DEBATTEN OM MINIMILÖNER

Regeringen föreslår att Sverige röstar nej till minimilöner

Europaparlamentet och EU-rådets förhandlare har efter ett möte i natt kommit överens om ett utkast till en ny lag om minimilöner i unionen. Regeringen väljer att gå mot överenskommelsen.

Europaparlamentet och EU-rådets förhandlare har efter ett möte i natt kommit överens om ett utkast till en ny lag om minimilöner i unionen.

"Den nya lagen, när den väl antas, kommer främja tillräckliga lagstadgade minimilöner och därmed bidra till att uppnå anständiga arbets- och levnadsvillkor för europeiska anställda", står det i ett pressmeddelande från EU-rådet.

På en presskonferens konstaterar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att det är parternas samarbete kring lönebildning som gäller i Sverige.

I förhandlingar har Sverige fått in viktiga ändringar som skyddar den svenska modell i EU:s föreslagna lagstiftning. Den svenska modellen undantas från direktivets bestämmelser.

– Men faktum kvarstår att vi inte vill ha någon lagstiftning om minimilöner över huvud taget, sa Eva Nordmark på presskonferensen.

– Regeringen står sida vid sida med svensk fackföreningsrörelse och arbetsgivarna om att värna den svenska modellen.

Parterna eniga om nej

Och parterna motsätter sig också EU-förslaget om minimilöner. I ett gemensamt brev till ledamöterna i EU-nämnden och arbetsmarknadsutskottet skriver företrädare för Svenskt Näringsliv, LO och PTK att det finns en ”stark samsyn i Arbetsmarknadens EU-råd om att Sverige aktivt måste motsätta sig och rösta nej till EU-direktivet om minimilöner”.

Brevet är undertecknat av Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, Susanna Gideonsson, ordförande för LO och Martin Linder, ordförande för PTK. De konstaterar att förslaget är betydligt mer ingripande än det förhandlingsmandat som Sverige ställde sig bakom på ministerrådsmötet i december.

”Överenskommelsen är principiellt djupt problematisk och kan ifrågasättas rättsligt i flera avseenden”, skriver parterna och lyfter specifik fram fyra punkter. De handlar bland annat om EU tar sig långt större makt över lönebildningen än vad som var avsett i fördraget. De menar också att självständiga och välfungerande kollektivavtalsmodeller, likt den svenska, blir utmanade, trots att EU:s företrädare många gånger har försäkrat motsatsen.

Kan få två regelverk

Mattias Dahl menar att det vore olyckligt om EU:s direktiv går igenom.

– Det är dåliga nyheter att EU trampar vidare in på EU-ländernas arbetsmarknadsområden. Arbetsmarknadsfrågor hanteras bäst nationellt. EU bör fokusera sitt arbete på EU:s kärnområden som att förbättra den europeiska konkurrenskraften samt att stärka den inre marknaden, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i en kommentar.

Enligt Mattias Dahl så är det positivt att regeringen bedömer att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte kommer att påverkas.

– Det finns dock en betydande osäkerhet kring tolkningen och ytterst måste vi leva med risken att EU-domstolen tolkar lagstiftningen på ett sätt som påverkar oss negativt, säger han och fortsätter:

– Förslaget om minimilöner från Bryssel är tyvärr bara ett i raden av EU-förslag som skär rakt in EU-ländernas arbetsmarknader. Förslag efter förslag flyttar makten över arbetsmarknaden från de olika nationerna och deras modeller till Bryssel.

Där får han medhåll från Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf, som menar att EU har presenterat en strid ström av lagförslag som hotar den svenska modellen.

– EU måste byta arbetsmarknadspolitik, säger Per Widolf.