ARBETSKRAFTSINVANDRING

Danmark slarvade bort jobbsuccé – nu gör Ygeman samma fel

Den svenska regeringen vill se hårdare regler kring arbetskraftsinvandring liknande det system som Danmark har haft i flera år. Problematiskt, tycker Erik E Simonsen på Dansk Arbejdsgiverforening. ”Tillväxten är lägre än den kunde ha varit”, säger han till TN och menar att reglerna är protektionistiska.

Reglerna för arbetskraftsinvandring ska ändras. Syftet är att stävja missbruket. Att det är bra är alla överens om. Men det finns också kritik mot vissa av förslagen, vilket TN tidigare har skrivit om. Ett av de förslag som har fått starkast kritik är det som utredaren kallar ”goda levnadsvillkor”, vilket i själva verket handlar om ett lönegolv.

I Danmark finns redan ett lönegolv och även om det danska systemet inte är exakt likadant som det som föreslås i Sverige, så finns många paralleller att dra.

– I Danmark ska man tjäna minst 448 000 danska kronor för att få komma hit och arbeta, säger Erik E Simonsen, vicedirektör på avdelningen för sysselsättning och arbetskraft på Dansk Arbejdsgiverforening, DA.

Danska lönerutiner skiljer sig från de svenska, så när pension och alla avgifter är dragna och allt annat är omräknat motsvarar det en lön på i runda slängar 30 000 svenska kronor, lite beroende på om det handlar om en arbetare eller en tjänsteman.

Utöver lönegolvet ska danska myndigheter godkänna själva tjänsten – motsvarande det som i Sverige kallas arbetsmarknadsprövning och som Socialdemokraterna nu har lagt förslag om.

– Du får tillstånd att arbeta på ett specifikt jobb inom en specifik verksamhet. Du kan förvisso behålla tillståndet om du klättrar uppåt i hierarkin, men du kan inte gå neråt eller byta verksamhet, säger Erik E Simonsen.

– Utgångspunkten är att myndigheten ska godkänna.

Svårt att hitta medarbetare

Danmark har, precis som Sverige, en stor kompetenskris. Företagen skriker bokstavligen efter kompetenta medarbetare.

– Det är riktigt svårt för väldigt många företag inom nästan alla branscher att hitta medarbetare. Det är svårt att hitta både städare och it-ingenjörer.

Utan dessa medarbetare blir det till exempel ingen grön omställning.

Trots kompetenskrisen har Danmark fortfarande regler som sätter käppar i hjulet för arbetskraftsinvandring, menar Erik E Simonsen.

– För företag som behöver högkompetenta medarbetare är det ingen större utmaning, för de har alltid möjlighet att betala 450 000 eller mer, men för andra verksamheter är det större problem. Det är ju inte alla medarbetare som har 450 000 kronor i årslön. Hade vi kunnat betala alla medarbetare en sådan lön, så hade vi varit ett mycket rikt samhälle, säger han.

Erik E Simonsen förklarar att många företag i Danmark, precis som företag i Sverige, har särskilt svårt att hitta yrkesutbildad personal.

– Det kan handla om bland annat elektriker och murare. Den typ av medarbetare som grundstenen för de flesta privata företag.

– Utan dessa medarbetare blir det till exempel ingen grön omställning. Det är ju de som ska montera solcellerna och vindkraftverken, konstaterar Erik E Simonsen.

Vad har de här reglerna inneburit i Danmark och för de danska företagen?

– 45 procent av alla danska företag säger att de producerar mindre än de ordrar som de har – för att de inte har tillräckligt med medarbetare. Hotell och restauranger stängs, hus blir inte byggda, maskiner inte monterade.

– Tillväxten är lägre än den kunde ha varit på grund av de här reglerna, säger han.

Finns inte tillräckligt många danskar

Danmark har en arbetslöshet på runt två procent. Det är lägre än i Sverige, men Erik E Simonsen konstaterar att även om Danmark hade samma tillgång på outbildad arbetskraft som Sverige, så hade det inte löst problemen.

– Inflödet från tredje land är helt enkelt inte tillräckligt stort. Vi skulle fortsatt ha en utmaning, även om vi hade en ordning som liknade den svenska, säger han.

Vad är anledningen till att Danmark har de här reglerna?

– Det är form av protektionism och en rädsla för det främmande. Men det är svårt att förstå, för det är ju för många jobb i förhållande till hur många medarbetare som finns. Danskarna kan ju inte ta jobben, för det finns ju helt enkelt inte tillräckligt många danskar.

– Jag förstår inte varför det finns en sådan blockering när det kommer till att ta in människor från tredjeland. Även om man skulle gå ner från de 448 000 som gäller idag till de 360 000 som vi har föreslagit, så skulle det fortfarande vara en bra lön.

Det handlar om välutbildade, kompetenta människor. Jag försöker förstå varför de inte får komma, men jag kan verkligen inte förstå.

De löner som krävs för att personer ska godkännas som arbetskraftsinvandrare ligger ofta högre än de danska kollektivavtalen.

– Mycket högre, säger Erik E Simonsen.

Vad innebär det här för DA:s medlemmar? Får de nej från staten när de försöker anställa personer från länder utanför EU?

– Ja. Och då väljer vissa företag att betala högre löner, medan andra inte klarar av den kostnaden.

Innebär det att arbetskraftsinvandrare ibland får högre lön än de danskar som har samma jobb på samma företag?

– Ja, det är en lite underlig situation. Å ena sidan kan det inte förekomma, för att vi har en lagstiftning om likabehandling där man inte får särbehandla människor baserat på bland annat härkomst, men å andra sidan så förekommer det nog ändå. Det tror jag inte man kan utesluta.

Så å ena sidan förbjuder staten särbehandling och å andra sidan så kräver staten särbehandling?

– Ja, så är det.

Det finns politiska förslag om att ändra det danska systemet, men än så länge har ingenting hänt. Erik E Simonsen menar att de olika partierna inte är villiga att kompromissa mellan sina förslag och därför har situationen hamnat i ett dödläge.

– Ingenting händer.

– Danmark som land har stort behov av att människor från andra länder kommer hit, bidrar och betalar skatt. Det handlar om välutbildade, kompetenta människor. Jag försöker förstå varför de inte får komma, men jag kan verkligen inte förstå, säger Erik E Simonsen.