FRANSK POLITIK
Macron förlorar parlamentsmajoritet
Frankrike (TT-AFP)
Frankrikes president Emmanuel Macron får fem svåra år framför sig. Hans koalition förlorar majoriteten i franska parlamentsvalet, medan ytterhögern går framåt.
Macrons koalition får preliminärt mellan 210 och 240 platser i nationalförsamlingen efter söndagens parlamentsval. Det krävs 289 platser för att få en majoritet – och valresultatet var därmed ett rejält misslyckande för den återvalde presidenten.
– Det här är inte vad vi hoppats på, säger Macrons nuvarande budgetminister Gabriel Attal till TF1 när de första vallokalsundersökningarna meddelades klockan 20.
– Vi är störst, men det är en förstaplats som självklart är en besvikelse, säger justitieminister Éric Dupond-Moretti.
Jublande högernationalister
Däremot jublade högerextrema Nationell samling och partiledaren Marine Le Pen, som gjorde sitt bästa parlamentsval hittills. Partiet väntas få mellan 80 och 100 platser i parlamentet.
– Vi har nått vårt mål, att göra Emmanuel Macron till minoritetspresident utan kontroll över makten, säger Le Pen på sin valvaka.
– Jag uppmanar alla fransmän att följa med oss på detta äventyr.
Partiet har aldrig förr varit så stort i nationalförsamlingen, och resultatet innebär att ytterhögern kan stärka sin makt och bilda en partigrupp i parlamentet.
– Det är en ren tsunami, säger Jordan Bardella från Nationell samling.
Räkningen kan ta tid
Vänsterkoalitionen Nupes, ledd av Jean-Luc Mélenchon, väntas få mellan 170 och 195 platser i parlamentet, och blir därmed en mottyngd på vänsterkanten.
Mélenchon säger på sin valvaka att det ännu är för tidigt att utropa en segrare.
– Vi vet ännu inte om vi är störst, eller näst störst, säger han.
I morgon vaknar ni antingen med Nupes i majoritet eller med Nupes som främsta politiska motkraft.
Tvingas förhandla
Utfallet, där mindre justeringar i rösträkningen kan pågå i dagar, visar att väljarna i Frankrike visat sitt missnöje med Macrons vallöften. Detta trots att han återvaldes till president med en tydlig majoritet den 24 april – då med just Marine Le Pen som motkandidat.
Det nya politiska läget är tydligt när de första prognoserna visar på ett nytt politiskt landskap i nationalförsamlingen.
Därmed tvingas Macron och hans koalition Tillsammans att förhandla med någon eller några av de andra grupperingarna som ställde upp i valet.
Macron har utsett en ny regering sedan han blev återvald till president. Av hävd och tradition brukar dock presidenten utse en premiärminister från det politiska block som har majoritet i parlamentet.
"Moraliskt misslyckande"
Men frågetecknen är flera om hur samarbetet kommer att se ut i den nyvalda nationalförsamlingen.
Mindre än hälften av de franska väljarna lade sin röst, enligt de sista prognoserna. Valdeltagandet beräknades till omkring 46 procent.
För Jean-Luc Mélenchon är det ett tecken på Macrons "moraliska misslyckande" och att det politiska etablissemanget som helhet misslyckats, säger han.
– Frankrike har sagt sitt, och vi måste erkänna att andelen som inte röstade är för stor. En stor del av Frankrike vet inte vart de ska vända sig.
Grim Berglund/TT
Fakta
I det franska parlamentsvalet är det flera stora allianser som gör upp, men i vissa fall också enskilda partier. Vid sidan av de stora blocken väntas en grupp oberoende kandidater och ett antal från den yttre vänsterflanken ta hem ett antal mandat. Här är de fyra största blocken, listade utefter vilka som spås ta hem flest platser i nationalförsamlingen:
Tillsammans (Ensemble)
President Macrons koalition som balanserar i den politiska mittfåran. Den består av hans parti Republiken på väg (LREM) samt en rad mindre partier, däribland Demokratiska rörelsen (Modem) och Horisonter (Horizons). Den har i dag en stor majoritet i nationalförsamlingen.
Folkets nya ekologiska och sociala union (Nupes)
Den nybildade vänsteralliansen under den radikale Jean-Luc Mélenchons ledning. Där ingår hans parti Det okuvliga Frankrike (LFI), det sargade maktpartiet Socialistpartiet (PS), miljöpartiet De gröna (EÉLV) och Kommunistpartiet (PCF), samt några mindre vänsterpartier. Fyra Nupes-kandidater vann sina valkretsar redan förra helgen, samtliga i Parisområdet.
Republikanerna (LR), med allierade
Högerns traditionella fanbärare åsidosätts fortsatt av väljarna (omkring 11 procent valde dem i första omgången) och kommer att tappa många mandat. Men partiet har tillräckligt bred framtoning och lokalförankring för att vinna i många valkretsar. De konservativa saknar dock i dagsläget en tydlig ledarfigur.
Nationell samling (Rassemblement national, RN)
Marine Le Pens högernationalistparti, som ställer upp självt. Det nobbade en utsträckt hand från ytterhögerrivalen Éric Zemmours rörelse Återerövring (Reconquête). RN har gått vidare i fler än 200 valkretsar, men tros bara kunna vinna i en liten del av dem. Partiet lär dock få bilda en egen grupp i nationalförsamlingen för första gången sedan 1986 (då hände det tack vare att det gjordes ett engångsförsök med proportionellt val).
Fakta
Frankrike håller val till nationalförsamlingen i regel var femte år, några veckor efter ett presidentval. Nationalförsamlingen är parlamentets underhus och 577 ledamöter ska väljas till platser där. De väljs i enmansvalkretsar över hela landet.
För att bli vald redan i den första omgången så behöver en kandidat få hälften av rösterna i sin valkrets. När den första omgången hölls förra söndagen, den 12 juni, så var det endast fem kandidater som lyckades med det.
I resterande 572 valkretsar hålls på söndag, den 19 juni, en avgörande omgång mellan de två kandidater som har fått störst stöd. Om någon ytterligare kandidat har fått stöd av minst 12,5 procent av valkretsens väljare så får den också ställa upp. Så har skett i en handfull valkretsar.
Noterbart är att inrikesdepartementets och de franska mediernas siffror går isär, då de gör olika bedömningar av vilka grupper vissa kandidater väntas tillhöra.
Traditionellt brukar sittande president få stöd av en majoritet i parlamentet och därmed kunna välja en premiärminister som kan driva hans eller hennes politiska linje. Men om oppositionen styr församlingen så är det den som bestämmer vilka som ska sitta i regering.
Det har skett tre gånger i Frankrikes femte republik – två gånger under president François Mitterrand (1986–88 och 1993–95) och en gång under Jacques Chirac (1997–2002).
