FRAMTIDENS PENSIONER

Jobbfiaskot – så slår utanförskapet mot de nya pensionärerna

Samtidigt som andelen äldre kvinnor med garantipension minskar ökar behovet av grundskydd i andra grupper, visar nya siffror. Om arbetslösheten bland utrikes födda fortsätter negligeras kommer Sverige att slösa bort en enorm resurs – och det kommer att kosta staten stora summor, varnar flera experter.

Andelen sämst ställda pensionärer har länge dominerats av äldre kvinnor och under ett antal år har den trenden varit relativt stabil. Eftersom fler kvinnor jobbar idag skulle andelen pensionärer i behov av grundskydd, som garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, ha börjat sjunka om inte andelen utrikes födda i befolkningen över 65 år hade ökat.

Utrikes födda har generellt en lägre pension än de som är födda i Sverige. Det kan till exempel bero på att de har kommit till Sverige mitt i livet och därför inte har hunnit arbeta ihop till någon större inkomstpension, eller på att de har svårt att komma in på arbetsmarknaden och därför hamnat i utanförskap.

– Utanförskapet kan inte negligeras längre. Vi slösar bort en enorm resurs och det är inte humanitärt försvarbart, säger forskaren Åsa Hansson vid Lunds universitet till TN.

Tar lång tid att komma i jobb

Integrationen av arbetskraftsinvandringen till Sverige under 70-, 80- och 90-talen gick relativt smidigt och värdet av migrationen har varit stort. De som kom från forna Jugoslavien är exempelvis i genomsnitt större nettobidragare till ekonomin än svenskfödda, berättar Åsa Hansson.

Men efter 90-talet har det gått trögare att integreras, visar hennes forskning. Det tar längre tid för utrikes födda att komma in på arbetsmarknaden än tidigare och skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan inrikes födda och utrikes födda är bland de största i hela Europa, enligt Ekonomifakta.

”Vi slösar bort en enorm resurs och det är inte humanitärt försvarbart.”

– Det tar längre tid med integrationen i Sverige än i nästan alla andra länder. Det tar omkring 20 år i Sverige att bli en nettobidragare till samhället, åtta år i USA och elva år i Tyskland. Sverige sticker verkligen ut i jämförelsen, säger hon och menar att åtgärder för att minska utanförskapet måste komma upp på bordet och tas på allvar.

Tar vi inte tag i problemet nu kommer utanförskapet att få följdverkningar i flera generationer, varnar Åsa Hansson. Människor som inte kommer i jobb riskerar att få låga pensioner och forskningen visar att barn till föräldrar som inte jobbar har en ökad risk för att hamna i samma situation.

Enligt SCB var andelen utrikes födda personer över 65 år 9,3 procent år 2000. I dag utgör de 14,2 procent och kommande decennier kommer utvecklingen att fortsätta. År 2030 väntas de stå för 16,7 procent, år 2040 för 20,5 procent och 2050 för 26,0 procent.

Sammantaget innebär det att behovet av grundskydd kommer att öka för pensionärskollektivet som helhet under kommande decennier.

– Vi har alltid haft en andel pensionärer som lever på grundskyddsnivå och det fortsätter. Den tidigare dominansen av äldre kvinnor kommer successivt att bytas ut och delvis ersättas av utrikes födda, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Svårast för utrikes födda med låg utbildning

Enligt Finanspolitiska rådet är arbetsmarknadsutsikterna särskilt svaga för utrikes födda med låg utbildning. Här har arbetslösheten ökat kraftigt på senare tid och under 2021 var 46,3 procent av utrikes födda med förgymnasial utbildning arbetslösa, 12 procentenheter mer än före pandemin, konstaterar Göran Hjelm, chef för Finanspolitiska rådet.

– Den här gruppen har inte kommit tillbaka till arbetsmarknaden i samma utsträckning som andra grupper efter pandemin. Det är i sig ett problem redan idag, men om de fortsätter att vara arbetslösa under många år får de dessutom en mycket lägre pension än dem som arbetar hela livet.

”Viktigt att få människor i arbete.”

Statens utgifter för grundskyddet till utrikes födda kommer att öka med 30 miljarder kronor fram till år 2060, enligt Pensionsmyndigheten.

– Om inte arbetslösheten minskar för denna grupp så kan det komma att kosta så här mycket. Vi föreslår ingen lösning på problemet men utifrån att pensionssystemet har den här uppbyggnaden pekar vi på att det är väldigt viktigt att få människor i arbete.

Den puckel med invandring som Sverige har haft under ett antal år nu skjuts framåt, och blir framöver ökade kostnader för staten i form av grundskydd till dem som inte får pensionen att räcka till, påpekar Göran Hjelm.

– Utöver det så innebär varje år som en person inte jobbar missade skatteintäkter. Det är en förlust både för staten och för den enskilde, i nutid och i framtid.

Varit tabubelagt

Att ämnet har varit tabubelagt kan Åsa Hansson intyga. När hon hade resultaten från sin forskning framför sig tvekade hon länge innan hon publicerade rapporten. Hon ville inte att skillnaderna i självförsörjning skulle användas på fel sätt och tas till intäkt för att invandring inte är bra. Faktum är att hon tycker precis tvärtom – att utrikes födda är en enorm resurs som bara måste användas bättre. Vi tar emot flyktingar av humanitära skäl och det är rimligt att det kostar pengar initialt, men det måste vara möjligt att komma ut på arbetsmarknaden efter ett tag, menar hon. Frågan nu är vilka åtgärder som krävs för att korta vägarna till jobb.

Enligt Åsa Hansson krävs det en rad lösningar, men det gäller att sätta dem i verket – helst igår.

– Först och främst är trösklarna för höga in på arbetsmarknaden för dem som saknar erfarenhet, utbildning och språkkunskaper. Vi har för höga löner helt enkelt, säger hon.

Det finns anledning att se över hela skatte-, välfärds- och bidragssystemet så att incitamenten att ta ett arbete ökar, menar hon. Att regeringen föreslår ett garantitillägg på upp till 1 000 kronor i månaden skattefritt till omkring en miljon pensionärer utan motprestation i form av jobb har hon svårt att begripa. Just nu pågår heta diskussioner där även högeroppositionens motförslag får kritik från olika håll.

– Det är olyckligt. Vi hade en bra pensionsreform där man stärkte kopplingen mellan det man betalar in och det man får ut. Att man kringgår det trots att siffror visar att pensionärerna som kollektiv har det bättre än många andra grupper i samhället är obegripligt, säger hon.

Och det stärker inte direkt incitamenten till jobb i grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, konstaterar Åsa Hansson.

– Populistiska förslag om gratispengar stärker inte viljan att anstränga sig för att komma in på relativt lågbetalda jobb, utan precis tvärtom, säger hon.

”Antingen sänker man skatterna eller så sänker man löneläget.”

Åsa Hansson vill i stället se att arbetsgivaravgifterna och kostnader för att anställa sänks.

– Vi har väldigt höga skatter på arbete, inte minst bland låginkomsttagare. Antingen sänker man skatterna eller så sänker man löneläget, säger hon.

”Inhumant att passivisera människor”

Att utbildning skulle lösa alla problem är en utopi, menar Åsa Hansson. Alla kan inte bli läkare och jurister och älska sina jobb som det ibland kan låta på politikerna, utan i många fall är det viktigaste att få in en fot, resonerar hon.

– Vi måste prata om de ”enkla jobben” som kan fungera som en språngbräda in i samhället. Det går faktiskt att utbildas på jobbet och få språket på köpet, säger hon och fortsätter:

– Att passivisera människor under flera år är slöseri, och dessutom inhumant. Inte minst när vi har en brist på arbetskraft inom till exempel vård- och serviceinriktade yrken.

Invandring föryngrar

Även om de statliga kostnaderna för utrikes födda pensionärer väntas öka så har invandringen samtidigt haft en ekonomiskt positiv effekt för inkomstpensionssystemet. Eftersom den har lett till en föryngring av befolkningen och till att andelen sysselsatta ökar så växer inkomsterna till inkomstpensionssystemet snabbare än indexerat, även om sysselsättningsnivån och inkomsterna är låga hos utlandsfödda.

Ole Settergren ser ingen större risk för pensionssystemet.

– Även om det blir stora kostnadsökningar så innebär det inte att pensionssystemet rasar samman. Däremot blir det konkurrens om statens medel. Antingen måste skattetrycket öka eller så trängs andra utgifter ut, säger han.

Om allt fler ska leva på grundskydd kan det innebära att det uppstår efterfrågan på ett nytt pensionssystem med en helt annan utformning, konstaterar Ole Settergren.

– Är uppfattningen att det är oförsvarligt att staten och samhället betalar ut olika pensioner till olika individer kan man exempelvis betala ut lika mycket till alla. Så fungerar det i Holland. Där ställs det dock krav på att ha bott i landet i 50 år före 65 års ålder att få den pensionen.

Han har inte märkt av någon politisk efterfrågan på ett sådant system men pekar på att åtgärder och förslag den senaste tiden går mot att det blir alltmer samma pension från det allmänna oavsett vad olika individer har tjänat in. Att både inkomstpensionstillägget och garantitillägget kommer upp visar att det finns önskemål om att ändra systemet, menar han.

– Det är inte konstigt men när resultatet – så som är fallet med inkomstpensionstillägget – blir ett system som är i strid med sin egen och hårt marknadsförda logik tror jag att pensionsspararnas och pensionärernas förtroende för statens förmåga tar skada.

”Går inte att både äta kakan och ha den kvar.”

Om Sverige väljer att ha ett inkomstgrundat allmänt pensionssystem bör politiken vara mer systemtrogen och acceptera att det innebär olika allmän pension för personer som har haft olika inkomster, anser Ole Settergren.

– En rationell förvaltning och eventuella förändringar av pensionssystemet kräver bland annat analys och diskussion som utgår från insikt om att den inkomstgrundade allmänna pensionen och grundskyddet är i konflikt med varandra. Det går inte att både äta kakan och ha den kvar.

Vid principiellt betydelsefulla förändringar bör politiken och lagstiftaren kunna avkrävas motiveringar om varför systemet ska ändras, betonar han.

– Även om det finns förklaringar i de här propositionerna är skälen för de föreslagna förändringarna och deras effekter väldigt lättvindigt beskrivna. Omvärlden förespeglas att de principer som tidigare har omhuldats och påståtts vara värdefulla och bra fortfarande finns kvar när förslagen innebär att dessa principer överges.

När det nuvarande pensionssystemet infördes i mitten av 1990-talet sas det att ambitionen var att det skulle hålla till nästa istid. Kommer det att göra det?

– Enligt min uppfattning höll det fram till beslutet om inkomstpensionstillägget, men klimatförändringarna kanske leder till töväder, säger Ole Settergren.

Fler utrikes födda behöver grundskydd

Bland de som behöver grundskydd i form av garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg har andelen utrikes födda ökat de senaste åren och den väntas bli än större framöver. Det konstaterar Johannes Hagen, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping och en av utredarna bakom Finanspolitiska rådets rapport om pensionssystemet och pensionärernas inkomster. Han instämmer i att utrikes födda utgör en allt större andel av de pensionärer som behöver grundskydd från staten.

Han poängterar samtidigt att utrikes födda är en grupp där det finns stora variationer i ekonomisk standard och pension beroende på varifrån personerna kommer och vad skälet till att de kommer till Sverige är.

– Det sker en kraftig ökning av antalet utrikes födda med grundskydd redan nu och när de i framtiden utgör en större andel av pensionärskollektivet blir det naturligt att en större del av kostnaden för grundskyddet kommer från denna grupp.

– Vi är ett rikt land och vi har tagit emot flyktingar av humanitära skäl, så det är rimligt att det kostar något. Och problemet rör en liten del av den totala befolkningen, så vi överlever. Frågan borde snarare vara: Finns det verkligen inget de kan bidra till i vårt samhälle. Att låta människor vara passiva under flera år anser jag vara respektlöst mot dem, säger Åsa Hansson.

Måste se över drivkrafterna för jobb

Utvecklingen hos utrikes födda pensionärer är en konsekvens av segregation, låg utbildning och svag anknytning till arbetsmarknaden. Därför är det viktigt när nya förslag läggs fram att beakta hur de påverkar drivkrafterna för att arbeta, påpekar Johannes Hagen.

– För den som invandrar till Sverige sent i livet är drivkrafterna att arbeta för en högre pension ganska begränsade, åtminstone för dem som är berättigade till full garantipension. De kommer ändå att hamna på grundskyddet eftersom de sannolikt inte hinner jobba så mycket att de tjänar in till en inkomstpension som kommer över den nivån.

”På sikt spelar integrationen störst roll för utrikes föddas pensioner.”

Det finns alltid en målkonflikt mellan nivån på grundskyddet och drivkrafterna för arbete. Bland annat är det därför förslaget om ett garantitillägg har blivit så kritiserat. Det minskar det så kallade respektavståndet och därmed incitamentet att arbeta, betonar Johannes Hagen.

– På sikt spelar integrationen störst roll för utrikes föddas pensioner. Låga pensioner är ju ett resultat av vilka inkomster man haft.

Det är under arbetslivet som de stora utmaningarna ligger, påpekar han.

– När man väl är pensionär och får sitt grundskydd finns det inte så mycket att göra.

”Utrikes födda blir en ny generation med sämre koppling till livsinkomstprincipen i pensionssystemet.”

Ska vi ha ett trygghetssystem på den nivå som vi har idag bygger det på att alla som har en arbetsförmåga utnyttjar den genom att yrkesarbeta så att de själva och via sin arbetsgivare bidrar med skatter och avgifter, enligt Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Bekymret är att stora grupper hamnar i utanförskap, och här utgör utrikes födda en stor andel. Det är en stor utmaning att motivera och stötta dem till arbete för har den andra och tredje generationens invandrare aldrig sett den första generationen gå till jobbet blir problemet bara större.

Utrikes födda som inte har gått i svensk skola har inte alltid en kompetens som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden. I kombination med de relativt höga ingångslönerna i Sverige har många av dem därför svårt att få ett jobb.

Det innebär att andelen utrikes födda som behöver garantipension kommer att växa framöver, och fortsätter utvecklingen måste de som arbetar avstå mer av sin lön eller så måste förmånernas storlek dras ner för alla, poängterar Ingvar Backle.

– Utrikes födda blir en ny generation med sämre koppling till livsinkomstprincipen i pensionssystemet. De tar över rollen som gruppen äldre kvinnor har haft, och till viss del fortfarande har, som de med lägst pensioner och störst behov av grundskyddet. Annars hade det fortsatt att trappas ner.