DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Så förvärras utanförskapet – ”Behöver fler instegsjobb”

Professorerna Per Skedinger och Sven-Olov Daunfeldt är eniga om att Sverige behöver betydligt fler instegsjobb, men att det görs för lite för att det ska ske. Bild: Pressbild, Sören Andersson

75 procent av de som har ett ”enkelt jobb” är överkvalificerade, visar en ny rapport. Höga ingångslöner lockar välutbildade till enkla jobb och stänger ute dem som står långt från arbetsmarknaden, varnar professor Per Skedinger. ”Inte ens de enkla jobben i Sverige är enkla jobb”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt till TN.

Eget arbete är den bästa och mest kraftfulla motorn för integrationen av utlandsfödda, för de enskilda och för samhället i stort. Trots det är svindlande 1,8 miljoner personer i Sverige inte självförsörjande. Det visade en rapport från Entreprenörskapsforum som publicerades i höstas och som bland annat skapade en debatt som efterlyste fler så kallade ”enkla jobb” som en viktig väg in på arbetsmarknaden för dem med en lägre utbildningsnivå.

Nu återkommer Entreprenörskapsforum med en rapport om just enkla jobb, vilka de är och framför allt, varför de finns så få sådana i Sverige. I dagsläget är det cirka fyra till fem procent av jobben på arbetsmarknaden som kan räknas som enkla jobb. Faktum är att i Europa är det bara Norge som har färre enkla jobb än Sverige. Danmark har närmare tio procent enkla jobb.

– Den låga andelen enkla jobb i Sverige beror inte på bristande efterfrågan från arbetsgivare, utan på att höga lönenivåer till stor del ”prisat ut” dem från marknaden, säger Per Skedinger som har författat rapporten.

”Vi har alldeles för få instegsjobb i Sverige.”

Enligt SCB är enkla jobb: ”Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion vilket maximalt innebär elementär utbildning på grundskolenivå”. Oftast är det jobb som finns i tjänstesektorn, bland annat städare, hemservicepersonal, vaktmästare, bärplockare, grovarbetare inom bygg och anläggning, återvinningspersonal, snabbmatspersonal och liknande.

– Egentligen vill jag inte använda ordet ”enkla jobb”. Det ger fel associationer. Det är bättre att kalla dem instegsjobb för det är vad det handlar om, att få ett första steg in på arbetsmarknaden. Men vi har alldeles för få instegsjobb i Sverige, säger professor Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

75 procent är överkvalificerade

Rapporten från Entreprenörskapsforum visar att konkurrensen om jobben är hård, upp mot 150 sökande varje gång. I sin tur gör det att många som arbetar i ett enkelt jobb har en betydligt högre utbildningsnivå än vad som krävs enligt definitionen från SCB. Så många som 75 procent har en gymnasieutbildning eller högre och är alltså överkvalificerade för arbetsuppgifterna.

Ytterligare ett faktum är att medianlönerna för enkla jobb ligger relativt högt, mellan 23 500 och 29 000 kronor i månaden. Det ska jämföras med den officiella nivån för att vara lågavlönad som ligger på 21 600 kronor. De relativt höga lönerna förklarar varför jobben har blivit mer attraktiva för personer med högre utbildning, samtidigt som de ytterligare försvårar för dem som står längst från arbetsmarknaden att få även ett enkelt jobb.

– Det visar att inte ens de enkla jobben i Sverige är enkla jobb, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Tidigare undersökningar, bland annat en som professor Lars Calmförs genomförde år 2018, visar att om lönenivåerna skulle sänkas till cirka 15 000 kronor i månaden så skulle antalet anställningar öka väsentligt. En tredjedel av de tillfrågade arbetsgivarna skulle då anställa. Huvudsakligen skulle det handla om olika avlastningsfunktioner: vaktmästare, handräckning på byggen, receptionister, allt-i-allo och liknande, alltså de jobb som ryms inom begreppet enkla jobb.

– Sverige borde ha fler enkla jobb om vi vill förbättra situationen på arbetsmarknaden för den växande gruppen av lågutbildade utrikes födda som idag står utan sysselsättning. De tendenser till lägre relativlöner i flera enkla jobb som vi har noterat de senaste åren är inte tillräckliga, säger Per Skedinger.

Därför förvärras utanförskapet

Sven-Olov Daunfeldt pekar på det faktum att många av de olika satsningar som har gjorts genom åren, tillsammans med en stark tilltro till mer utbildning, inte har hjälpt.

– Det sägs att vi ska vända på alla stenar men tyvärr är det samma stenar som vänds hela tiden. Det vi måste titta på är kostnaderna för arbetsgivarna att anställa. Det är relativt enkelt, arbetsgivarna ser helt enkelt inte att produktiviteten matchar den ingångslön som anställningen kräver. Därmed kommer människor med bristande utbildning och språkkunskaper inte in på arbetsmarknaden och utanförskapet kvarstår och permanentas i många fall, säger han.

”Eget jobb är den bästa integrationsmotorn.”

Per Skedinger menar att för att bryta dagens allt mer uppdelade arbetsmarknad och det utanförskap som den göder, krävs en reformerad lönebildning med större lönespridning. I det läget finns inspiration att hämta från Tyskland. Där genomfördes under åren 2003 – 2005 genomgripande arbetsmarknadsreformer, bland annat med en mer återhållsam löneutveckling och en större lönespridning. Det har skapat fler enkla jobb, fler lärlingsplatser och fler människor med låg utbildningsnivå som har kommit i arbete.

Sven-Olov Daunfeldt håller med:

– Exemplet Tyskland visar att det faktiskt går att komma till rätta med de problem som vi ser i Sverige idag. Men det kräver en långsiktig strukturreform av arbetsmarknaden som inte kommer att vara lätt att genomföra men som faktiskt är vårt ansvar. Läget är akut. Samtidigt vet vi att ett eget jobb är den bästa integrationsmotorn och att jobbet i sig är den bästa utbildningen, både yrkesmässigt och socialt.

– Därför behöver vi fler instegsjobb i Sverige, säger han.