JÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET

Så ska de få in fler kvinnor i näringslivet – ”Manliga nätverk en del av problemet”

Utan mångfald i ledningen riskerar företaget att stagnera. Ändå är bristen på mångfald på höga positioner i landets företag tydlig. Det är en utveckling som Cogig vill ändra. Nu köar företagen för att vara med i det arbetet.

Det är ”Trångsynt i toppen”, menar stiftelsen Allbright som i dagarna publicerade den senaste rapporten om jämställdhet och mångfald i ledningsgrupperna i det svenska näringslivet. Idag leds cirka tolv procent av Sveriges börsnoterade företag av en kvinna, visar rapporten. Andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper ökade förvisso från 24,3 till 26 procent, enligt Andra AP-fondens senaste kvinnoindex. Men det är ändå för lite, menar Madelen Porserud, vd och grundare av för Cogig, som arbetar för att utvecklingen ska gå snabbare.

– Vår vision är enkel, vi vill att makten i näringslivet ska vara jämnt fördelad mellan kvinnor och män, säger hon.

Cogig driver tre olika utvecklingsprogram med ambition att skapa nätverk och utvecklingsmöjligheter för en bredare mångfald av ingenjörer. I förlängningen ska det öka möjligheterna för ingenjörerna att ta ledande platser maktpositioner i näringslivet.

– Vi startade 2013 vi, fyra kvinnliga ingenjörer som själva hade gått ett ledarskapsprogram på KTH och insett värdet av att få träffa näringsliv och andra ingenjörer som de annars inte hade kommit i kontakt med. Så vi bestämde oss helt enkelt att dra i gång ett program – och inte bara för KTH utan för blivande ingenjörer i hela Sverige.

Byggt upp nätverk

Idag finns tre olika inriktningar: Female Leader Engineer, Female Technical Engineer och Female Digital Engineer. Vid sidan av de olika utvecklingsprogrammen har de i sin tur under årens lopp byggt upp ett nätverk som idag omfattar främst kvinnliga ingenjörer och som växer med ett par hundra varje år.

– Manliga nätverk har funnits i alla tider och är en del i rekryteringsproblematiken. Kvinnliga ingenjörer har historiskt sett ofta suttit ensamma utan tillträde till de olika manliga grupperingarna, men det ändrar vi på nu, säger Madelen Porserud.

Sju av tio företag i landet uppger att de har problem att rekrytera den kompetens som de behöver, som TN har rapporterat om vid flera tillfällen. I det läget, när konkurrensen i jakten på talanger ökar, måste rekryteringen lämna den trångsynthet som Allbright har satt fokus på, menar Madelen Porserud.

– Vårt nätverk är en växande rekryteringsbas med högutbildade individer, främst kvinnor som vi menar är en förutsättning för näringslivets fortsatta utveckling. Att inte ta till vara all den kompetensen kan få stora konsekvenser för det svenska näringslivets konkurrenskraft.

”Har ständigt utmanat oss själva”

Husqvarna Group är ett av de företag som har anammat arbetet inom Female Technical Engineer och är sedan början av året ett av Cogigs partnerföretag. Det är de inte ensamma om; i dagsläget köar svenska företag för att ansluta sig. Miranda von Seth är Group Talent Attraction Manager på Husqvarna Group.

– Vi är ett av världens äldsta startup-bolag och har ständigt utmanat oss själva till att ta fram nya och innovativa lösningar för de marknader som vi har verkat i. En förutsättning för detta är våra drivna och innovativa medarbetare som bidrar med sina olika erfarenheter och bakgrunder, säger hon i en kommentar och fortsätter:

– Mångfald och en inkluderande miljö är helt enkelt avgörande för oss som bolag om vi vill fortsätta vara lönsamma, innovativa och starka på marknaden. Genom Female Technical Engineer får vi möjlighet att träffa några av framtidens kvinnliga ingenjörer och visa alla de möjligheter som finns hos oss.

Lyfter kvinnliga förebilder

I dagsläget är cirka 30 procent av studenterna på landets ingenjörsutbildningar kvinnor. För att de inte bara ska stanna kvar i yrket, utan helst också bli fler, vill Madelen Porserud lyfta och visa fram kvinnliga förebilder och det ska börja tidigt i skolan.

– Vi vet att många unga tjejer funderar på att söka tekniska utbildningar, men att de av någon anledning till slut väljer bort det. Därför är det viktigt att visa vilka möjligheter som finns för kvinnor som har valt den vägen och de inspirerande jobb som de har. Kan vi väcka intresset för tekniska yrken och sedan underhålla det, då ökar chansen att de verkligen väljer den vägen. Med förebilder kan så många som ytterligare 20 procent unga tjejer välja en teknisk inriktning.

En av dem som tidigt inspirerades att välja den vägen är Emelie Svensson.

– Jag har alltid haft en passion för teknik och vill jobba med i framtiden. Teknik är vägen framåt när vi ska lösa många av de utmaningar som vi står inför, till exempel när det gäller klimatfrågan, säger hon.

Hon är nu inne på fjärde året på civilingenjörsprogrammet i teknisk kemi på KTH där hon också har deltagit i utvecklingsprogrammet Female Technical Engineer. Programmet avslutas med att en av deltagarna koras till årets Female Technical Engineer. I år blev det Emelie Svensson. Efter en rad case-presentationer, tester och intervjuer kan hon nu titulera sig Årets Female Technical Engineer 2022. I utmärkelsen ingår ett skräddarsytt traineeprogram under 18 månader hos tre av partnerföretagen.

– Jag är helt övertygad om att vi kan göra skillnad ute bland företagen, visa att mångfald och jämlikhet ger bättre lösningar på de problem som vi har i samhället. Där är vi inte än – delvis tror jag för att människor ofta är långsamma med att skapa förändring. Det är bekvämt att ha det som det alltid har varit, säger hon.

– Vi kvinnor måste jobba hårt, anstränga oss än mer för att ta plats, men det behöver inte vara så. Särskilt inte om insikten om fördelarna med mångfald och jämlikhet får fäste också hos männen. Det är bättre att jobba tillsammans.

Utmärkelsen öppnade dörrar

En annan och tidigare pristagare är Cecilia Molinder, som 2016 korades till årets Female Leader Engineer och som nu arbetar på hissföretaget Kone. Hennes titel är Maintenance operations excellence manager och jobbet innebär ledande ansvar för företagets service och underhåll.

– Det var en utmärkelse som öppnade många dörrar för mig. Jag läste bioteknik på KTH och hade insett att forskning inte var mitt område utan jag ville arbeta med att leda team och skapa förutsättningar för andra människor, säger hon.

När så Kone blev ett partnerföretag föll den sista pusselbiten på plats.

– Jag sökte mig till Female Technical Engineer för att hitta nya vägar i arbetslivet och det lyckades; det öppnade dörrar in till industrin. Det blev en plattform för mina drivkrafter.

En viktig del i de olika utvecklingsprogrammen är ju mötesplatsen, nätverket som byggts upp under åren. Har du tagit del av det?

– Verkligen. Och jag har haft stor nytta av det både konkret i att kunna diskutera praktiska frågor och att få inspiration och förebilder. Det är så många coola kvinnor med här.

Madelene Porserud menar att en ensidig könsfördelning är något av det mest begränsande en bransch kan drabbas av.

– Vi har massor av idéer hur maktbalansen inom näringslivet ska bli jämnare, på alla nivåer. Att vara en mötesplats mellan näringslivet och en bredare mångfald av ingenjörer är ett sätt att ändra på det förhållandet, säger hon.

– Aha-upplevelser hos de studenter som deltar i våra utvecklingsprogram och det faktum att företagen köar för att bli partners, tyder på att vi är på rätt väg.