.

– Den fria rörligheten och den inre marknaden har bland annat gjort att jag har kunnat studera Erasmusprogram och arbeta i andra länder. När jag har bott i Sverige, Tyskland och Österrike har jag haft stor nytta och glädje av den inre marknaden. Det kommer jag även ha i framtiden, säger hon.

För att illustrera vad det innebär för företag att Sverige är en del av den inre marknaden, jämför Anna Stellinger hur ett företags export och import kan se ut antingen med länder inom eller utanför EU.

– Skillnaden är gigantisk. Om man handlar med länder utanför EU måste man titta på vilka regler som gäller för respektive land, vilka tullavgifter som behöver betalas och vilka deklarationer som behöver fyllas i, säger hon.

I vissa fall kan EU har ett frihandelsavtal med det berörda landet vilket kan innebära mindre pappersarbete och avgifter. Men då handlar det om undantagsfall. På den inre marknaden är det regel.

– När du handlar med ett annat medlemsland behöver du inte betala tull eller fylla i en massa deklarationer, vilket ger ett enormt försprång för företag. Den visar också att vi har ett system där vi litar på varandra och där vi kan utgå från gemensamma regler, säger hon och fortsätter:

– Det är det som den inre marknaden handlar om. Att det ska vara lika enkelt att handla mellan Malmö och Milano som mellan Malmö och Umeå. Om du uppfyller kravet i ett medlemsland, uppfyller du kravet för alla andra länder på den inre marknaden. Det gör EU och den inre marknaden oslagbar.

Ett annat sätt att illustrera de inre marknadens styrka är att titta på konsekvenserna av Brexit, menar Stellinger.

– När Storbritannien lämnade EU blev det återigen svårare att handla med britterna. Nu måste man fylla i flera blanketter och betala fler tullar. Här märker man på ett omvänt sätt hur värdefull den inre marknaden är, säger hon.

Måste vara i takt med tiden

Alla paneldeltagare är överens om att den inre marknaden har tjänat oss väl i snart 30 år. Men om den ska vara lika relevant de kommande 30 åren måste den vara mer i takt med tiden, menar Arba Kokalari. Det gäller inte minst inom innovation och digitalisering där den globala konkurrensen från USA och Kina har vuxit sig starkare de senaste åren.

– Vi behöver hela tiden titta på hur vi kan uppdatera den inre marknaden om våra företag ska vara tillräckligt attraktiva på den globala marknaden. Jag har till exempel varit delaktig i att förhandla fram en av de största digitallagarna som handlar om att uppdatera e-handelsregler för första gången på över 20 år, då det varken fanns sociala medier eller appar, säger hon.

Samtidigt som vi måste blicka framåt bör vi även slå vakt om EU:s och den inre marknadens historia. Som Waltraud Heinrich uttrycker det, grundar sig allt i ett ambitiöst fredsprojekt sprungen ur Schumandeklarationen den 9 maj 1950.

– Den inre marknaden så som den ser ut i dag kom i praktiken till 1985, men från början var det ett fredsprojekt som byggde på att flera länder ingick i täta handelsrelationer för att minska risken för ett nytt krig, säger hon.

”Att vara medlem i EU innebär att vi kan sammanföra människor och skapa fred, frihet och välstånd”

Den inre marknadens fredsskapande kraft är särskilt angeläget att komma ihåg nu när det pågår ett krig på den europeiska kontinenten, menar Arba Kokalari.

– Kriget i Ukraina visar hur viktigt EU-samarbetet faktiskt är. Att vara medlem i EU innebär att vi kan sammanföra människor och skapa fred, frihet och välstånd, säger Arba Kokalari.

Sammanfattningsvis bör EU stå på två fundamentala ben nu och framöver, menar Anna Stellinger.

– Det ena är att stärka samarbetet mellan våra länder så att vi behåller idén om att aldrig mer ha krig. Det andra är att som Arba nämnde titta på nya förutsättningar för den inre marknaden att möjliggöra lösningar inom innovation, digitalisering och framför allt hållbarhet. Vi vill ha en inre marknad där vi kan respektera varandras rättigheter, där vi kan ryta till om ett land inte följer dem, där vi kan slippa en massa administration för vi har ett förtroende för varandra och där vi som medborgare får möjligheten att studera, jobba och starta företag fritt inom hela EU, säger hon.